Inlägg publicerade under kategorin Den Nya Världsordningen

ANNONS
Av Stig Olsson - 26 januari 2015 14:22

Det här är inte god marsipanchoklad från Anton Berg! Nä, det är guldtackor!

Det här är inte god marsipanchoklad från Anton Berg! Nä, det här är guldtackor!

Det blir inget tredje världskrig!

Brage Norin – fysiker och kinakännare – förklarar här vad som sker på petrodollarfronten vs Kinas uppköp av guldet i världen.

Vad händer efter den globala finansiella härdsmältan?

* VARFÖR KÖPER KINA SÅ FRUKTANSVÄRT MYCKET GULD I HELA VÄRLDEN?

* VARFÖR LAGRAR KINA ALLT GULD FRÅN ALL EGEN GULDPRODUKTION?

* VARFÖR INVESTERAR KINA SÅ STORT PÅ GULDGRUVOR I VÄRLDEN?

AMERIKANSKA ”FORT KNOX” TÖMDES EN GÅNG I TIDEN PÅ GULD. KINESISKA FORT KNOX FYLLS NU PÅ I RASANDE FART!

Amerikanska statsskuldväxlar som betraktas som värdelösa är på väg ut.

Den kinesiska valutan Yuan ska i framtiden vila säkert på äkta guld. 

Guldmyntfoten återuppstår – men denna gång i Kina. 

RYSSLAND SITTER PÅ ENERGITILLGÅNGAR SOM INGEN KAN FÖRESTÄLLA SIG.

DET RYSKA KOLET OCH NATURGASEN ÄR AV STRATEGISK BETYDELSE FÖR KINA.

ALLIANSEN RYSSLAND-KINA ÄR GIVEN. SAMARBETET PÅ ALLA OMRÅDEN ÖKAR. 

Kina och Ryssland vill knyta Europa till sig. De har inga drömmar om att skapa imperier - bara att skapa en Eurasiatisk ekonomisk gemensam marknad. ”Den gamla sidenvägen” knöt samman kontinenterna en gång i historien. Kinas strategiska satsning på ”den nya sidenvägen” är enorm. Snabbtåg och motorvägar som förbinder Europa med Kina. Ryssland blir historiens största ekonomiska satsning någonsin.

DET BLIR INGET TREDJE VÄRLDSKRIG!

Den globala bankkollapsen störtar USA ner i avgrunden. Inbördeskriget i USA ödelägger hela nationen. Även södra Europa drabbas fruktansvärt. ”Petrodollarns” tid är över. Ett nytt ekonomiskt system återuppstår. De tusenåriga krigens epok går äntligen i graven. De viktigaste aktörerna i det nya ”Eurasia”blir Tyskland, Ryssland och Kina.

Det ”militärindustriella komplexet” i USA satsar desperat på ett storkrig – men detta är dömt att misslyckas. Den gamla världen vill inte vara med. Brytningen med USA är redan i gång i Europa. Alliansen USA – Västeuropa bryter snart samman.

Kampen för äkta demokrati kommer som ett brev på posten när det blir fred. Alla diktaturer sitter löst i en värld med fred. Det finns inga yttre fiender som säkrar makten för olika slags diktaturer.

Saxat ur den finansiella debatten – som bara kan hittas på nätet (inte i Västvärldens media).

”China may reveal just how much gold it does hold, alongside a possible decision to enable newly gold-backed currency, the Yuan, to make its debut on the world’s financial stage. Such an event would have profound implications for the primacy of the U.S dollar, as well as America’s ability to continue running printing press deficits, …”.

Brage Norin höjdare

Brage Norin – Skogså Tankesmedja

 


https://parnassen.wordpress.com/2015/01/26

ANNONS
Av Stig Olsson - 23 januari 2015 06:22

Ibland blir jag lite osäker på om alla läsare uppskattar mina texter som kan tyckas vara en aning konspirationsteoretiska. Egentligen säger min artighet mig att jag borde be om ursäkt för detta. Men istället lämnar jag kommentarsfältet öppet för den som vill argumentera emot mina ståndpunkter som faktiskt i ytterst ringa fall handlar om teorier, utan istället är analyser baserade på fakta. Förmodligen är dock längden på denna postning mer avskräckande än själva innehållet… ;-)

***

Ständigt denne Zbigniew Brzezinski

Någon vecka före nedskjutningen av Malaysian Airlines MH017 publicerade jag blogginlägget ”Sveriges roll i Ukrainakrisen – finns det en Brzezinskeformel?”. Blogginlägget handlade bl.a om dåvarande utrikesminister Carl Bildts koppling till en person som sedan Sovjetunionens tid betraktat Ukraina som en viktig spelbricka i kampen mellan västmakterna och öst (en kamp som fortskrider).

Denne person är Zbigniew Brzezinski.


Om jag känt till kopplingen mellan Bildt och Brzezinski under min tid som politiskt aktiv i Moderata samlingspartiet hade jag nog sannolikt mobiliserat ett uppror. Eller gort sorti med dunder och brak. Det denne Brzezinski står för är graverande för Carl Bildt (och därmed också för hans parti).


När jag väl upptäckte Bildts och Brzezinskis gemensamma beröringspunkter tyckte jag mig ha hittat ett ideologiskt motiv till utrikesministerns agerande i Ukraina (som han annars lindat in i allmänt prat om ”demokrati och mänskliga rättigheter”), vilket jag i sig tidigare kritiserade i blogginlägget ”KU bör granska utrikesminister Carl Bildts agerande i samband med Ukrainakrisen” (ett blogginlägg som uppmärksammades i rysk media och gav mig en välbehövlig egoboost, för det är faktiskt jobbigt att gasta ut i det stormande havet utan att bli hörd).


När jag lanserade teorin om Brzezinske-formeln så angav jag att jag förmodligen bara skrapat på ytan. Jag kunde inte ha mer rätt i det påståendet, om det material jag funnit på senare tid är sanningsenlig.

