Alla inlägg den 9 april 2015

Av Stig Olsson - 9 april 2015 09:59

Andra gator idag

 

Det ökande antalet EU-migranter på gatorna i Stockholm har alltmer kommit att påverka arbetsmiljön för Situation Sthlms tidningsförsäljare.


I och med försäljningen av Sofia Z har redan utsatta människor hamnat i en svår situation. På gatorna i staden som tillhör ingen. Och alla.


Tarja står i trappan upp till redaktionen på övervåningen och pratar med en person ur personalen i distributionen. Hon är förbannad, rejält förbannad. Hon brukar nämligen köpa sina finska korvar i en affär i Sundbyberg och när hon gick på väg dit dag på morgonen satt en kvinna utanför Systembolaget och tiggde med en gammal löpsedel från Situation Sthlm i knäet.


När människor gick förbi pekade kvinnan på löpsedeln och bad om pengar.


– Jag blev så förbannad. Jag gick fram till henne och visade min försäljarlegitimation och min jacka med Situation Sthlm-loggan på och sa att ”det där företaget jobbar jag på”. Då gick hon. Men hon var tillbaka sen såg jag.

Ilskan handlade om att känna sig bestulen, se sina arbetsredskap missbrukas, en känsla av att känna sig utnyttjad.


– Jag har inga problem där jag säljer, jag säljer lika många tidningar som förr. Det brukar sitta fem-sex personer mittemot mig och tigga eller sälja ”Sofia Z”. Jag har inget bråk med dem.


Vi står kvar och pratar en stund. Och det är då hon lite i förbigående nämner något jag hört flera personer säga medan jag inför den här artikeln pratat med många tidningsförsäljare om hur deras situation på gatan är nu – att många kunder, när de talar med dem, uttrycker en skam och ett obehag över sin egen irritation och ilska.


– ”Är jag rasist nu för att jag tycker det?” sa en gammal kvinna till mig när hon köpte tidningen för några dagar sen. Men hon var bara trött på att bli tillfrågad av sex-sju personer på tio meter på väg till affären om att ge dem pengar.


Och att de bad henne gå till bankomaten om hon sa att hon inte hade pengar.


Tarja berättar att flera personer som, när de köpt tidningen av henne, pratat om samma sak – att de känner ett obehag över sin egen reaktion, sin egen irritation.


– Man får ju inte tala om detta, tycka nåt. Mer än synd om. När de började sälja den här tidningen sas det ju att det var för att slippa sitta ner och tigga. Men så har det ju inte blivit. De sitter ju och tigger och säljer samtidigt.


En sak många tidningsförsäljare jag talat med inför det här reportaget har gemensamt är att det ökande antalet tiggande EU-migranter på gatorna i Stockholm och den oorganiserade försäljningen av tidningen ”Sofia Z” påverkar deras möjligheter att sälja Situation Sthlm.


För vissa ganska rejält.


Tony säljer Situation Sthlm vid Gamla stan och på Hötorget, han har haft platserna i många år. Han började märka en tydlig förändring för ett drygt år sedan. Han behövde stå längre och längre per dag och sälja tidningar för att få sålt samma mängd – i stället för att vara klar vid fem var han nu färdig vid nio.


– Jag hade tiggare runt min plats förr. De kom och satte sig på var sin sida om mig och tiggde. Det störde också min tidningsförsäljning. Köpte nån en tidning var de där med sin mugg.


– När jag kommer och ställer mig i dag så tar det tio minuter så kommer det fyra-fem EU-migranter och ställer sig där med sina tidningar, trycker upp den i ansiktet på folk.

”De kunder som känner mig väl handlar tidningen ändå. Men många går bara förbi.”

Han berättar att han allt oftare blir störd i sin försäljning av EU-migranter som kommer fram och vill ha pengar av hans kunder när de tar fram plånboken för att betala för sin tidning.


– De kunder som känner mig väl handlar tidningen ändå. Men många går bara förbi. Det som hänt är att kunderna börjat tycka allt sämre om EU-migranter. Det hör man. Och det är ju också för jävligt att höra.


