Inlägg publicerade under kategorin Kriminalitet i Sverige

Av Stig Olsson - 24 februari 2015 11:37

"Myndigheterna verkar se mig som en robot som bara behöver laddas en timme och som sedan är i full gång igen. Men jag vet faktiskt inte hur länge jag ska orka med den här situationen".
 

Robert Mansoor - ensamstående pappa
 
 
Nyheter som går i positiv riktning är tyvärr en bristvara när det gäller personlig assistans, övriga LSS insatser och funkisfrågor i allmänhet. På senare år har det blivit allt vanligare att Försäkringskassan ger avslag till personlig assistans för barn med hänvisning till föräldraansvaret - det leder till förödande konsekvenser för både barnet och föräldrarna.
 
Ovanstående citat är hämtat från en Rapportsändning och SVT-s hemsida för några veckor sedan om ett sorgligt fall. Robert Mansoor är en ensamstående pappa där femårige sonen Johannes har en funktionsnedsättning som gör att han behöver tillsyn dygnet runt. Han kan aldrig lämnas ensam i hemmet överhuvudtaget. Robert har ansökt om personlig assistans flera gånger men varje gång har det blivit avslag.
 
Pappan berättar att sonens behov av tillsyn gör att han sover mycket dåligt, han lider av allvarlig sömnbrist och befinner sig på gränsen till utbrändhet. Ekonomin är också körd i botten då Johannes hjälpbehov och egna problem med sömnbrist gjort att Robert tvingats sluta på jobbet. Det enda stödet Robert får från det allmänna är ett vårdbidrag på 7200 kr/månad efter skatt. Diskussioner med kommunen pågår om att familjen ska bli beviljad LSS insatsen korttidsboende men än är inget klart. Av naturliga skäl känner han sig sviken av samhället:
 
– Vi är bortglömda, vi känner oss utanför. Det känns som att vi inte är värda någonting.
 
 
 
 
LSS är tydlig. De finns ingen nedre åldersgräns för om man ska bli beviljad personlig assistans eller annan LSS insats. Det är behoven som ska styra, inte godtyckliga tolkningar av föräldraansvaret. När Försäkringskassan så ofta hänvisar till föräldraansvaret är det för mig uppenbart att man anser sig hittat ett kryphål för att spara pengar vilket är oacceptabelt. Men kanske finns det ändå ett ljus i tunneln för Robert, hans son och andra familjer i motsvarande situation.
 
 
Efter ett antal rättsfall där man förlorat medger nu Försäkringskassan att man "tolkat föräldraansvaret för snävt". Nu ska nya  riktlinjer införas som är tänkt att minska föräldraansvaret. Återstår och se hur mycket det betyder i praktiken.
 
Varje fall som Roberts och sonen Johannes är givetvis ett för mycket. Det är viktigt att de lyfts fram så att konsekvenserna av mer eller mindre absurda tillämpningar av Försäkringskassan tydliggörs. När det gäller Försäkringskassans nya riktlinjer ser jag en risk att de blir för stelbenta. Ett barns behov och rätt till hjälp måste bedömas individuellt inte utifrån en mall som ska följas strikt.
 
 Mer info se länk:
 
 

ANNONS
Av Stig Olsson - 17 februari 2015 10:07

The truth goes to oil and it has its roots in the relationship between former CIA director George Bush Senior’s family and Saudi Arabian intelligence chief Prince Bandar bin Sultan also named “Bandar Bush” by the Bush clan.
The truth goes to oil and it has its roots in the relationship between former CIA director George Bush Senior’s family and Saudi Arabian intelligence chief Prince Bandar bin Sultan also named “Bandar Bush” by the Bush clan.

 

 

 

Mister Lai – olje- och säkerhetsanalytiker – berättar här vad Carl, Gunilla och Fredrik sysslat med. 

Verkligheten är ofta en mycket mer raffinerad Värld än den som författarna kan åstadkomma om än en del av dem är mycket skickliga i att skriva, och därmed också tjänar stora pengar vilket ofta också är motivet med skrivandet.

Figuren Carl Hamilton är ju en skapelse av författaren Jan Guillou, och Carl Hamilton med sin fysik och den intelligens han äger blir därmed ett mäktigt vapen. Likheten blir där menar jag mycket stor mellan figur och hans skapare men på lite olika sätt. Jans kunskaper om den hemliga Världen är omfattande men idag lite out of date som man säger. Han har nog inte längre den insyn han en gång hade tillgång till då hans informatörer är borta ur denna skuggvärld.

Varför kan jag skriva så? Jo genom att Jan och hans kollegor inom författeriets territorium ännu inte i princip skrivit ett ord om den största operationen i Svenska ”vatten” som varit sedan det II världskriget? Verklighetens Carl Hamilton den riktige chefen för vårt hemligaste spioneri blev nämligen mördad.

Låt oss börja från den punkt som ledde fram till en begravning i tysthet, en dödsannons i smyg, inte ett ord i tidningarna osv. Ett mycket svagt beteende men man var skiträdda för KSI chefens död för det var en signal.

Sveriges Regering under Fredrik, Carl, Gunilla tar ett beslut om att genomföra tillsammans med våra Engelska partners en affär den största vapenaffären någonsin – en jätteaffär även internationellt. Allt bakom stängda dörrar och utan den insyn som skall ske enligt Svensk lag. Troligen bytte här mycket stora summor pengar ägare under bordet.

Affären handlar om att tillsammans med det Engelska BAE rusta upp Saudiarabiens krigsmakt. Wahabiterna i Saudi har börjat bli riktigt rädda för dels sitt eget folk men främst för den allt mer stärkta Shiamuslimska staten Iran och deras allt större makt. I detta ligger också att under den senaste amerikanske Presidenten Obama har han manövrerat bort USA från Saudi och Wahabiterna.

Den dåvarande Saudiske chefen för deras hemliga underrättelsetjänst Prins Bandar ville ha en egen militär industri så de kunde garantera den privata armé av Jihadister man kontrollerar från Saudi. Som parantes kan nämna att IS är en av de grupper Saudi betalar för och kontrollerar. IS är Terror betalt av den Saudiska diktaturen

Som sagt de ville ha en krigsindustri och det var ett jätteprojekt som omfattade ett stort antal helt nya fabriker med allt som där hör till och naturligtvis ritningar och all kunskap. Folk från vårt land liksom från England skulle styra detta större arbete.