Som medborgare måste man offra tid för att göra det jobb som medierna struntar i.

Först av allt vill jag påminna min gode läsare att jag är en helt vanlig medborgare, likt alla andra (nåja) löneslavar [verb] under kontorstid, och är mer död än levande när jag sitter på tunnelbanan hem från jobbet. Jag är en enkel medborgare som nyttjar min rätt att studera och analysera en och annan händelse i världen, och jag insisterar på att göra min röst hörd när jag anser att makten gör orätt; detta är en aktivitet utan något hjälpande mentorskap mer än vad folk gett mig via kommentarsfältet (eller per e-post). Jag är inte placerad vid någon institution som med hjälp av statsbidrag eller stipendier möjliggör ett dagligt studium om tingens ordning i världen. Låt gå för att man kan säga att mitt engagemang dock är lite mer än vad folk gör i genomsnitt, men jag arbetar utifrån en ganska enkel plattform. Tack vare Internet går det ändå att vara effektiv.


Att som enkel medborgare upptäcka via sitt Internet att roten till mycket av det onda i världen kan kopplas till Zbigniew Brzezinski är som att vara en amatörversion av Dan Browns karaktär Robert Langdon (som upptäcker en otäck konspiration) är ganska omtumlande. Vägen dit var faktiskt inte via någon konspirationsteoretisk sajt, utan  Zbigniew Brzezinski dök helt enkelt upp i facklitteratur som jag studerade i syfte att höja standarden på mina bloggpostningar om Ukraina. Det som var omtumlande var att Zbigniew Brzezinskis inflytande i världspolitiken är enormt mycket större än hans avtryck i medierna. När jag googlar hans namn i kombination med olika svenska tidningar får jag sällan upp mer en en handfull träffar. Och rent generellt är det artiklar från 2014, och en enstaka från 2008.


Desto mer hittar jag om honom i utländska medier, men det är även här uppenbart att han hans senare utspel har fått större uppmärksamhet än hans tidigare. Han är dock väl medveten om att folk har ögonen på sig, och har med ett hånskratt avfärdat alla konspirationsteoretiker som menar att en eller ett fåtal personer kan styra en hel värld, och att han skulle vara en av dem. Tyvärr är detta falsk blygsamhet.

De mäktigaste opinionsbildarna kan få dig att vilja bära Prada och Gucci

Visserligen är Zbigniew Brzezinski inte ensam om att ha stor makt att påverka världspolitiken. Jag nämner gärna namnet George Soros. Och Henry Kissinger. Fast det finns fler personer med stort inflytande men som håller sig under radarn, och som inte alltid dyker upp överst på tidningen Times lista över de 100 mest inflytelserika människorna i världen.


Där finner vi istället namn som Beyonce (artist), Pharrel Williams (artist), Serena Williams (idrottsstjärna), Hillary Clinton (politiker) och John Kerry (politiker).


Några namn med politiskt inflytande dyker upp hos Times, som t.ex bröderna Koch, vilka framställs som bidragsgivare till libertarianska tankesmedjor, och ”som retar gallfeber på alla liberaler”. En av bröderna har även ställt upp som vicepresidentkandidat för Libertarian Party 1980. Men med tanke på att de hyllas av Karl Rove i nämnda Times Magazine (därav citatet) kan det vara befogat att höja ena ögonbrynet. Och mycket riktigt finner vi här att bröderna Koch inte är vad de beskrivs vara. De är att betrakta som ”kontrollerad opposition” och köper in sig i tankesmedjor och organisationer för att tysta de röster (libertarianer) som utgör ett hot för den dolda eliten (som t.ex Carl Bildts vän Karl Rove representerar). Man kan jämföra detta med hur konservativa republikaner hoppade på Tea Party-rörelsen (och dödande den).


Times må möjligtvis ha rätt i att kändisarna i deras 100-lista påverkar ”vanligt folk”. Beyonce kan säkert fått miljoner unga flickor att drömma om att bli artist. Serena Williams kan säkert vara en idrottslig förebild. Kändisarnas val av skönlitteratur, kläder eller vilket parfymmärke de gillar i annonserna kan påverka publikens konsumentvanor. Eller vem man skall rösta på i valet.

Fast de med verklig makt kan få din regering att gå ut i krig

Men när det kommer till att provocera fram krig och ödelägga nationer, då är det få som matchar den gamle onde Zbigniew Brzezinski…!


Sannolikt är rubriken på dagens bloggpost missvisande. Det är nog inte sant att ”det började i Afghanistan”. Med all sannolikhet började det långt tidigare än så. Men för min del vill jag blott hänvisa till Afghanistan i denna postning.


Sajten Counterpunch.org har den 15 januari 1998 återpublicerat en fransk intervju (i Le Nouvel Observateur) med Zbigniew Brzezinski där han erkänner att han medverkade till att få Sovjetunionen att invadera Afghanistan. [Ref.]


Till oss som har en bild av att USA:s numera ondskefulla interventionsbeteende i omvärlden börjat med George W Bush och hans ”War on terror” efter 11 september 2001 (och som följs upp i samma anda av Barack Obama) så får vi ompröva denna syn (fast det har jag redan gjort och jag backar ända tillbaka till Wodrow Wilson för att påvisa hur länge jävelskapet pågått).

Mannen på gatan är alltid lättlurad när fakta döljs

Mina kunskaper om kriget mellan Sovjetunionen och Afghanistan är färgade av den allmänna synen att det förstnämnda landet invaderade det sistnämnda för att skapa sig en väg till Indiska oceanen (och logiskt sett skulle Pakistan bli nästa offer, sade man på TV). Den dåvarande presidenten Jimmy Carter (Dem) sade att Sovjetunionens ambition var att erövra hela Persiska viken. Och jag själv skrev till och med på en namninsamling till stöd för mujaheddin under andra halvan av 1980-talet. Mitt engagemang var inte mer omfattande än ”Heja friskt humör, det är det som susen gör” i deras kamp mot ryssen, men förklarade att jag inte var intresserad av att ge dem några pengar. För kriga, det får folk göra med egna pengar. Vilket mannen med namninsamlingen blev bitter över. Ah! Det var nog den dagen jag blev cyniskt inställd till alla dessa organisationer som säger sig företräda en världsförbättrande idé…!

