Alla inlägg den 20 april 2011

Av Stig Olsson - 20 april 2011 21:06

Jag är nästan lycklig över att hitta den här artikeln idag! För äntligen skrivs det en artikel om den bank jag själv är medlem i och i den betalar man ingen ränta!


Sug på den karamellen ett tag... JAK Medlemsbank heter den, men du hittar ALDRIG den banken i någon Banktabell. Vet du varför? Jo för de andra bankerna ser denna lilla bank med drygt 36 000 medlemmar som ett hemskt hot och vill att den helt enkelt ska försvinna... för andra människor kan ju få för sig att gå med och låna på samma sätt och då faller hela korthuset med bankränta ihop och de får stå där med konkurserna rasande över dom... men sånt vill de inte säga nåt om, inte ens i den här artikeln!!!


För vad som INTE nämns är att JAK-banken lånar bara ut riktiga pengar, men ALLA andra banker lånar ut "digitala" pengar. Ta bara detta enkla exempel:


När en bank fått alla tillstånd och låt oss säga att de har 100 miljoner i kapital... då får de låna ut 800 miljoner OCH ta ränta på pengar som inte ens existerar!?!?!?


Fattar du??? Fattar du hur ruttet och korrumperat skiten är??? Detta är det genom tiderna största ekonomiska kriminella brott som någonsin existerat!!!


Tänk över det en stund, över hur vi blir blåsta av allt från regeringar till bankirer.. SEN kan du läsa om den enda banken i Sverige som INTE lurar dig!!!




Foto: MIKAEL WALLERSTEDT

Han har lån – utan ränta

Harald Alfons von Schilttenbach, 70 och hans fru har bostadslån i medlemsbanken JAK.

Och betalar ingen ränta.

– Folk baxnar när de hör att det är möjligt, säger han.

I dag höjer Riksbanken som väntat styrräntan igen, till 1,75 procent.

Men det är inget som paret Alfons von Schlittenbach behöver oroa sig över. De hade bostadslån i Swedbank, men flyttade för tre år sedan över lånet på 220 000 kronor till banken Jord, arbete, kapital, JAK Medlemsband - som är räntefri och ägs av medlemmarna.

– Jag råkade av en tillfällighet hitta en liten annons på internet om att man kunde ta lån utan ränta, säger Harald Alfons von Schlittenbach.

Lånar pengar till varandra

Principen går ut på att medlemmarna lånar pengar till varandra, förklarar Karin Nordström, ställföreträdande VD på JAK. Därför finns ett krav: man måste över tid spara lika mycket som man lånar.

Lånar man, som i Haralds fall, 220 000 kronor på 10 år, måste sparinsättningarna vara lika stora som amorteringarna, till dess att hela lånet är betalt.

Efter 10 år är lånet betalt, och då finns 220 000 kronor att ta ut, från JAK:s sparkonto.

Trött på direktörsbonusar

Dels tjänar paret ekonomiskt på lånet. Men Harald ser det även som ett ideologiskt ställningstagande:

– Jag var så förbannat trött på alla bonusar till bankdirektörerna.  De här pengarna finns ingen som tjänar på. Det är en självtillfredsställelse, säger han och fortsätter:

– Folk tror inte det är sant. De baxnar när man berättar att lånen är utan ränta och att banken ägs av medlemmarna. De blir nästan misstänksamma och undrar vad kroken är, säger han.

"Ränta är på fattigas bekostnad"

– Vår grundidé är att man inte ska kunna tjäna pengar på andras bekostnad. För det är vad som händer i ett system som bygger på räntor. Pengar kommer alltid någonstans ifrån, säger Karin Nordström på JAK.

– Praktiskt är vi precis som en vanlig bank, bara att vi inte betalar ränta till spararna, bonusar och utdelning till aktieägare.

Det låter ju otroligt bra. Varför är inte ni den största banken?

– Om en person tar ett stort lån, så kan det tillsammans med sparinsättningen bli ett stort belopp att sätta in varje månad, och det är inte säkert man har råd med det. Flera av våra medlemmar har en del lån i vanliga banker, och en del hos oss, säger Karin Nordström.

"Nytt sätt att se på ekonomi"

Hon beskriver JAK som ett nytt sätt att se på ekonomi, som är mer öppet och demokratiskt.

– Alla medlemmar hos oss har en röst och lika stort inflytande över bankens utveckling.

Karin Nordström menar också att systemet är mer ekonomiskt hållbart än räntesystemet hos vanliga banker.

– Ekonomer som sysslar med investeringar har börjat höra av sig till oss. De ser att räntan kan bidra till ett kortsiktigt ekonomiskt tänkande. När man jobbar med diskonteringsräntor räknar man på räntetillväxt. Det betyder att investeringar kan verka billigare än vad de faktiskt är. Det innebär stora problem för kommande generationer - att vi som lever nu inte tar ansvar för ekonomin direkt, utan skjuter kostnader på framtiden.