Betalning för det här skulle ske genom att man levererade råolja till ett Engelskt bulvanföretag som sedan sålde oljan via oljebörserna och pengarna som därmed kom fram. Snyggt elegant och helt olagligt naturligtvis men så är det med stora vapenaffärer som vi så väl känner till från både Boforsaffären liksom från JAS gripen affärerna där stora mutor bytt hand och där ingen åkt fast. Det är viktigt att minnas att trots skriverier och bråk så har ingen åkt fast.

Projektet i Saudi påbörjades, planläggning och en hel del annat sattes igång men någonstans ringde en alarmklocka. Det var någon som inte gillade det här. Man gjorde något utan att ha fått godkänt från något håll. Det var någon som hade börjat läcka och många varma fötter blev väldigt kalla.

Vem som hade upptäckt affären vet undertecknad inte men det finns några alternativ och det första är den mycket skickliga Iranska underrättelse tjänsten eller så var det Ryssarna. Men det kan också vara Israelerna eller USA men de var nog redan med på tåget antar undertecknad.

Ja, frågar ni nu men vad har det här att göra med Carl Hamiltons hemlige chef att göra då?

Så här ligger det till. Sverige har två olika underrättelsetjänster. Vi har den inhemska som är poliser och väl kända. De kallas för Säpo utåt men internt säger man alltid SÄK. Helt normalt och väl fungerande och hyggliga människor som försvarar vårt land här hemma. De är poliser.

Sedan har vi ytterligare en underrättelsetjänst och den är i två delar med en högre chef en General som styr. De heter MUST och är den militära underrättelsetjänsten. Men inom den här organisationen finns en mycket specialiserad del en ytterst hemlig del och som kallas för ”kontoret”.

KSI = kontoret för särskilt inhämtande eller på vanlig Svenska – spioneri på utländska stater. Vilka är då de hemliga spionerna? Ja Carl Hamilton romanfiguren var en påhittad officer med särskilda kunskaper men han var inte helt och hållet påhittad. De som finns inom den här verksamheten är oftast Svenska officerare särskilt med grader Major och uppåt, och de är alla personer med olika specialiteter som inom nödvändiga färdigheter. Dessutom har vi ju ett helt specialförband med underrättelse folk dels i Karlsborg men även i Enköping.

Det finns företagare som reser mycket, reseledare, och en hel del andra civilister som ”hjälper” KSI att inhämta kunskaper utomlands och de flesta av dem har ingen som helst aning hur deras arbetsgivares organisation ser ut eller fungerar. De bara rapporterar det de ser det de hör eller de personer de ska följa. KSI är en mycket slimmad organisation som är väl inlemmad i den större MUST som också är dess logistiska stöd och där mycket av informationen rensas och förfinas. Men det finns en liten hjärntrust med stora resurser inom KSI. Det är den som Carl Hamiltons chef styrde.

KSI:s chef är alltid hemlig till skillnad från MUST:s ledning som har varit lätt att identifiera via statskalendern. Det är så att KSI:s chef och hans personal sitter på jobb som är något annat än vad de sysslar med. Deras familj deras vänner deras kollegor vet inte vad de egentligen gör.

Sverige har ett stort antal militära attachéer ute i Världen de är knutna till våra ambassader eller andra beskickningar där deras uppdrag är helt officiella och godkända. De deltar i möten med utländska militärer de följer olika protokoll om kontroller av vapen och överenskommelser osv. Men de utgör också för MUST en källa till hemlig info från vänner som vill ge oss den eller som köps eller helt enkelt tjuvas på olika sätt. Men de har dessa attachéer diplomatisk immunitet och likaså har andra länders dito det här hos oss. Det är därmed ett godkänt spioneri.

I England hade vi en sådan diplomat en militär attaché som både skötte det Engelska liksom det Irländska från den Svenska ambassaden i London. Han var Överste och hette Lars Ericsson. Han kallades av kollegerna inom fallskärmsjägarna för Lång Lasse. Han var en topp officer 55 år med fantastisk kondition och som sagt yrkesofficer men också chef för KSI och därmed den verklige chefen för romanfiguren Carl Hamilton.

En kulen dag i Stockholm så börjar en bil brinna. Sedan sker en sprängning av en självmordsbombare på Drottninggatan. Inget särskilt hände ju bara bombaren dog. Men här är resultatet av en mycket komplicerad operation.

Vår chef för KSI Lars Ericsson som fanns i London har troligen snappat upp där vad som var i görningen, och det var att Saudierna var djävligt sura för att vi i Sverige försökte dra oss ur affären med att bygga upp deras krigs industri. Ni minns säker den uppståndelse som var i vårt land när en del av denna affär kom i dagen.

Ja vad var det då som troligen hände. Jo Lång Lasse med sina kontakter i England fick reda på att Saudierna skulle genom ett attentat i Stockholm i själva julrushen genomföra ett dubbelattentat med att spränga en bil och sedan en självmordsbombare mitt i Julrusningen på Drottninggatan som spränger sig själv och kanske 100 Stockholmare till.

Glöm inte att Prins Bandar var den som hotade Putin med att skicka sina självmordstrupper till vinter OS i Ryssland i vintras. Det var då som Putin skulle ha sagt att då bombar jag er huvudstad.

Hur som helst det som hände var att den bil som skulle sprängas den brann bara – de gasbehållare som skulle explodera gjorde det inte. Mannen med sprängvästen blev uppringd av någon gick in på en tvärgata och där small hans västs förladdning och endast han själv dog.

Vilken tur vi hade eller var det något annat?

Minns ni allt skriveri om att någon hade ringt till en vän som bodde vid Drottninggatan och blivit tillsagd att inte gå ut denna dag. Han var hög militär och den som ringde visste vad som skulle ske på ett ungefär.