Var det istället USA som fick Sovjet att anfalla Afghanistan? Ja.

Verkligheten till Afghanistankrigets uppkomst fick jag faktiskt reda på först nyligen, även om informationen som sagt varit tillgänglig i flera år. Men notera att de etablerade medierna inte gör mycket väsen av sig för att rätta till missförståndet om att Sovjetunionen bar ensam skuld till kriget. Eftersom jag ändå är säker på min politiska läggning kan jag kosta på mig att ”sätta rekordet rakt” och erkänna att min tidigare bild var felaktig och onyanserad. Och ja, jag gör det både av hänsyn till att min läsare liksom jag är kunskapstörstande, samt att jag mår bra av att vara ärlig. Andra mår bra av att vara okunniga.


Åter till intervjun med Zbigniew Brzezinski:

Q: The former director of the CIA, Robert Gates, stated in his memoirs [”From the Shadows”], that American intelligence services began to aid the Mujahadeen in Afghanistan 6 months before the Soviet intervention. In this period you were the national security adviser to President Carter. You therefore played a role in this affair. Is that correct?


Brzezinski: Yes. According to the official version of history, CIA aid to the Mujahadeen began during 1980, that is to say, after the Soviet army invaded Afghanistan, 24 Dec 1979. But the reality, secretly guarded until now, is completely otherwise: Indeed, it was July 3, 1979 that President Carter signed the first directive for secret aid to the opponents of the pro-Soviet regime in Kabul. And that very day, I wrote a note to the president in which


I explained to him that in my opinion this aid was going to induce a Soviet military intervention.


Q: Despite this risk, you were an advocate of this covert action. But perhaps you yourself desired this Soviet entry into war and looked to provoke it?


Brzezinski: It isn’t quite that. We didn’t push the Russians to intervene, but we knowingly increased the probability that they would.


Q: When the Soviets justified their intervention by asserting that they intended to fight against a secret involvement of the United States in Afghanistan, people didn’t believe them. However, there was a basis of truth. You don’t regret anything today?


Brzezinski: Regret what? That secret operation was an excellent idea. It had the effect of drawing the Russians into the Afghan trap and you want me to regret it? The day that the Soviets officially crossed the border, I wrote to President Carter: We now have the opportunity of giving to the USSR its Vietnam war. Indeed, for almost 10 years, Moscow had to carry on a war unsupportable by the government, a conflict that brought about the demoralization and finally the breakup of the Soviet empire.


Q: And neither do you regret having supported the Islamic [integrisme], having given arms and advice to future terrorists?


Brzezinski: What is most important to the history of the world? The Taliban or the collapse of the Soviet empire? Some stirred-up Moslems or the liberation of Central Europe and the end of the cold war?

Här ser vi mentaliteten hos Zbigniew Brzezinski och hans likar. Som jag skrev i ett annat blogginlägg: ”Ni vet, herrarna som använder nationer som spelbrickor och betraktar folken som schackspelets bönder vilka kan offras utan tårar”. Vad är en miljon döda i förhållande till att Sovjetunionen får sitt eget Vietnam…? En miljon bönder dödade i ett över åtta år långt krig; Zbigniew Brzezinski fäller inte en enda tår för dessa.

En åldrad krigshetsare manar till kamp mot USA:s konkurrent.

Detsamma  gäller Ukraina där han skriver debattartiklar och insisterar på att Barack Obama måste ”besvara den ryska invasionen” genom att förse regeringen i Kiev med utrustning för strid i bebyggelse. I bebyggelse? Men det är ju där den mesta civilbefolkningen finns! Den saken bekymrar inte gamle gode Zbig som presenteras som en mångårig rådgivare hos Vita huset, bl.a till Lyndon B. Johnson (samme LBJ som eskalerade USA:s insats i Vietnamkriget). Zbigs önskemål verkar ha hörsammats. Och sedan förra året har utbrytarrepublikerna attackerats av Kievregimens armé samt de nationalistiska brigaderna som finansieras av olika oligarker.


Hittills har inte lika många dött i det ukrainska inbördeskriget som under Brzezinski proxykrig mot Sovjetunionen (dödstalet sägs vara omkring 5’000 för stunden). Men för att försöka väcka läsarens empati för dessa döda skulle jag vilja be er att föreställa er att tusentals personer dött sedan förra sommaren medan svenska armén beskjutit Karlstad och Säffle på Brzezinskis uppmaning som straff för att Värmland och Dalsland vill bli självständiga länder eller ansluta sig till Norge. Och mitt i allt detta blir ett Iceland Air-plan nedskjutet med glada semesterfirare på väg till Bangkok… föreställ er detta scenario, och ni skulle nog knyta näven hårt i byxfickan och undra vad i hela helvete det är som händer.


För den som tror att jag bara här plockat upp en konspirationsteori ber jag att i all ödmjukhet hänvisa till  ”Zbig” Brzezinskis egen presentation om framtidens Ryssland; ett land som är delat i tre republiker – en europeisk, en annan för Sibirien och en tredje för bortre Asien. Detta skall för all framtid förhindra att Ryssland åter blir en stormakt, enligt hans egna ord.

Var det nödvändigt att göra Östeuropa till en NATO-zon? Nej.