– Det har blivit för mycket av allting för folk, de orkar inte, vill inte. Droppen blev ju EU-migranterna och tiggeriet.


Alla stänger av. Det blir bara hat som gäller till slut. Det är jobbigt. Jag vill ju bara göra mitt jobb. Jag blir ju också hatisk till slut – de tar min plats, mina kunder.


Han skakar på huvudet, säger att han inte vet hur han ska bära sig åt. Att han nu provar att gå runt på gatorna och sälja tidningen för att inte bli störd.


– Situationen på gatan håller på att spåra ur, jag vet inte vad man ska göra.


Sedan tidningen ”Sofia Z” oorganiserat började säljas av EU-migranter i slutet av januari har Situation Sthlm behövt ha två gatuvärdar ute på stan för att stödja tidningens försäljare och hjälpa dem att hantera de situationer som uppstått.


Både till Östermalmstorg och Skanstull har värdarna vid ett flertal tillfällen behövt åka, då Situation Sthlms säljare hotats och utsatts för våld – spottats på, slagits, sparkats, knuffats. Väktare har fått ingripa och polis tillkallats.


Miklos och Ritva, de vill inte att jag använder deras riktiga namn, har båda hamnat i situationer då polis tillkallats – inte av dem men av privatpersoner eller affärsidkare i närheten.


– Jag har blivit hotad och utan att jag gjorde nåt så ringde nån i en affär eller om det var väktarna till polisen. De kom och tog med sig en kvinna. Hon skrek och knuffade på mig, jag visste inte vad jag skulle göra så jag försökte gå därifrån. Men jag gjorde ingen anmälan sen när polisen kom så de släppte henne.


Ritva berättar om en liknande situation som hände henne.


– Jag har fått hjälp av väktarna vid Ringen två gånger när jag blivit attackerad och hotad av EU-migranter, både män och kvinnor. Många av mina kunder blir arga på EU-migranterna och det är lite jobbigt att höra det, märka att hatet ökar. För de kommer ju hit från svåra förhållanden. Det har blivit värre och värre, sen i höstas har det bara blivit värre och värre.


Miklos brukar lämna sin försäljningsplats när det samlats för många tiggare runt den.


– Då går jag därifrån och säljer nån annanstans. Många går bara förbi nu, oftare än förr i alla fall, och ser varken åt mitt håll eller åt tiggarna, de bara ser ner i marken och går förbi. Det påverkar försäljningen.


Pierre är en av de gatuvärdar som åkt runt i stan, hans pass har varit på eftermiddagarna från tolv till sex, för att vara ett stöd för försäljarna. Han säljer också tidningen, bland annat på Drottninggatan.


– Det jag ser är ju att de sitter i grupper, eller står i grupper, väldigt tätt. Men ju längre ut ur innerstan man kommer, desto färre tiggande eller tidningssäljande EU-migranter ser man. Nu är det ganska intensivt på Söder, i Götgatsbacken sitter de ju utmed ena sidan med tjugo meters mellanrum från Slussen till Medborgarplatsen. I Liljeholmen också. Det blir som att det koncentrerar sig.


Den största förändring han märkt över tid är att han tycker sig se fler och fler människor som ”bara liksom går rakt fram”.


– Jag kan tänka mig att människor blir både trötta och förvirrade av det som sker nu. Både på tiggeriet och allt annat.


Det börjar ju i tunneln på Centralen, det stod tretton EU-migranter där en gång när jag räknade. Plus de som säljer mobilabonnemang och Vakttornet och han med Bingolotterna. Och så en som säljer Situation Sthlm där vid pelaren i mitten.


Han delar samma upplevelse som många andra och har haft både tiggare och tidningssäljare runt sin försäljningsplats. Men han har inte upplevt att det påverkat eller minskat hans egen tidningsförsäljning.

”Det handlar om respekt.”

– Innan de började sälja sin egen tidning så satt de ju och tiggde där jag stod och sålde på Drottninggatan. Då hände det ju att de kom med muggen så fort min kund tog fram femtio kronor och skulle betala för tidningen. Men de är ju desperata. Vi äger ju inte gatan eller platsen vi säljer på bara för att vi har vår bricka. Men ingen ska ju störa en för det. Det handlar om respekt.