Den som ringde sin vän var troligen Lång Lasse. Han varande en kollega. Han varnade sin vän. Denne vän har inte med ett ord ännu försvarat Lång Lasse som miste livet för det här. Överste Lars Ericsson är en Svensk hjälte långt mycket mer än någonsin Jan Guillous figur Carl Hamilton någonsin varit i böckerna. Det var här i verkligheten som chefen fick ta dödsstöten för att han avslöjade och stoppade ett massmord i vår Huvudstad. Om terror attentatet lyckats hade ansvaret för det hela till stor del legat hos Fredrik, Carl, Gunilla. De var de som startade affären och de var de som fått kalla fötter.

Nu är det här historia och det som skedde efteråt var ju att vi började dra oss ur den affär som skulle gett Saudierna en militär industri som kunnat förse deras IS förband med nya fina vapen tillverkade av dem själva i den mängd de önskade. Affären stoppades upp och nu skall den avslutas.

Men många blev mycket sura särskilt de Engelska intressena som gjort denna typ av affärer med Saudiarabien under årtionden. Man förlorade miljarder i dollar. Någon måste plikta för det här och en vacker sommardag när Överste Lars Ericsson var ute i sin stuga vid en Mälarvik inte särskilt långt från Stockholm så drunknade han på grunt vatten intill sin brygga. Denna fallskärmsjägare denne Svenske patriot denne Svenske hjälte som räddade livet på säkert 100 personer och som inte ens fick ett omnämnande i tidningarna.

Chefen för KSI vår hemligaste underrättelsetjänst med sin placering i London kunde stoppa ett attentat. Han dog för sitt land och de som orsakade hans död de går fria och de har åsikter om det ena och det andra.

Det finns mer i skitkistan som Fredrik, Carl, Gunilla grävt ner och det kan finnas fler inblandade.

Inte undra på att de fick bråttom att avgå som Regering för de vet att det här är på väg att brista och när varbölden brister då kan deras egna liv vara i fara för att sanningen den får inte komma ut för det skulle innebära att vi folket i landet Sverige förstår att vi har varit förda bakom ljuset.

Svaret på vem som mördade Carl Hamiltons chef är de mäktiga intressen som styr BAE.

Att sälja vapen och krigsmaterial det är en mycket farlig typ av affärer det kan man nog lätt inse om man tittar lite historiskt. Men profiten den är enorm och mycket större än någonsin knark och slavhandel är. Det är därför de girigaste ger sig in i den här typen av affärer och troligen har både Fredrik, Carl, och Gunilla sin ekonomiska framtid tryggad. Hur det blir med den fysiska återstår väl för oss att se hur de går.

Mister Lai

 

https://parnassen.wordpress.com/2015/02/16

ANNONS
Av Stig Olsson - 16 februari 2015 10:56

Man kan inte ens mest bästa vilja i världen beteckna dagens svenska politiska värdegrund annat än som generande grund och endimensionell där uppfattningar och värderingar förefaller inordnade i ett trivialt vänster-höger-perspektiv där vänster är gott och höger ont. Detta var tidigare ett kännetecken för de socialistiska partierna men omfattas numera även av de flesta s.k borgerliga partier och undantagslöst av massmedia. Idag kan man fråga sig om Sverige fortfarande har borgerliga partier där traditionella västerländska värderingar är de centrala.

 

Alla upptänkliga gräsligheter och hemskheter som har ägt rum eller äger rum i stater som definieras som socialistiska devalveras systematiskt eller i flera fall förnekas. Efter 1968-års kulturrevolution gäller detta allmänt och man har genom åren systematiskt ignorerat vidrigheter i kommuniststater och framhävt massmördare som Fidel Castro och Che Guevara som romantiska hjältar. En av landets vänsterkändisar, Jan Myrdal, utdelade så sent som förra året ett hederspris till minne av Lenin.  När Birgitta Dahl fick höra talas om massmorden i Kambodja där människor torterades och mördades bara för att de råkade bo i en storstad förnekade hon detta då det inte kunde passa in i hennes politiska föreställningsvärld.

 

På samma sätt ser vi idag olika slag av eftergifter och ”förståelse” för islamistisk terrorism sannolikt för att man råkat beteckna denna som ett slags befrielserörelse med vänsterförtecken. Alla aktiva feminister som återfinns i dessa kretsar tycks inta ha begripit vad sharialagen, en central fråga bland dessa grupper, faktiskt innebär. Tanken att man i Sverige vill ta sig an massmördare inom den Islamska Staten(IS) och vårda dessa som ett slags missledda tonåringar är inte bara fullständigt absurt utan visar på en total brist på människorespekt för alla de oskyldiga som drabbats av ett naket våld av samma slag som nazisterna utövade mot judar och andra som betraktades som mindervärdiga. Inte bara länder i västvärlden finner ett dylikt handlingssätt för förkastligt utan även de av våra invandrare som drabbats av IS vänder sig med avsky mot den svenska attityden till återvändande terrorister och massmördare. Det är här nödvändigt att påminna alla de som inte tar islamistisk terrorism på allvar att studera det nära samarbete som fanns mellan Nazityskland och islamismen i Mellanöstern.

 

Mycket skulle kunna förbättras inom svensk politik om man kunde lyfte tankarna och föreställningarna mot frågor som är centrala för människornas framtid och verkligen prioritera de traditionella västerländska värderingarna och nödvändigheten av det öppna samhället med liberalism och individuell frihet. Detta är faktiskt det enda värdesystem som hittills har visat sig kunna stå emot det politiska våldet och förtrycket.

 

Lennart Bengtsson

 

Mer i dagens ämne här: http://www.handelsblatt.com/politik/deutschland/islam-bekenntnis-der-kanzlerin-frau-merkel-sie-irren-sich/11229266.html

 

http://antropocene.se/2015/february/varfor-vi-maste-behalla-och-starka-de-vasterlandska-varderingarna.html

Av Stig Olsson - 16 februari 2015 07:32

 photo isis-map_zps07d78e87.jpg

Kartan visar IS vision om den framtida Islamiska staten/Kalifatet

 

I förra inlägget resonerade jag en hel del om hemvändande IS-krigare – utan att med ett ord nämna hur man skulle kunna förebygga problemet. Så hur gör man? Ja, jag tror ärligt talat Sverige saknar grundförutsättningar för att ens förstå de drivkrafter som får unga män att söka sig till IS – eller andra extremiströrelser.