Den åldrande Zbigniew Brzezinski och hans inte mycket yngre men lika maktberusade vapenbroder George Soros har under 2014 och även i år varit mycket offentliga i sin agitation för ekonomiska sanktioner mot Ryssland för att ”pressa Putin ut ur Ukraina”. De vet dock att Vladimir Putin inte kommer göra några eftergifter; Putin har varit mycket tydlig med att han betraktar NATO-utvidgningen österut som en fientlig handling mot hans land (och medan lokalparlamentet i Krim beslutade om att ordna en folkomröstning om utträde ur Ukraina så styrde USA ett av sina förmodat kärnvapenbärande hangarfartyg till regionen, trots att Krim knappast skulle kunna utgöra ett hot mot Amerika).


Undertecknad har talat om risken för ett storkrig i Europa. Ja, det finns en potentiell risk i och med att vi står inför ett helt nytt läge där makthavarna faktiskt inte vet vad de skall göra. Det faktum att det nu skriks så mycket på Folk och Försvars årskonferens om att vi måste rusta oss för att skydda oss mot ryssen, och att vi bör lämna in en expressansökan om medlemskap i NATO visar hur dåligt ledarskap vi har både i Sverige men också ute i Europa. Den största faran är dessutom om våra politiker använder kvällstidningarna och Stockholmsdrakarnas artiklar som beslutsunderlag (vilket jag befarar är det faktiska förhållandet idag). Men faktum är att det finns andra vägar till en lösning på problemet.


Den ena är att acceptera att de ukrainska utbrytarrepublikerna vill tillhöra Ryssland och att NATO slutar växa i Europa.


Denna lösning förespråkar jag eftersom jag känner mig ganska förvissad om att Ryssland inte alls är intresserade av ett kallt krig och hysterisk upprustning. Detta är den oblodiga lösningen som kan göra alla till vänner.

Receptet för att störta Vladimir
Putin från presidentposten

Den andra lösningen är den som Zbigniew Brzezinski sannolikt arbetar intensivt för, och som leder till blodspillan och risk för utplånandet av hela samhällen och ett amerikanskt maktmonopol:


För ett par veckor sedan hölls en föreläsningen hos tankesmedjan Center for Strategic and International Studies (CSIS) i Washington. En av organisationens styrelsemedlemmar och aktiva kuratorer är… Zbigniew Brzezinski! [Ref.] Tänk vad liten världen ändå är…?!!


Föreläsaren var den ryske parlamentsledamoten (och styrelseproffset) Ilya Ponomarev. Han är lite av en politisk kameleont som både är kommunist (socialdemokrat enligt CSIS) och vill ha en gränslös union mellan alla kristna länder i Amerika, Europa och det forna Sovjetunionen. Ilya Ponomarev är ofta kritisk till Vladimir Putin och var dessutom ledare för den demonstration som ägde rum under presidentvalet i Ryssland 2012.


Vid CSIS i Washington var Ilya Ponomarevs ämne ”Russia’s Opposition in a Time of War and Crisis” [Ref.]. Vid detta föredrag tog han upp förutsättningarna för ett störta Vladimir Putin från makten! Bara det att en parlamentsledamot åker runt utomlands och marknadsför statskupper är uppseendeväckande. Han redovisade åtgärderna under sex stycken punkter: [Ref.]


1. Organiserade demonstrationer/gatuprotester/upplopp.
2. Presentera en ny framtidsvision som tilltalar majoriteten av det ryska folket.
3. Utse en ny ledare som accepteras av både de demonstrerande och den ryska eliten.
4. Operationen måste ha ett ekonomiskt stöd.
5. Företrädare för eliten måste stödja protesterna offentligt.
6. En utlösande händelse.

Receptet har redan prövats i Ukraina
och fler länder är på gång

Det är inte Ponomarevs genialiska hjärna som sammanställt denna lista. Faktum är att den korresponderar mot tidigare regimskiften på olika håll i världen (och där Zbigniew Brzezinski har haft ett finger med i spelet), som t.ex ”Euromaidan” i Ukraina där en folkvald regim avsattes i närvaro av ”eliten från väst” med namn som John McCain, Victoria Nuland och Sveriges egen Carl Bildt. Det har måhända inte dykt upp i någon självbiografi ännu (likt den forne CIA-chefen Robert Gates bok som nämndes här ovan), men sannolikt kommer USA:s dåvarande ambassadör i Kiev, den språkkunnige John F Tefft, att beskrivas som koordinatorn mellan ”demokratirörelserna” i Ukraina och Vita huset. Tefft är numera ambassadör i Moskva. [Ref.]


Där har ni förklaringen till varför Rysslands regering ”gör det svårt” för utländska organisationer. Som en parentes kan nämnas att USA sände agenter via Röda korset för att värva revolutionärer till kommuniströrelsen bland de ryssar som japanerna tagit tillfånga under 1904-1905!


Ilya Ponomarevs föreläsning om ”den rysk oppositionen” har inte gjort något större avtryck i nyhetsflödet vad jag kan se (trots närvarande journalister), men i somras beskrevs han av Washington Post som ”den ende som står upp mot Vladimir Putin”. Men Ponomarevs bor tydligen numera i Kalifornien (enligt nyhetstidningen Foreign Policies). Dyker han upp vid nästa Bilderbergermöte så kan vi nog ana att han uppfyller kravet för att utgöra punkt 3 i sin redovisade lista. Vladimir Putin är den ende ledaren som kraftfullt står upp mot den världsordning som Vita husets marionettspelare arbetar för.

När inser folk att de som talar gott mycket
väl kan tala med kluven tunga?

Lite ironi finns det i det faktum att Zbigniew Brzezinski vill splittra Ryssland för att västvärldens storbanker skall kunna få fritt tillträde till landet (igen), och för att kunna göra Ryssland till en underlägsen handelspartner (underlägsen i den meningen att handeln skall baseras på dollar som betalmedel). Det som skett nu när Washington tvingat EU:s medlemsländer att avstå från handel med Ryssland är att det landet nu vänder sig till Kina och övriga Asien och satsar på långtgående samarbete med dem som på sikt kan försvaga USA.