Lena Freij säljer tidningen på Centralen. Hon började märka av en förändring för några månader sedan. Hon tycker inte det varit ”nåt alarmerande eller jättejobbigt”, och det har blivit lite bättre sista tiden. Men hennes tidningsförsäljning har sjunkit. De har aldrig kommit fram och stört min kund när de köpt av mig, så långt har det inte gått, men jag vet flera som upplevt det och blivit av med kunder.


– Jag förstår ju dem också, de vill väl ha sin försäljning. Men många av kunderna är arga och tycker det är förskräckligt att de står på våra platser och försöker ta kunder.

”Det händer ju att de tigger av oss också”

Hon upplever också, som många andra berättat, att kunder vittnat om att det känns svårt, att ”de känner att de vill köpa av dem också. Att de känner sig orättvisa”.


– Det händer ju att de tigger av oss också, för de ser att vi säljer tidningar och får in pengar.

Något av det sista Tarja berättade för mig när vi pratade i trappan var att sammanhållningen mellan Situation Sthlms försäljare aldrig varit bättre, att hon de senaste månaderna lärt känna och pratat med flera som hon inte bytt ett ord med under flera år.


– Som om vi ser efter och tar bättre hand om varandra nu. För vi lider alla av detta och måste hjälpas åt. Det är svårare att sälja tidningar. Och vi står ju ensamma och säljer våra tidningar.


http://www.situationsthlm.se/artikel/andra-gator-idag

ANNONS
Av Stig Olsson - 9 april 2015 09:53

Annika Borg

Annika Borg


Sedan jag här på Det Goda Samhället ställde frågan om vart ”våra” tiggare – det så kallade traditionellt utsatta – tagit vägen och uppmanade er läsare att delge era erfarenheter har jag tagit emot iakttagelser, berättelser och reflektioner. Tack för dem! (Och fortsätt att höra av er!)


Efter kontakterna med Stadsmissionen, som vare sig i Stockholm eller i Malmö riktigt ville vidgå att det finns konflikter mellan de romska tiggarna eller EU-migranterna/medborgarna och exempelvis dem som säljer Situation Stockholm, blev jag illa berörd. Deras sätt att skyla över verkligheten för dessa utsatta ingav tvivel på hela godhetssystemets anspråk på att  vara just gott.


Hur kan de komma sig att de som ska hjälpa förnekar en del av verkligheten som de utsatta lever i? Till och med till den grad att man menar att de utsatta som protesterar mot att de får stå på mer undanskymda platser eller rent av föses undan skulle vara bärare av rasism? Inte ens den egna utsattheten är uppenbarligen ett skydd mot att skrivas in i DEN STORA BERÄTTELSEN OM SVERIGE – den strukturella rasismen (som jag nyligen skrev om). Det är inte rätt att de mest utsatta i vårt samhälle ska behöva betala ett pris för att det svenska samhället inte kan hantera situationen med ett stigande antal tiggare från Europa.


En person som arbetar inom en välgörenhetsorganisation skrev till mig:

 

Jag kan bekräfta att det finns en konflikt när det gäller välgörenhet till olika grupper. Men medvetenheten kring att EU-migranter är mycket tuffa mot andra grupper är låg och vi har inte ens börjat diskutera detta problem ännu. 

Andra vittnar om att ”deras” försäljare av Situation Stockholm, eller uteliggaren de brukar se, är borta. Inte bara så att de bytt gathörn, utan de syns helt enkelt inte till. Många vittnar om gräl, konflikter och till om med hot om våld:

Idag bevittnade jag ett storgräl. Två EU-migranter skällde på en kvinna som sålde Situation Stockholm och riktade hotande sparkar mot henne. Kvinnan började gråta och försvann därifrån. 


Liknande berättelser  och reflektioner har kommit från flera läsare:

 

Jag tänker på de som sveks när man lade ned psykvården, de som sveks när man sparade in på härbärgen och humanitär hjälp i vårt eget land, och de som sviks igen nu när de ser att andra grupper (romerna) får den hjälp och uppmärksamhet de själva aldrig fick.