 

Universallösningen när förebyggande åtgärder mot IS-resenärer debatteras är att man måste kunna erbjuda dessa unga män ett alternativ i form av ”jobb och trygghet”. Ursäkta, men om ”jobb och trygghet” var det de unga männen suktade efter mest av allt här i livet skulle en mordturné i inbördeskrigets Syrien knappast komma upp som en lockande idé.


Om det har gått så långt att man ger sig iväg tror jag för det första man – med få undantag – är bortom all räddning. Man är inte på flykt undan krig, folkmord och misär, man är den som orsakar krig, folkmord och misär – och förtjänar därefter. Varje IS-krigare Sverige exporterar gör världens svagaste långt mer ont än alla vapen svenska vapentillverkare säljer till Saudiarabien på decennier. IS-krigare är inte vilseförd ungdom – man är Anders Behring Breivik, och bör behandlas som sådan. Allt annat vore respektlöst – både mot IS-krigaren själv och hans tilltänkta eller faktiska offer. Det finns inga undanflykter eller ursäkter – varken för IS-krigarna eller landet Sverige.

 

Men det förebyggande arbetet då? Ja, det är ett sorgligt kapitel. Även här har jag svårt att se att något annat än fast, repressivt agerande kommer att ha någon som helst effekt på kort sikt, och inte heller det kommer att vara särskilt effektivt. Mycket av det som görs kommer att slå tillbaka och motverka sitt eget syfte.


I det långa perspektivet går det kanske att förebygga att de värsta extremiströrelserna blir attraktiva för annat än ett ytterligt fåtal. Det gör man främst genom att göra det svenska samhället till ett attraktivt alternativ för unga människor att vilja vara en del av. Men för att en ung, sökande människa ska tycka Sverige är attraktivt måste det gå att göra sig en bild av vad medlemskapet i landet Sverige och det svenska samhället egentligen är, betyder och står för. Och det är här det brister. Jag har tidigare varit inne på frågan i inlägget Sagan om Brf Sverige.


I SvD den 9 februari finns en intressant intervju med Barry Karlsson, specialist i neuropsykologi. I intervjun berättas om den moderna stolthetsforskningen, som delar in stolthet i den goda genuina stoltheten och den onda hybris-stoltheten.

”Han har studerat världsledande forskning om stolthet som bedrivs i Kanada, där psykologiprofessorn Jessica Tracy har identifierat attautentisk stolthet bygger på genuint självförtroende och banar väg för gemenskap. Den ger äkta glädje och man blir inriktad på hänsyn och förståelse. Hybrisstolthet baseras i stället på maktanspråk. Man är arrogant och tar plats på andras bekostnad.” (SvD, min fetstil)

Enligt min mening går det inte att integrera någon i ett land som saknar en autentisk stolthet, en grundläggande idé om vad landet är och står för. Ett sådant land blir helt enkelt inte attraktivt. Och det är här Sveriges problem ligger; jag har själv levt i Sverige i 46 år, men går numera bet på att definiera några grundläggande svenska värderingar. Något jag i alla fall börjat inse är att det sannolikt inte längre finns några värden som Sveriges befolkning som kollektiv är så genuint stolta över och tror så starkt på att man vore beredd att på allvar riskera livet för att skydda dem.

 

Om kung Herodes skulle återuppstå i Sverige, styra landet med järnhand och plötsligt en dag bestämma sig för att slå ihjäl alla gossebarn skulle det bli liv i den svenska debatten. Men istället för att våga ifrågasätta Herodes beslut skulle hela frågan handla om vilken avlivningsmetod som var mest human, och som man därför borde försöka förhandla fram. Att ifrågasätta grundbeslutet skulle man inte göra i Sverige. Inte om det kunde kosta livet – eller för mycket av ens trygghet och bekvämlighet.


Missförstå mig rätt; att det blivit på det viset är ett tecken på ett historiskt unikt upplevt fysiskt välstånd och trygghet det svenska samhället haft ynnesten att uppleva, vilket man gott kan vara tacksam för. Men nog känns bristen på genuin nationell stolthet och ”jävlar anamma” alla kan dela – eller vilja bli en del av – lite andefattig, och den gör inte direkt integrationen lättare.

 

Sverige har under lång tid försökt avhjälpa svårigheterna att bli en del av ”gemenskapen Sverige” genom att avskaffa konceptet gemenskap överhuvudtaget. I Sverige finns snart inget ”vi och dom”. Det skulle kunna vara någonting gott, om det inte var för att Sverige allt mer uppenbart saknar ett riktigt ”vi” överhuvudtaget. Snart är alla som lever i Sverige ”dom”. Och då är det inte konstigt att den tillit som är så nödvändig för ett blomstrande och framgångsrikt samhälle enligt World Values Surveysakta börjar avta i Sverige.

 

Fortsättning på detta inlägg följer här.

 

https://morgonsur.wordpress.com/2015/02/11/om-varfor-sverige-inte-rar-pa-is-krigsturism-i-ii/

 

Av Stig Olsson - 14 februari 2015 07:37

Jag är chockad. Chockad och glatt förvånad. Jag har bevittnat en intensiv mediekritisk diskussion runt lunchbordet med ett antal fruntimmer. Föreställ er en upprörd Peter Harold som drabbats av alarmerande högt blodtryck efter att ha läst Aftonbladet. Så såg alla damerna ut. De var förbannade. Så förbannade att de inte talade i mun, utan lät var och en prata färdigt. Ämnet var så pass allvarligt.


Jag är också glad. Det damerna sade är nog vad jag sagt hela tiden i denna blogg. Medierna berättar inte hela sanningen. Och det var inte ett lakoniskt konstaterande, utan snarare ilsket och i full frustration.


Det började med tiggarna. När man bläddrar i gratistidningen Metro eller någon av de betalbara dagstidningarna finner man att det alltid är synd om tiggarna. Ja, det är i och för sig ett naturligt utgångsläge; den som tigger måste befinna sig i arm livssituation. Men HUR synd är det om tiggarna? Och hur påverkas vi andra?


I diskussionen hörde jag dessa frågeställningar. Har tiggarna rätt att kräva pengar av oss? Har vi rätt att värja oss från dem?