Och när dessa rader nedtecknas nås jag av beskedet om att ännu en granat slagit ner inne i centrala Donetsk i Ukraina och dödat och skadat ett antal civila. Varför kan inte våra politiker se nyktert och sansat på vad som sker så att fler slipper sätta livet till på grund av att människor som Zbigniew Brzezinski vill förverkliga sitt One World Order som ingen skall kunna undfly från?


Jag beklagar att detta blogginlägg bara belyser problemen, men inte visar lösningarna. Tyvärr är jag i sjuksängen, så min arbetsförmåga vid datorn är inte den bästa, och ni har redan här uthärdat över 3000 ord!


https://peterharold.wordpress.com/2015/01/22

Av Stig Olsson - 21 januari 2015 07:33

DIA. USA har snart ringat in hela världen.

DIA. USA har snart ringat in hela världen.

Till dig som tror att Ryssland utgör ett hot mot världsfreden o s v. I sitt stora tal i december sa Putin att USA/NATO/EU har 1 000 tusen baser runt om i världen. Ryssland har två och det är på deras planhalva. Så här skriver Agneta Norberg som varit aktiv i fredsrörelsen länge:

”Jag ser däremot en annan fara, som aldrig nämns i våra massmedier, nämligen hur USA byggt upp enorma militära fort, för total instängning av den ryska kontinenten. USA har inrättat hundratals anfallsbaser i Östeuropa, och runt hela den euroasiatiska kontinenten. USA/Nato och Sverige genomför nära nog dagligen provokativa flygstridsövningar inte långt från St Petersburg med supersnabba plan som utgår från baserna Amari i Estland, Siauliai i Litauen, Lilvarde i Lettland, Kosziny i Polen och Taszar i Ungern.

Flottstridsövningar hålls årligen i Östersjön, Baltop, med havs- och flygstridskrafter, nu senast med deltagande från sexton länder. I norr pågick den sjätte Cold Response-övningen i mars detta år med 16 300 soldater från USA och ett tiotal andra länder i närheten av den ryska gränsen, med aktivt deltagande av Sverige. Något reportage om detta stod inte att finna i de svenska tidningarna.”

Ja, varför skriver inte DN, SvD, Expr och AB om det? Varför sägs inget på radion? Svar: Vem äger medierna? Vilka är det som försöker ta över hela världen? Är det Ryssland? Nej, det är NWO-gänget i vilket Carl Bildt är en lakej bland andra. Shit happens!


https://parnassen.wordpress.com/2015/01/18

Av Stig Olsson - 20 januari 2015 18:36

Olof Aschberg, född den 22 juli 1877, avliden den 21 april 1960Judisk bankir, grundare 

av Nya Banken i Stockholm 1912, vilken senare bytte namn till Svenska Ekonomibolaget. Farfar till journalisten Robert Aschberg och god vän med socialdemokraten Hjalmar Branting.


Ryska revolutionen

Olof Aschberg sympatiserade med kommunismen och hjälpte till att förmedla ekonomiska medel från bankiren Jacob Schiff för att finansierabolsjevikrevolutionen i Ryssland. Aschberg hade goda affärsförbindelser med Sovjetunionen och grundade Ryska handelsbanken i Moskva 19211922 blev han chef för Sovjetunionens första internationella bank, Ruskombank. Olof Aschberg flyttade senare till Frankrike, men när Tyskland invaderade landet 1940flydde han med sin familj till USA. Efter kriget återvände han till Sverige.

Aschberg hade i sin förmögenhet cirka 245 ikoner från ryska kyrkor som plundrades under revolutionen. Kollektionen skänktes till Nationalmuseum i Stockholm 1933.

Enligt Martin Kragh, ekonomie doktor och forskare vid Uppsala Centrum för Rysslandsstudier och Handelshögskolan i Stockholm, lät Aschberg tvätta cirka 500 ton stulet guld. Guldet transporterades till Stockholm där det smältes ned och försågs med svenska sigiller för att inte kunna spåras. Verksamheten finansierade sedan inköp av bland annat vapen som användes emot den ryska befolkningen. Aschberg lät även donera stulna ikoner från ryska kyrkor. Ikonerna finns än idag på Nordiska museet i Stockholm.[1]

Bokcitat

Lenin och den nordiska arbetarrörelsen (Rabén & Sjögren, 1970) står följande att läsa om Olof Aschbergs affärer i Sovjetunionen:

Det svenska exemplet är bankir Olof Aschberg, som några år tidigare startade AB Nya Banken tillsammans med ledande socialdemokrater. Denna bank, som sökte anknytning till socialdemokratin och fackföreningsrörelsen, hade haft rätt mycket affärer på Ryssland. Han reste över redan den 10 november 1917, tre dagar efter revolutionen för att företräda bankens intressen hos den nya regeringen. [...] Under den nya ekonomiska politiken sökte och fick Aschberg koncession på privat bankverksamhet i Sovjet. Ryska handelsbanken startade med ett kapital på 5 miljoner dollar, kontor i hörnet av två förnäma affärsgator och 700 anställda. Det har påståtts att Aschberg under denna tid skulle ha förmedlat ett lån till sovjetstaten, inte på någon betydande summa, men av stort värde i denna svåra tid. Vi vet inte om detta är riktigt. Han nämner inget om saken i sina memoarer.

När den nya ekonomiska politiken upphörde inköpte Sovjetstaten både denna bank och andra koncessionsföretag. Aschberg blev erbjuden att stanna kvar som vice ordförande i banken men avböjde. Han förklarar i sina memoarer att samarbetet med Sovjet varit 'förtroendefullt' och att 'det som Sovjetunionen uträttat övergår hans djärvaste förväntningar'.