Gör inte reklam

– Vi hoppas att det här kommer att växa, men vi har inga stora pr-kampanjer. Vår strategi är att jobba med lokala avdelningar och folkbildning. Eftersom det här är ett nytt sätt att tänka, vill vi ha folk som är intresserade som kommer till oss, och inte skrika i öronen på folk som inte lyssnar, säger Karin Nordström.

"Bankkunder orörliga"

Annika Alexius, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, förklarar ränta som ett pris på en tjänst: att fördela pengar över tid. Hon liknar det med priset på mjölk. Alla skulle vilja att mjölken vore gratis, men då skulle knappt någon vilja producera mjölk.

– Det är samma sak på penningmarknaden. Ingen skulle vilja låna ut pengar om de inte fick betalt för det, säger Annika Alexius.

Att bankerna tar ut en vinstmarginal förklarar hon dels med den riskpremie som tas ut - priset på risken som banken får betala, som även det sätts av marknaden. Enligt Alexius har riskpremien varit för låg, så att bankerna tagit för stora risker mellan 1994 och 2008, fram till krisen.

Den andra delen av glappet mellan in- och utlåningsräntan är vinst.

– Där skulle marknaden fungera mycket bättre om inte bankkunderna var så orörliga, för att de är illa informerade och lata. Så är jag också. Jag flyttar inte mina lån, trots att det kommer banker som erbjuder bättre villkor.

"Fungerar inte för storföretag"

Om JAK säger Annika Alexius:

– Det är väl bra om folk kan byta tjänster med varandra, ungefär som att den ena bonden producerar mjölk och byter den mot grannens kött. Den ena lånar och den andra lånar ut och sparar. Men det kan ju aldrig ersätta en fungerande kapitalmarknad. De flesta som behöver mjölk har inga köttkor; de flesta som lånar behöver kanske 2 miljoner till en lägenhet och företag behöver 2 miljarder till en ny investering - JAK tar bara hand om ett väldigt litet segment av marknaden.

Ingen kompensation för inflation

Dessutom måste man mäta kostnaden för ett gratislån rätt, påpekar hon. Räntan är till exempel delvis kompensation för inflation, och om 100 000 kronor sätts in på banken så får man ut 100 000 kronor plus kompensation för inflation om ett antal år.

– Om du bara får tillbaka dina 100 000 så har du i köpkraft förlorat ett par procent. Så medlemmarna betalar en slags ränta ändå, i form av utebliven kompensation för att pengar minskar i värde över tiden.

JAK - en bank som ägs av medlemmarna

  •  JAK, Jord, arbete, kapital, startade som en ekonomisk förening 1965, av medlemmar som ideologiskt ville verka för ett räntefritt samhälle.
  •  1998 fick JAK banktillstånd, och omfattas sedan dess av alla regler som omfattar vanliga banker - insättningsgaranti och kontroll av risker, med mera.
  •  Principen är att medlemmarna lånar pengar till varandra. Därför finns ett krav på dem som vill låna pengar: att man måste spara lika mycket som man lånar.
  •  Lånar man 100 000 kronor på 20 år, måste man göra sparinsättningar lika stora som amorteringarna, till dess att hela lånet är betalt. Efter 20 år är lånet betalt, och då finns 100 000 kronor att ta ut, från JAK:s sparkonto.
  •  I praktiken betalar man en medlemsavgift på 250 kronor per år, och utöver det en administrativ avgift på omkring 2,8 procent av lånet.
  •  I dag har JAK runt 36 500 medlemmar. Runt 85 procent av medlemmarna sparar, cirka 17 procent lånar.
  •  Total inlåning i dag: 1140 miljoner kronor.
  •  Total utlåning: 858 miljoner kronor.
ANNONS
Av Stig Olsson - 20 april 2011 14:57

Eller hur ska man säga när en journalist tycker det är fel att människor med funktionsnedsättning får betalt när de gör ett jobb???

Än värre tycker jag det är att AFTONBLADET publicerar denna rasistiska artikel av "journalisten" Petter Lindgren

Fast det kanske inte är Petter som ska hängas ut utan ABs chefsredaktör Jan Helin, som tillåter denna mycket grova kränkning av alla som lever och lider av sin situation, men försöker ändå försörja sig, det får bara inte synas i mediala sammanhang, för då går tydligen skam på torra land!?!?!


Så jag ställer en helt öppen fråga till JAN HELIN: Är du emot att vi handikappade får betalt för att vi arbetar inom film, eller som i mitt fall, är modell för kläder som passar oss som sitter i rullstol?


Jo faktiskt så är jag också model och har gjort några svängar på catwalken :)

Se bilden här under. Detta blev verklighet pga den som skrev artikeln här nedan, nämligen Lou Rehnlund! BRA SKRIVEN ARTIKEL!