Diskussionen löpte vidare till ett ifrågasättande om tiggarnas livssituation. Någon ”hade hört någonstans” att det fanns tiggare som hade registrerat bilar på sig som de körde med. Eftersom jag har svårt att tro att SR, SVT, TV4 eller någon av papperstidningarna skulle gå ut med att tiggare äger bilar misstänker jag att informationen kom från en annan sorts media (och jag log hemlighetsfullt eftersom jag också ”hört” om detta på ett ställe som man inte nämner ostraffat vid ett lunchbord, inte ens detta!).


Snart berättade någon att man hört att tiggarna hyr sina platser. Detta hade de övriga också ”hört”. Det betyder att de pengar vi lägger i kaffemuggarna inte går till en människa i nöd, utan till en kriminell verksamhet.


Varför tar inte medierna upp denna aspekt? frågade en person. ” – Vi får istället se tidningarna klaga på att kommunerna inte gör något för tiggarna, men det är ju fortfarande våra pengar.” Ni kan ana hur frestad jag var att berätta om libertarianism, men jag höll tyst och fortsatte att lyssna.


Nästa punkt som man angrep var mediernas trovärdighet. Jag erfor att ingen av damerna hade köpt Aftonbladet eller Expressen på år och dar. Men de var övertygade om att man inte får hela sanningen ens i gratisversionen på nätet. Här dök historien om den lilla skolpojken som attackerades av några brutala väktare som dunkade gossens huvud i marken.


Det var en historia som gått viralt och som fått regeringens barnminister att säga att ”Det här ser brutalt ut”. Citat: ” – Jag blev väldigt berörd och upprörd av det man ser.”


Och här kom tanterna vid lunchbordet igång. En av dem hade – precis som sin kollega – hört (via Facebook) att den lilla gossen inte alls blivit påhoppad för att han inte betalat som färdbiljett. I själva verket hade han och två andra gossar spottat och bråkat med medpassagerare, samt hotat en trafikvärd. Ett av barnen hade bitit en medpassagerare så att blodvite uppstått. Och den stackars lilla 9-åringen skall enligt en videosekvens som nyhetssajten Nyheter idag uppmärksammar ha sparkat en av ordningsvakterna i ryggen. Men mainstream media uppmärksammar bara ”väktarnas våld mot barnet” och förtiger att den lilla skiten var en fara för sin omgivning.


Den verklighetsfrånvända svenska reaktionen dryper av politisk korrekthet: Ministrar kallar på barnombudsmän för att se över hur man skall förvara när barn måste omhändertas så att de inte skadas. Nyheten presenteras på det mest snedvridna sättet i gammelmedierna det bara tänkas kan. Men kommer det någon uppföljning i Aftonbladet som förklarar att ordningsvakterna agerat rätt sedan? Inte troligt.


Vid det här laget var stämningen så upprörd vid bordet att till och med jag blev blyg, inte minst därför att det går ett surr på jobbet om att jag skriver för manistream media. Det surret dementerar jag å det bestämdaste. Finns inte utrymme för mig där. Jag ryms inte i den trånga åsiktskorridoren, och mina texter är alltför förvirrade/komplexa för en kolumn. Men det känns i alla fall skönt att den grupp som allmänt pekas ut som passiva nyhetskonsumenter – medellålders etniskt svenska kvinnor mitt i livet – hade revolution i blicken medan de talade om den svenska pressen.


Detta måste vara ett kvitto på att svensk journalistik – företrädesvis den dito agendasatta – befinner sig i en djup trovärdighetskris.


Frågan är dock öppen: kommer den svenska journalistiken att begå bot och bättring? Eller kommer man fortsätta att gräva sin grav med tangentbordet?


Min gissning är att det som man talar om i branschen kommer att bli verklighet; den agendasatta journalistiken kommer att bli kvar. Och i takt med att folk slutar betala för denna via prenumeration och lösnummer kommer staten att gå in som finansiär, antingen genom omarbetat presstöd eller en ny medieskatt som alla svenskar måste betala. I ett socialistland som Sverige är detta scenario fullt realistiskt. Under tiden utreder staten nya möjligheter att tysta sociala medier (kallat ”Utredningen om ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten”) så snart dessa kommer med kritiska angrepp riktade mot de heliga politikerna och de okränkbara journalisterna i landet.


Om jag bara vågade hoppas på att jag levde 2018 skulle jag faktiskt låta den här lunchen inspirera min valkampanj. Det är läge att presentera för svenska folket ett nytt politiskt alternativ – baserat på frihetlig filosofi – som kan göra slut på både falsk godhet inom politiken, och utplåna de ekomomiska incitamenten för falsk nyhetsförmedling inom journalistiken.


https://peterharold.wordpress.com/2015/02/11

Av Stig Olsson - 13 februari 2015 12:13

Sedan 1 januari finns det en lag som säger att bristande tillgänglighet är en form av diskriminering. Att det finns stora undantag vet vi sedan tidigare men nu visar det sig att det uppenbart är löjligt lätt för kommuner att, åtminstone delvis gå runt även den befintliga lagstiftningen. Lagen kom till för att sätta press på både offentliga och privata aktörer att verkligen ta tag i att göra vårt samhälle tillgängligt för alla. Men vad gör Tingsryds kommun då?

 
Jo, man har skaffat sig en försäkring som ger ekonomiskt skydd vid rättsfall som rör diskriminering av olika slag. Om det uppstår en rättstvist med skadeståndskrav gällande diskriminering har man därmed "köpt sig fria" från ekonomiskt ansvar. OK, jag vet inte hur försäkringen är utformad exakt, rimligen gäller den enbart bara när skadståndskraven överstiger en viss nivå men hur jag än vrider och vänder på det kan jag inte komma fram till något annat  än:
 
Incitamenten för Tingsryds kommun att verkligen göra något åt bristande tillgänglighet minskar rejält. Kalla mig naiv, korkad vad som helst men jag har faktiskt inte ägnat en enda sekund åt att det finns en möjlighet för kommunerna att åtminstone delvis köpa sig fria. Samtidigt måste jag motvilligt medge att från kommunens perspektiv är det en genial idé om man vill spara pengar - sopa problemen under matten genom att köpa sig fri.
 