Av Stig Olsson - 20 januari 2015 13:51

Det påstås att det bara tillhör ungdomen att se orättvisor, korruption och att då också försöka göra något åt det man med all önskvärt tydlighet insett. I mitt fall stämmer detta med tanke på mitt tidiga stora engagemang för ’en bättre värld’ på 70-talet, men annars verkar mina insikter snarare ha fördjupats på senare år. Möjligen kan mitt förnyade engagemang bero på att min hälsa fick en allvarlig knäck för femton år sen. Jag tror också att det var min långvariga erfarenhet av naturvetenskaplig forskning som gjorde att jag då så snabbt då kom att inse att det fanns en allvarlig korruption inom medicinsk forskning vilket förstås är samma sak som att själva vetenskapen där är korrumperad. Sakta men säkert har jag nu återfått min ’ungdoms sinnelag’ och kan nu med min något bättre hälsa också efter förmåga påtala korruptionen för att försöka ’förbättra världen’ igen och det verkar faktiskt som det går lite bättre idag än för 40 år sedan.


Som oftast kommer inspirationen till mina krönikor från någon bok som jag börjat läsa, vilket stämmer även denna gång, och nu gäller det den nya boken ”Doctoring Data” av den skotske läkaren Dr. Malcolm Kendrick som tillsammans med bl. a. vår egen Uffe Ravnskov under många år kämpat mot den korruption som genomsyrar forskningen kring frågan om kolesterol och kärlsjukdomar. Uffe Ravnskov framhålls också i ett det inledande erkännandet som en framstående inspiratör för alla modiga medicinare som slåss mot de ovetenskapliga dogmer som finns inom sjukvården idag.


http://drmalcolmkendrick.org


Som titeln ”Doctoring Data” antyder, och en titel som för övrigt hans son vitsigt föreslog när hans far arbetade med boken, handlar boken om hur data manipuleras eller med ett mer vardagligt uttryck hur det fifflas med de fakta som kommer fram i den medicinska forskningen.   Den som fifflar har som alltid ett syfte och när man ser de fullständigt sanslösa vinster som läkemedelsbolagen under en längre tid gjort på sina kolesterol- och blodtryckssänkande medel förstår man lätt drivkraften och varför korruptionen är så total inom medicin och sjukvård. Den gängse bilden av ’kvackare’ förbleknar till noll och intet i jämförelse med dessa ’storkvackare’.


Det är så sant som Liza Minelli en gång i tiden sjöng: ”Money makes the world go around!” eller som ABBA framställde samma sak i sin:”It’s a rich mans world!”. Anledningen till att dess sånger var så populära var rimligen att de flesta av oss kände igen oss i den verkliga verkligheten genom deras texter.


Påståenden som att läkemedelsbolagen skulle ägna sig åt något som har att göra med att vi ska bli friskare blir rent skrattretande efter ett tag när man läser Kendrick’s bok. Vad det är frågan om är att tjäna så mycket pengar som möjligt, ju mer ju bättre, och detta är liksom själva affärsidén, och detta sker till slut genom att utnyttja det förtroende som ’gemene man’ fortfarande har för läkare och som därför fungerar idealiskt som läkemedelsbolagens absolut bästa agenter på marknaden.


Men framför allt gäller det att få oss vanliga människor att tro på detta mumbojumbo om att vi verkligen kan bli ’botade’ från våra sjukdomar genom deras kemiska preparat.  Detta gäller de verkliga sjukdomarna som kärlsjukdomar och diabetes men framför allt de påhittade – det gäller att skapa nya marknader.  Det absolut bästa som hänt denna industri är därför enligt Kendrick att de nu har lyckats få oss att tro  att  högt eller ’felaktigt’ kolesterolvärde, högt blodtryck, övervikt eller nedstämdhet är sjukdomar som kräver ’medicinsk’ behandling och som läkemedelsbolagen i sin altruistiska godhet så gärna erbjuder på ’marknaden’. Det är här de verkligt stora pengarna finns att hämta för vem vill gå omkring och känna sig sjuk trots att man är frisk som en nötkärna? Det gäller därför dessa bolag att få hela mänskligheten att känna sig sjuk.


Denna skamliga affärsverksamhet de bedriver kan den som är intresserad nu ta del av i ”Doctoring Data” men det är garanterat ingen rolig läsning för den som vill behålla sin tro på att vi lever i ett samhälle som värnar om vår hälsa. Men för den som liksom Kendrick själv tillhör den grupp av människor som anses lida av ’sjukdomen övervikt’ kan kanske ändå finna en tröst i hans genomgång av de vetenskapliga fakta som visar, mot all ’vedertagen’ medicinsk uppfattning, att de som är överviktiga lever längst och friskast av alla och att vara underviktig, med det vegetariska modellidealet, är en ren katastrof för hälsan vilket som bekant fick Lierre Keith själv att ta till pennvapnet i sin bok ”Vegomyten” efter 20 år i detta ’mytiska träsk’ som i den politiska korrekthetens namn idag ska rädda världen. Läkemedelsbolagen kan om

detta, mot all rimlig förmodan, skulle lyckas se fram mot en fantastisk ny marknad av sjuka veganer.


Boken beskriver detta otroligt sofistikerade fiffel som bolagen bedrivit under mycket lång tid, och som de  ständigt kommer undan med, sker genom manipulering på många olika plan i samhället, från att helt enkelt förfalska eller gömma undan obehagliga fakta kring nya mediciner, att genom själva försöksupplägget när mediciner ska testas bädda för att önskade resultat verkligen kommer fram – här finns många olika sätt, genom att fiffla med statistiken, att genom oetisk marknadsföring se till att medier och medicinska ’opinionsbildare’ får ’rätt information’ och framför allt för ut rätt budskap.