Och vad säger ”våra” utsatta själva? Nyligen publicerades en text i Situation Stockholm som visar på den verklighet godhetsapostlarna förnekar.  Här berättar människor om hur de trängs ut av EU-migranterna, om konflikter och våld.


Om hur de romska tiggarna kommer med sin mugg när de försöker sälja Situation Stockholm och hur hela tanken med att sälja en tidning istället för att tigga håller på att haverera. De romska tiggarna säljer sin tidningoch tigger, som en man påpekar.


Ok, tänker jag. Vi – alltså samhället – tänker låta de utsatta ta hand om och in på huden ta konsekvenserna av en situation vi inte själva mäktar med. Inte ens medkänslan med dessa utsatta kan tränga igenom och in till oss. Till oss som kan gå förbi och gå hem och stänga dörren, som kan titta åt ett annat håll.


Det är ingen, eller åtminstone få, som förnekar romernas utsatta situation. Idag är det romernas nationaldag och från politikerhåll har man lovat över 50 miljoner för romsk inkludering. Att de i historia och nutid har funnits och finns ett fruktansvärt förtryck av romer är fakta. Det är grupper som lever utanför samhället och som även internt har svårt att förändra sin roll. Jag är uppvuxen med Katitzi och Rosa Taikon. Utanförskapet var och är en sanning för de som då kallades zigenare.


Men jag undrar om våra politiker lever i verkligheten, eller förmår hålla två tankar i huvudet på samma gång. För vad ska vi göra nu då? Hur ska vi härbärgera denna ström av romska tiggare? Ska vi tala blomsterspråk om inkludering och fortsätta att låta dem som är längst ned på vårt samhälles stege betala priset på gator och torg?


Jag finner det oacceptabelt. Orättfärdigt.


För den som vill läsa en oerhörd bok om romers situation rekommenderar jag Isabel Fonsecas Begrav mig stående: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/490067?programid=3315


För den som vill se en oerhörd film om en dövstum, dansande romsk flicka rekommenderar jag The Queen of Silence: http://www.svt.se/dox/tystnadens-drottning


http://detgodasamhallet.com/2015/04/08/romska-tiggare-mot-svenska/comment-page-1/#comment-170

ANNONS
Av Stig Olsson - 9 april 2015 05:59

  • Farfar, Andra Världskriget, Anna Kinberg Batra,  Tysk agent

    Säpo har sammanlagt tio pärmar om Kinberg Batras farfar. 

Anna Kinberg Batra, som under tisdagen nominerades till att bli M:s nya partiledare, om uppgifterna att hennes farfar var tysk agent.

 

Moderaternas partiledarkandidat Anna Kinberg Batras farfar var tysk agent i Sverige under andra världskriget, skriver Aftonbladet.

 

Hilding Kinberg var agent i Stockholm för Tysklands militära underrättelsetjänst Abwehr och hjälpreda åt storspionen Karl Heinz Krämers.

 

Kartlagd av Säpo


Enligt dokument som Aftonbladet tagit del av blev farfar Kinberg kartlagd av Säpo under flera år – en kartläggning som resulterade i sammanlagt tio pärmar med information endast rörande honom.

 

LÄS MER: 7 saker du inte visste om Nya Moderaternas Anna Kinberg Batra 

 

"Man väljer inte släkten själv"


– Få släkter är perfekta och man väljer den inte själv. Det här är en person som jag har haft ytterst begränsad kontakt med, säger Anna Kinberg Batra själv i en skriftlig kommentar till Aftonbladet, och fortsätter:

 

– Han lämnade sin familj tidigt.

 

Opererade rån Stockholm


Enligt Aftonbladet ska Hilding Kinberg haft täta kontakter med tyske legationstjänstemannen Karl Heinz Krämer och opererat från Stockholm under andra världskriget.


– Men han var inte någon betydande agent, säger Tore Pryser, författare och professor i samtidshistoria vid Högskolan i Lillehammer i Norge, om Kinberg Batras farfar, till Aftonbladet.