 
Men för att förstå de potentiella konsekvenserna måste vi se bortom Tingsryds kommun. Vad händer med lagen om den här typen av försäkringar sprider sig allmänt till kommuner runt om i landet? Då sitter vi med en tillgänglighetslag som en mängd kommuner mer eller mindre kan strunta i eller åtminstone prioritera mycket lågt. Och kan en försäkring tecknas mot diskriminering varför inte teckna försäkring mot annat med i t.ex Skollagen eller LSS  om inte försäkringspremierna är avskräckande höga? Om FN-s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning blir upphöjd till svensk lag, hur mycket är det värt om flertalet  kommuner följer Tingsryd?
 
 
Vad säger Tingsryds kommun själva? Tja, de säger att "vi har inte haft några stora problem med diskriminering". Men varför har ni då skaffat försäkringen undrar lokalradion? "Det hoppas vi verkligen inte att det ska bli ett problem". 
 
Tidningen Smålandsposten som först uppmärksammade frågan skriver emellertid följande:
 
 
Barn- och elevombudet (BEO), Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen (DO) under de senaste åren gått allt hårdare mot kommun som man anser bryta mot reglerna om för förbundet mot diskriminering och kränkande behandling.
 
Oavsett vad kommunen säger så handlar det i slutändan som vanligt om pengar. Tingsryds kommun är oroliga för ökande kostnader i samband med rättstvister som rör diskriminering och har därför valt att helt eller delvis köpa sig fria från betalningsansvar.
 
 
 
 
DO (Diskrimineringsombudsmannen) uppger att man inte kände till att den här typen av försäkringar fanns. Pengarna borde satsas på att förebygga diskriminering istället för att köpa sig fria. Man uppger också oro vad det här kan betyda för lagstiftningen.
 

Av Stig Olsson - 12 februari 2015 05:37

Riksdagen plenisalen 2006



Bertil LindqvistHur ser det ut idag? Vart är vi på väg? Det är välkänt att många länder idag anser sig ha demokrati, medan många andra inte ens anser att de har det. I världens icke demokratiska länder kämpar majoriten av befolkningen, ofta med livet som insats för att landet skall bli en demokrati. Demokrati är inte för något land en given gåva, utan alla länder måste kämpa för att bli en demokrati och för att hålla demokratin ren och skyddad från alla hot.

 

Det finns länder där man kan bestraffas med 1000 piskrapp och 10 års fängelse för att man uttryck sin åsikt om demokratin.


När Benjamin Franklin som 1787 fått uppdraget att upprätta den amerikanska Konstitutionen, en dag lämnade Independent Hall kom en kvinna fram och frågade:

”Mr. Franklin, vilken statsform har ni givit oss”?

Franklin svarade:

”Ni har fått en republik, – om ni kan behålla den. Ansvaret för ett land ligger inte i händerna på ett fåtal priviligierade. Vi är starka och kan inte förtryckas så länge var och en av oss minns sina plikter som medborgare. Demokrati är inget man får gratis. Men nu lever vi i en. Och om vi gör det vi skall får våra barn också göra det.”

Man kan med fog ställa sig frågan om alla de så kallade demokratierna har en demokratisk inriktning och finns de över huvud taget. Korruptionen är mycket utbredd och Sverige kan inte ens med heder hävda, att det är ett av de minst korrumperade länderna i Europa.

 

I vår grundlag står det att: ”All makt utgår från folket.” Kan vi verkligen säga att den gör det? Vi har allmänna val, men det hade man å andra sidan också i Sovjetunionen. Då var det väl ingen här i Sverige, så när som en handfull kommunister som ansåg att Sovjetunionen var en demokrati.

 

Skulle jag fara med osanning om jag sa att vi erbjuds att rösta på ett antal oligarker, blivande oligarker och dess lobbyister. Att partierna är så lika att vi inte ens har en riktig opposition. Frånvaron av opposition är det som är signifikativt för gamla Sovjetunionen och andra diktaturer.

 

Bröd och skådespel åt folket Om vi bara följer den Romerske Kejsarens direktiv, så är största andelen av svenskarna ganska nöjda med att matas dokusåpor och propaganda. Vi har ett oerhört starkt propagandamaskineri som består av två jätteaktörer Bonnier och Schibsted media group. (källa Mediakollen) Inom denna grupp finns en censur som gör att den svenska staten inte behöver bry sig om att ha en egen. Författare, forskare och journalister censureras och ges, om de inte har rätt åsikter, ingen plats i de medier som finns.

 

Kända författare och journalister som t.ex. Marcus Birro, kastas obönhörligt ut från den offentliga scenen (Läs Expressen där Bonnier är den dominerande ägaren) källa Mediakollen.

 

Professor emeritus Bo Andersson vid Göteborgs Universitet, har bl.a i sin IDP-rapport 2008:9 Demokratins värden sagt:

”Det demokratiska samhällets värdegrund rymmer en begrepps- och teorivärld som kräver dialog, reflektion och problematisering. Genom att hålla diskussionen om begrepp och teorier, knutna till en relevant empiri, vid liv minimeras risken för att begreppet värdegrund blir ett rov för exploatering, ett honnörsord utan mening, möjligen i propagandans tjänst.

Det kritiska tänkandet och den konstruktiva, reflekterande diskussionen kan ses som värdegrundens kärna och livsnerv, och den diskussionen förankrar begreppet i andra begrepp som aktualiserar teorier och teoretiker.”

Vår demokrati i förfall

När jag själv varseblev att det finns ett reellt hot mot själva demokratin, som är långt mycket större och allvarligare än det hot som kommer från terrorism, nazism, kommunism, rasism och diskriminering så känner jag mitt ansvar att engagera mig och göra vad jag kan för att göra svenskarna medvetna om detta stora men för flertalet okända hot och vakna upp från sin ”Törnrosasömn.”

 

Benjamin Franklin sa:

”Ansvaret för ett land ligger inte i händerna på ett fåtal privilegierade.”

Hur har vi det i Sverige? Är det inte just så att vi har ett fåtal privilegierade oligarker som styr och ställer i landet och avstår inte ens från att använda Joseph Goebllbes propaganda nummer för att skydda och befästa sin makt.

 

Nyamko Sabuni sa i sitt installationstal i Sälen att:

”Det talade ordet gäller.