Först när man av någon anledning, oftast genom att kliniska skandaler leder fram till rättegångar, tvingat bolagen att öppna sina gömda datafiler, kan sanningen om fifflet komma fram. Ett exempel Kendrick nämner är hur läkemedelsbolaget Takeda 2014 dömdes till ungefär 50 000 000 000 kronor i böter för att de gömt undan data om hur deras ’läkemedel’ Actos ökade risken för cancer i magen och bukspottskörteln. Nå – med en ’hord’ av skickliga advokater har nu Takeda lyckats reducera bötesbeloppet med mer än 99 % till ungefär 200 000 000 kronor.  Med tanke på de vinster som dessa bolag gör betraktas ändå böter i denna storleksordning som ’mindre’ omkostnader för bolagen i det långa loppet.


Manipulationer sker som sagt på många nivåer i samhället och med så sofistikerade medel att det som Machiavelli berättade i sin bok ”Fursten” om hur korruptionen fungerade i Italien under renässansen framstår som en barnslig söndagsskoleverksamhet i jämförelse med vad som pågår inom medicinen idag.


http://annikadahlqvist.com/2015/01/18/lakemedelsfiffel/

Av Stig Olsson - 15 januari 2015 11:03

Pat Buchanan summerar det förvirrade läget efter massakern på Charlie Hebdo-redaktionen med en träffsäkerhet som jag önskar att våra opinionsbildare kunde ta till sig.


All världens ledare paraderar i vad som påstås vara en miljonmarsch på Boulevard Voltaire ”i solidaritet med Frankrike, som en seger över terrorismen”. I själva verket är det inte som det ser ut. Och alla verkar extremt förvirrade i sina slutsatser. Och jag kan bara instämma.


sb boulevard voltaire


Den ene attentatsmannen ropade ”Allah akbar” och att han och kumpanen hämnats på profeten. Och president Hollande – samt en hundratusentals politiker och journalister – säger att ”terroristerna hade ingenting med islam att göra”. Japp, jag har till och med hört mina egna arbetskollegor att säga detta. Och jag har så uppriktigt man kan vara utan att bli avskedad för grumlig värdegrund hävdat en annan ståndpunkt. Att häda mot profeten är ett brott enligt islam. Det är en tolkningsfråga om det är Allah som skall utdela straffet (ingenting borde hända i detta livet) eller om det är Allahs soldater som skall verkställa guds vilja (t.ex. soldater från Islamska Staten).


Pat Buchanan noterar att samtidigt som Hollande säger att terroristerna inte hade något med islam att göra så står Bibi Netanyahu och uppmanar judarna i Frankrike och Europa att flytta till Israel. Japp, det är som att tigga om konspirationsteorier, och jag återkommer till saken om jag har tid och fortfarande lever efter att ha yppat denna rad.

Visst är det märkligt att så många går omkring och skanderar ”Je Suis Charlie” och påstår sig värna yttrandefriheten.


Men Buchanan noterar att Marine Le Pen inte fick deltaga vid ”antiterror-demonstrationen” eftersom hon anses som fientlig mot islam. Att hon sedan aldrig använt ett vokabulär som Charlie Hebdo frekvent begagnade i sin satir mot islam hör tydligen inte hit. Jag till och med ser och hör folk säga att ”Ja till yttrandefrihet, men förbud mot att kränka muslimer”.


Det sistnämnda kravet är faktiskt en eftergift till muslimerna som tycker att lagstiftningen är obscen i det att du kan häda deras religion, men du får inte ifrågasätta Förintelsen. Så ett dåligt förbud kompletteras med ett till till.


Pat Buchanan drar några politiskt inkorrekta oönskade slutsatser. Han konstaterar med en klarhet som är obefintlig i svenska ledarspalter och studiosoffor på TV att islam är ideologiskt stark, och utgör lag i islamska länder. Den lagen säger – och det har visats i Paris nu – att om man hädar profeten, då straffas man. Och om en nation blandar sig i ett muslimskt lands förehavanden, såsom Frankrike gjort i Libyen och nu Syrien/Irak, då gör Islamska Staten eller al-Qaida sig besväret att välja ut mål som just t.ex redaktionen för Charlie Hebdo.


Vad är lärdomen? Ja, just nu finns inget som tyder på att våra politiker förstått orsak och verkan. Man kommer fortsätta att utmåla islam som en ”helt fredlig religion utan erövrarambitioner”, samtidigt som man kommer att fortsätta att bekämpa ”islamism” i muslimska länder under förevändning att man sprider demokrati och mänskliga rättigheter (fast man i själva verket bara agerar för andra intressenters räkning).


Om man tänker blunda för att islam är en ideologi som växer sig allt starkare och är mer påträngande i vanliga muslimers liv (jämför fotografier från Alexandria eller Teheran från 1960-talet med hur det ser ut idag), då negligerar man behovet av att skydda vår egen västerländska kultur, alltså den som gett oss sekulär demokrati och mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Att ropa ”Ja till yttrandefrihet, nej till kränkning av islam” är höjden av inkonsekvens.


Pat Buchanans text kan du läsa här.


https://peterharold.wordpress.com/2015/01/13

Av Stig Olsson - 15 januari 2015 07:19

Åtalet mot HQ-topparna aktualiserar debatten om finanselitens ansvar. Faktum är att jordens minst befolkade yta kan vara den fängelsecell som huserar alla bankchefer som dömts för århundradets största brottsvåg.

 

Så rånar du en bank. När amerikanen William Black åker runt och föreläser är rubriken föredömligt pedagogisk. Men den som hoppas på det senaste inom fotanglar, värdeväskor och lämpliga flyktbilsmodeller blir besviken.


Bara en hopplös förlorare i damstrumpa skulle komma på tanken att råna en bank utifrån.


Ett proffs bär designerkostym och titeln bank-vd på sitt visitkort.

 

Att de största kupperna sker inifrån bankkontoren vet William Black av egen erfarenhet, eftersom han utredde en av de största finansskandalerna i USA:s historia då hundratals sparbanker gick omkull på 1980- och 90-talen. Den gången hann rättvisan ikapp.