 

Det är jag och min dotter


OK nog om det... nu till den rasistiska artikeln som jag faktiskt tycker att det är och jag ogillar nog både Petter och Janne för att de inte vill att vi ska få betalt för mediala arbeten! DJÄVLA RASISTER! Eller???


Förresten, Jan Helin försvarar islamextremister... undrar om han är medlem i Nationalsocialistisk front? 


Skådespelarna i

  Skådespelarna i "Hur många lingon finns det i världen" var peppade inför premiären. Foto: SCANPIX

Funktionsnedsatta är inte viljelösa offer

Debattören: Prova att byta ut ordet ”funktionsnedsatt” mot ”svart”

"Det ska vara en gulligt levnadsglad mongoloid i år" skriver Petter Lindgren i Aftonbladet Kultur den 18 mars och åsyftar bland annat "Hur många lingon finns det i världen?", den nya biograffilmen om Glada Hudik och TV3:s nya serie "Världens bästa hotell" där ett gäng personer med intellektuella nedsättningar får tävla om ett jobb på hotellet.


Det Petter stör sig på är inte att de syns, utan att ”det styrs av ekonomiska intressen”. Han tycker det är ”pinsamt” att Sonet Film hakat på funkistrenden och anser att skådespelarna (med funktionsnedsättningar) ”blir utnyttjade till snöd vinning”. Men är inte Petters ord bara ett uttryck för gamla fördomar? Varför måste det vara ideellt och handla om välgörenhet så fort funktionsnedsatta är inblandade?


Som verksamhetsansvarig för modellagenturen Funki models, som arbetar för att människor med funktionsnedsättningar ska bli mer delaktiga i media och reklam, vill jag bara utropa ett spontant ”Halleluja!” inför faktumet att det äntligen är lönsamt att inkludera. Detta är något vi drömt om!


Mångfald handlar inte bara om kön och etnisk härkomst, det omfattar även personer med funktionsnedsättningar. Framsynta företag förstår att pluralism ökar organisationens sociala kapital samtidigt som det är ekonomiskt fördelaktigt. Och inte bara företagen tjänar på det, utan hela samhället. Att synliggöra och inkludera alla människor skapar ett mänskligare samhälle där man inte bara värderar människor ut­ifrån deras prestationsförmågor.


Petter skriver vidare att deltagarna ”exponeras”, och där lyser inställningen igenom att deltagarna i ”Världens bästa hotell” är offer som inte har någon egen vilja. Jag tycker att de verkar högst kompetenta att fatta beslut och jag kan inte se att de utnyttjas eller behandlas respektlöst på något sätt.


Det roliga är att det som nu sker är en direkt upprepning av åttiotalet, då man började inkludera personer med utomnordiskt utseende. Klädföretaget Benetton gick i täten och fick massor av kritik, men det dröjde inte länge förrän de mest innovativa reklambyråerna hakade på trenden. I dag är etnisk mångfald en norm och en del av de flesta företags policy. Det kommunicerar att företaget är modernt och empatiskt. Dessutom har en betydande del av Sveriges befolkning – kunderna – en utomnordisk bakgrund.


Men vad många kanske inte vet är att 1,8 miljoner människor i Sverige uppger att de har någon typ av funktionsnedsättning, enligt SCB. Det är ungefär var femte person. Men var finns de i reklamen?


Patrik Lundberg skriver den 15 mars i Helsingborgs Dagblad att ”Det har gått inflation i populärkultur med funktionsnedsatta personer i huvudrollerna”. Säkert skrevs det artiklar 1988 med rubriken: ”Det har gått inflation i populärkultur med färgade personer i huvudrollerna”. I dag framstår den attityden bara som inskränkt.


Jag uppmanar alla mediearbetare (och andra tyckare) att delta i ett experiment: Varje gång du ska uttrycka en åsikt om människor med funktionsnedsättningar, prova först att byta ut ordet ”funktionsnedsatta” mot till exempel ”svarta” och hör hur det låter. Våra fördomar framstår då ofta med pinsam tydlighet.


För inte skulle väl Petter Lindgren ha skrivit: ”Det ska vara en gulligt levnadsglad afrikan i år. För visst är det många svarta i rutan just nu, och på bio.”?


Min förhoppning är att bilden av människor men funktionsnedsättningar som viljelösa offer byts ut mot en bild av medborgare som tar plats i samhället på lika villkor. Låt oss också vidga begreppet ”mångfald” så att alla får plats i det.

Lou Rehnlund

ANNONS

Presentation

Omröstning

Till dig som läser min blogg. Är du man eller kvinna?
 Man
 Kvinna
 Annat

Fråga mig

574 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30
<<< April 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Stigs Gästbok

MP3

Följ bloggen

Följ Jag KAN, TÖRS och VILL!!! med Blogkeen
Följ Jag KAN, TÖRS och VILL!!! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se