Våldet finns som ett inslag i allt för många sammanhang. I idrottens svans, på skolgårdarna, på fester, i restaurangköer men också i nära relationer. Fotbollsligor som gör upp om mötesplatser för att slåss, en bomb som sprängs utanför en åklagares hem, en ung man misshandlas till döds av jämnåriga. Den ökande våldsanvändningen är inte sällan även ett hot mot demokratin.”

Nej, Nyamko Sabuni. De ovan uppräknade hoten är givetvis mycket oroande och förhatliga, men dessa hot har vi lång tradition att hantera. Vi har lagar som ska hantera detta och polis och domstolar som med varierande framgång vilja och kunskap, ska utföra sitt uppdrag. Det går inte så bra alltid, men de finns i alla fall. Det är ett av demokratins verktyg. Det är bara att se till att de fungerar.

De lagliga övergreppen

Det hot mot demokratin som jag ser som mycket större och allvarliga än de ovan nämnda,och där har vi inget skydd eller försvar, varken av lagstiftning eller av rättsväsende.

 

Det består i att en klick av människor i den övre delen i den sociala skalan, kan agera utanför Sveriges lagar och regler och begå grova brott mot enskilda och samhället som sådant och el sällan med benägen hjälp av rättsväsendet, sina nätverk, samtliga myndigheter inklusive alla tillsynsmyndigheter, läkare, företag och banker. Att detta är verklighet har jag sett en mängd exempel på och alla exempel kan visa upp helt vattentät bevisning. Detta är det stora hotet mot demokratin.

Jämförelse med Ryssland

I en fransk dokumentär, som visades i svensk TV för en tid sedan, visades det hur oligarkerna i Ryssland, med hjälp av korrupta myndigheter och domare kan stjäla en hel fabrik, sparka hela personalen och riva hela den lönsamma fabriken och sedan få det att se helt laglig ut genom den korrupta domarens olagliga utslag.

Storbanken HSBC gömmer ohederliga svenskars pengar

Denna ryska metod, som vi alla förfasas över, (det händer ju i Ryssland), används fullt ut även i Sverige, exat på samma sätt. Enligt oligarkins metoder görs detta under en falsk slöja att demokratis värdegrunder och lagar följs och att allt görs i det fördolda för att inte väcka kritik och opposition. På detta sätt kan de redan rika kriminellt berika sig själva, med handräckning av vissa av våra statliga tjänstemän och samtidigt totalt ödelägga oskyldiga och försvarslösa människors liv. Man har många metoder att i det fördolda begå vidrigheter mot enskilda medborgare.

 

I härskartekniken finns en mycket stark metod nämligen att nonchalera och förringa sitt brottsoffer och lämna honom utan någon uppmärksamhet. Ett mycket vanligt sätt är att diskriminerande kalla sitt brottsoffer för ”rättshaverist” Detta ord, som det inte går att översätta till något annat språk, (vad jag har konstaterat) är till för att lämna och göra brottsoffret rättslöst.

Demokratins dubbla agendor

Vi har i Sverige olika agendor beroende på vem du är. Uppdrag granskning som via svensk public service ibland törs sticka ut hakan mot oligarkerna, visade nyligen hur man i Åkersberga kommun har olika regler beroende på om man heter Douglas eller något annat.

 

När den stora Skandiaskandalen inträffade och försäkringsbolaget Skandia var tvungen att byta till IF, var såväl vår public service och domstolarna mycket förtegna. Idag kan jag i och för sig läsa om skandalen, men det finns väldigt lite publicerat om vad som hände med direktörs och styrelsebovarna.

 

Man kan läsa att förre finanschefen Ulf Spångberg har förlikats och avstått 45 miljoner av sin pension. (Källa Nyhetsportalen.se)

 

Ola Ramstedt åtalas av Christer van der Kvast (enlit GP) och döms till två års fängelse (enligt realtid.se)

 

Skandias förre vd Lars-Eric Petersson ställdes inför rätta 4 gånger. En riktig rättshaverist skulle man antagligen ha kallat honom om han inte varit just Skandias förre VD. Efter 3 år blev han till slut helt frikänd. Hans kamrater i Skandias styrelse Lars Ramqvist och Bengt Braun förnekade sedan i domstolen all kännedom om det stora bonusutfallet. (Källa Fokus)

Fawlty Towers

På något sätt känns det som om man hamnat mitt i ”Pang i Bygget” där Manuel säger ”I know nothing, absolutely nothing”.

 

I samma fars kan såväl Fredrik Reinfeldt, som inte kände till Sveriges största affär och styrelsen i Skandia ges bra roller. Miljarder är borta, men ingen vet någonting.

 

Blev någon i Skandiaskandalen verkligen straffad?

 

Jag har letat och letat men inte funnit något. Kan någon upplysa mig om huruvida någon i Skandiahärvan verkligen blev straffad? Vilket fängelse satt de på osv?


Nyamko SabuniDetta är det verkliga hotet mot demokratin. Vad har vi för skydd för denna antidemokratiska kraft? Ingen så vitt jag vet.

 

Det värsta är inte onda människors ondska, Utan goda människors likgiltighet som är hotet mot demokratin.

 

Vad kan vi göra åt saken?

 

Det vi inte bara kan göra, utan också måste göra, är att lägga Mr Benjamin Franklins ord på minnet förstå vad demokrati betyder och agera därefter.

”Ni har fått en republik om ni kan behålla den. Ansvaret för ett land ligger inte i händerna på ett fåtal privilegierade. Vi är starka och kan inte förtryckas så länge var och en av oss minns sina plikter som medborgare. Demokrati är inget man får gratis. Men nu lever vi i en. Och om vi gör det vi skall, får våra barn också göra det.”

Som den store kinesiske rorsmannen sa: ”All förändring börjar med insikt”

Text: Bertil Lindqvist


http://newsvoice.se/2015/02/12/demokrati-ar-inte-gratis

Av Stig Olsson - 3 februari 2015 06:10

Här sitter Kjell med sina hundar och administrerar Facebooksidan om att stoppa tiggeriet. Foto: Privat

Här sitter Kjell med sina hundar och administrerar Facebooksidan om att stoppa tiggeriet. Foto: Privat
 

STOCKHOLM Kjell Böhlin driver en Facebooksida med syftet att skapa en namninsamling för att stoppa tiggeriet och Nyheter Idag har pratat med honom. – Det behövs en hård hand. Att stoppa tiggeriet är ett verktyg för integration, förklarar Böhlin som beskriver sig som “gråsosse”.