Totalt lämnade myndigheterna över 30 000 fall av misstänkt brottslighet till rättsväsendet som lyckades få över 1 000 fällande domar, varav många mot höga chefer.


Jämfört med dagens finansförbrytare framstår dessa fängelsekunder som lika samhällsfarliga som en klottrande åttaåring. Den finanskris som inleddes 2007 är 70 gånger (!) större än 90-talets krasch. Och den brottslighet som har uppdagats de senaste åren är så omfattande att det är svårt att riktigt ta in.

 

Det handlar om manipulation av styrräntan Libor som påverkar prissättningen av kontrakt värda 350 000 miljarder dollar. Systematisk riggning av den globala valutamarknaden. Manipulation av marknaderna för olja, guld, elektricitet och andra råvaror. Bolånebedrägerier, penningtvätt, skatteflykt, brott mot FN-sanktioner.


Hur mycket tid har ni?


Det är nästan lättare att räkna upp de delar av finansmarknaden som inte varit utsatta för bluffmakeri, ungefär som små vita jungfruliga fläckar på en mörk karta.


Antal åtal mot bankchefer för dessa brott: noll.


Antal fällande domar: noll.

 

Myndigheterna i USA valde, till skillnad från på 90-talet, nämligen en lite udda strategi – att gå på bolånekrisens hundratusentals offer. Dessa ultrasofistikerade och kallt beräknande hårfrisörskor lyckades uppenbarligen med konststycket att lura alla stackars primitiva bankdirektörer med examen från Harvard och Yale, konstaterar William Black syrligt.


I stället för brottsprocesser har myndigheter i USA och andra länder valt att låta bankerna betala sig fria. En sammanställning som den brittiska tidningen The Guardian gjorde senhösten 2014 visade att världens största banker mellan 2009 och 2013 hostat upp motsvarande nästan 2 000 miljarder kronor i böter, uppgörelser och advokatkostnader. Förvisso inga växelpengar. Men det drabbar å andra sidan ingen fattig. Ingen alls om man ska vara noga, i alla fall inga ansvariga, eftersom det är bankernas ägare och kunder som betalar.

 

Wall Street-jätten JP Morgan ingick 2013 den enskilt största uppgörelsen någonsin mellan ett privat företag och den amerikanska staten när banken betalade 13 miljarder dollar för att ha blåst sina kunder i samband med bolånekrisen. Bankens chef, Jamie Dimon, belönades under året med ett 74-procentigt lönelyft till 150 miljoner kronor.


JP Morgan erkände i samband med detta att de gjort vissa fel. Vilket är sensationellt klädsamt. I många andra uppgörelser har bankerna nämligen använt den tragikomiska standardformuleringen att de ”varken medger eller nekar till” att några övertramp begåtts. Alltså: ”Vi är lika oskyldiga som korgossar, men visst kan vi betala några miljarder om det får er att må bättre.”


Dessutom har det visat sig att Wall Street-bankerna får dra av böterna på skatten. Ju större förbrytare desto lägre skatt. Så självklart!

 

Hur gick det så här? Det går att ställa sig frågan om det är något särskilt med bankfolk som gör att de gärna stoppar fickorna fulla med andras pengar. Svaret är faktiskt ja, om man ska tro en stor studie som presenterades i den ansedda tidskriften Nature. Den visade att bankanställda har en tendens att fuska oftare än människor i andra branscher. Men kanske har det inte bara med moral att göra utan en annan omständighet – risken att åka fast är så låg.


William Black påpekar att rättsväsendet är sällsynt illa utrustat för att bekämpa kriminalitet inom finansvärlden. Av de en miljon människor som jobbar med brottsbekämpning i USA sysslar bara 2 300 med att utreda ekobrott. Dessa ska täcka över 1 300 olika branscher. Ungefär som att ha en ensam patrullerande konstapel i en mångmiljonstad styrd av maffian.


Liknelsen är inte helt missvisande eftersom just finansindustrin visat sig ha beskydd från högsta ort. Efter krisen var det många som spådde att bankernas sargade anseende skulle försvaga deras politiska inflytande.


Det blev tvärtom. De största bankerna har bara blivit större och mäktigare. I USA har de lyckats få politikerna att skjuta upp ny och tuffare lagstiftning. Och bonusarna på Wall Street är tillbaka på rekordnivåer.

 

Allt det här skickar en ganska tydlig signal till världens bankchefer. Om ni blir rika på att begå brott kommer vi inte bara att rädda er med skattebetalarnas pengar, vi ser till att ingen hamnar i fängelse och att ni alla får mer betalt.

Frågor?


Antalet medborgare som är nöjda med detta är sannolikt lika många som antalet bankchefer i fängelseoverall.

Som den demokratiska senatorn Elisabeth Warren har uttryckt saken: ”Vanliga människor upplever att systemet är riggat. Den smärtsamma nyheten är att de ha rätt.”


Hon är en av de politiker som förklarat krig mot Wall Street. Kanske är det ingen slump att hon nämns som en seriös kandidat inför presidentvalet 2016. Skulle hon vinna blir hon en president med många mäktiga fiender.

Diskutera den här artikeln på SvD Börsforum

Klicka här för att gå till debatten

Här kan du diskutera allt som rör sig inom aktier, företag eller ekonomi i stort. Om du inte redan har en SvD-prenumeration kan du skapa ett konto utan kostnad här.

 

 

 

http://www.svd.se/naringsliv/cervenka-darfor-gar-varldens-storsta-bankranare-fria_4245383.svd

Presentation

Omröstning

Till dig som läser min blogg. Är du man eller kvinna?
 Man
 Kvinna
 Annat

Fråga mig

574 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Stigs Gästbok

MP3

Följ bloggen

Följ Jag KAN, TÖRS och VILL!!! med Blogkeen
Följ Jag KAN, TÖRS och VILL!!! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se