 

http://nyheter24.se/maktkamp24/784938-kinberg-batras-farfar-tysk-agent

Av Stig Olsson - 9 april 2015 04:26

Normalt brukar jag inte vara så ogin och elak, men när det gäller Göran Persson ja då känner jag mig riktigt elak!

För i mina ögon var det han som i  stor skala började sälja ut landet Sverige och folkets välstånd, för sin egna egoistiska vinnings skull... och därför önskar jag honom och hans fru anitra Steen minst lika stora plågor som han orsakat det svenska folket!


Persson ville vräka – förlorade striden


Hyresgästerna får bo kvar på tomten

Kossorna får nöja sig med den betesmark de har i dag.

Nu är hyresstriden på godset över – Göran Persson och Anitra Steen för­lorade.

Hyresgästen Kaj Possler med familj slipper vräkning.

– Det känns som en seger, säger Kaj Possler.


Förre statsministern Göran Persson och hans hustru Anitra Steen har det senaste året fört en rättslig strid mot ett par som arrenderar på deras mark sedan 35 år.


Göran Persson och Anitra Steen har försökt säga upp avtalet om bostads­arrende till den 1 april och velat vräka hyresgästerna. Sommarstugan är vackert belägen på en udde några kilometer från Torps gård i Sörmland.

”Aldrig sett korna”


Persson och Steen har hävdat att de behöver mer betesmark till sina nöt­kreatur, de vill expandera sin nötköttsproduktion.


De har också haft synpunkter på sommar­stugans underhåll.


Och hävdat att tomten på 1 000 kvadrat­meter varit alltför ovårdad och att det har förfulat om­givningen.


Kaj Possler har ansett att behovet av mer betesmark varit ren nonsens.


– De vill bara komma åt tomten som ligger vackert vid en udde. Jag har aldrig sett deras kor stå och tråna efter våra tuvor, har han tidigare sagt.

Förlikningen revs


Av arrendenämndens beslut framgår att parterna förgäves försökt ingå en förlikning sedan i höstas.


Kaj Possler med familj godkände den.


– Vi var lite oense om bedömningen av förlikningen och såg på den på olika sätt. Det handlade om storleken på tomten, säger Kaj Possler.


Den gamla tomten ut­ökades 1994 med de förra jordägarna genom ett handslag, det skrevs inte in i kontraktet.


– Vi hade bra kontakt med den familjen, en del av förlikningen var att tomten skulle återgå till 1994 års storlek. Göran Persson ansåg att tomten skulle vara mindre. Därför revs förlikningen upp.

”Som vi ville ha det”


I arrendenämndens beslut framgår att Kaj Possler med familj slipper vräkning och får en förlängd arrendetid på fem år från och med den 1 april, med en höjd arrendeavgift det första året på 21 000 kronor. Paret Possler har enligt arrendenämnden haft ett för­hållandevis starkt besittningsskydd eftersom de nyttjat arrendetomten sedan 1980 och använt sommarstugan på fritiden med sina barn och barnbarn.


Persson och Steen har inte lyckats styrka att arrendeställets mark behövs som betesmark.


– Det känns som en seger, det viktiga var att vi fick behålla kontraktet. Jag är nöjd med beslutet, det är som vi ville ha det, säger Kaj Possler.


Avgiften på arrendet höjdes något men till en rimlig nivå, tycker han.


Makarna Persson och Steens advokat i målet, Fredrik Bonde, har ännu inte läst domen eller hunnit prata med sina huvudmän. Därför vill han inte kommentera arrendenämndens utslag.


Aftonbladet har sökt Göran­ Persson.


http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20591197.ab

Tidigare månad - Senare månad

Presentation

Omröstning

Till dig som läser min blogg. Är du man eller kvinna?
 Man
 Kvinna
 Annat

Fråga mig

574 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Stigs Gästbok

MP3

Följ bloggen

Följ Jag KAN, TÖRS och VILL!!! med Blogkeen
Följ Jag KAN, TÖRS och VILL!!! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se