Nyligen uppmärksammade tidningen Metro en demonstration emot tiggeri i Stockholm där rumäner protesterar mot tiggare som kommit till Sverige från deras eget hemland. Protesten mot tiggeri, som mötte motstånd från syndikalister genom en motdemonstration, arrangerades via ett Facebookevent där Kjell Böhlin har hjälpt till med det praktiska över nätet. Händelserna har blivit en snackis på nätet och Nyheter Idag har talat med mannen som brinner för att stoppa tiggeriet.


Kjell Böhlin är 54 år gammal och arbetar som programmerare och datakonsult. Han bor halvtid i den holländska staden Haag och pendlar till Sverige. När Nyheter Idag når honom över telefon berättar han att han länge haft samhällsengagemang och tidigare varit invald i Sveriges enda opolitiska nämnd, “Svågadalsnämnden” i Hudiksvall.


Kjell driver även en namninsamling på Facebook för att stoppa tiggeriet och det är på den vägen han kommit i kontakt med Rumänerna som valde att demonstrera emot tiggeri i Stockholm. Han tycker det är en viktig samhällsfråga och han hymlar ej heller med sina politiska sympatier.

– Jag har alltid röstat på Socialdemokraterna, jag är en gråsosse men man börjar vackla lite. När man inte följer vad väljarna själva tycker bör man fundera, förklarar Kjell i telefonen.

 

Vad är det du inte tycker är bra med Socialdemokraterna?

– Man kör gärna med en piska mot Rumänien men man erkänner inte egna fel i Sverige. Vi har stora problem med hemlösa även i Sverige. Även pensionärer har det svårt, det finns massvis med pensionärer som har blivit hemlösa.


På senare tid har politiker och debattörer i Sverige riktat skarp kritik mot Rumänien som man menar inte gör tillräckligt för romers situation. Det är den bilden som Kjell tycker bör nyanseras.

– Kontrasten blir väldigt fel. I Rumänien har man samma möjligheter till arbete som i Sverige, eller nästan bättre egentligen, de har hälften så stor arbetslöshet i Rumänien som vi har i Sverige, hävdar Kjell.

 

Hur vet du detta?

– Du kan själv mejla Rumänska ambassaden. Det har jag gjort och jag fick svar. Man kan även googla på uppgifterna om arbetslöshet i Rumänien.


Vid en snabb googling på arbetslösheten i Rumänien får vi siffran 6,7 procent för oktober 2014 med Eurostat som källa. Samma siffror för Sverige under samma månad ger vid handen en arbetslöshet om 8,1 procent, alltså något högre arbetslöshet i Sverige än i Rumänien – men en bra bit ifrån dubbelt så stor, om man får tro den statistik som Google presenterar från Eurostat.


Men Kjell har ändå en poäng. Arbetslösheten ser onekligen ut att vara lägre i Rumänien än i Sverige varför frågan om varför romer väljer att resa till Skandinavien för att tigga kan tyckas relevant. Enligt Kjell är det framför allt skolgången i tidig ålder som är en avgörande faktor.

– Jag har pratat med många romer, framför allt på engelska. De säger att de inte vill utbilda sig, de känner sig hopplösa och frågar sig varför de ska gå i skolan. De tror inte att det lönar sig.


Lösningen, enligt Kjell, kan uppfattas som tuff. Han menar att staten måste ingripa resolut och att det krävs aktiva åtgärder för att komma tillrätta med tiggeriet.

– Det behövs en hård hand, att stoppa tiggeriet är ett verktyg för integration. Sen behövs tvång, man får helt enkelt tvinga de här grupperna att gå i skolan. Det måste till obligatorisk skolgång.

 

Har du fler idéer om vad som behöver göras?

– I Rumänien satsar man på skolor på romernas eget språk. I Sverige har vi redan haft skoltvång sedan 60-talet och det inkluderar såklart romer i Sverige också.

 

En del kan uppfatta er devis om att stoppa tiggeri som främlingsfientligt?

– Tiggeri är ett fenomen, eller symptom om man vill. Tiggeri är ingen ras, förklarar Kjell med bestämdhet.


Det märks tydligt att Kjells politiska perspektiv ligger nära klassisk socialdemokrati. När vi pratar med honom adresserar han välfärden som han tycker är på ett sluttande plan. Det går åt fel håll helt enkelt, menar han.

– Samtidigt dras det in pengar till psykvård och hjälp för hemlösa i Sverige. Det händer ingenting, problemen lever kvar. Vi behöver hjälpa medborgare även i Sverige och redan där brister det.

 

Hur tycker du det ska vara istället?

– Jag vill se att Sverige blir ett välfärdsland igen. Vi har tidigare haft folkhemmet där ingen behövde leva utslagen på gatan, det samhället vill jag ha tillbaka.


Vi frågar om en Facebookgrupp med syfte att stoppa tiggeri verkligen är rätt väg att gå för att få tillbaka välfärden i Sverige, men det menar Kjell är nödvändigt. Istället för att ducka för känsliga frågor måste man ta tjuren vid hornen, det är iallafall så han resonerar. Samtidigt förekommer det en hätsk och ibland direkt otrevlig ton mot såväl romer som andra grupper av människor, men det väljer Kjell att helt enkelt ignorera.

– Det kommer många rent hatiska inlägg på Facebook och jag kan förstå att folk är arga. Men jag rensar bort sådant, det är inte den diskussionen jag är intresserad av. Det kan vara inlägg om islamiska staten och annat. Men jag vill fokusera på fenomenet tiggeri, inte invandringsdebatten i det här läget.


http://nyheteridag.se/grasossen-som-vill-stoppa-tiggeriet-det-behovs-tvang/

Presentation

Omröstning

Till dig som läser min blogg. Är du man eller kvinna?
 Man
 Kvinna
 Annat

Fråga mig

574 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Stigs Gästbok

MP3

Följ bloggen

Följ Jag KAN, TÖRS och VILL!!! med Blogkeen
Följ Jag KAN, TÖRS och VILL!!! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se