Inlägg publicerade under kategorin Gamla människor

Av Stig Olsson - 13 oktober 2014 10:12

 Enligt finansminister Magdalena Andersson måste pensionärerna nu betala mer – på grund av pengabristen.
 
 

Den rekordstora asylinvandringen från tredje världen dränerar statskassan på pengar till välfärden. På grund av det "mycket allvarliga läget" har den nya S-ledda regeringen nu beslutat att höja äldre svenskars skatt.

 

Finansminister Magdalena Andersson (S) säger att beslutet, som går ut på att återinföra den så kallade den särskilda löneskatten för personer över 65, handlar om att regeringen måste "få in resurser".


– Givet det mycket allvarliga läget vi har i statsfinanserna och stora behov av att genomföra reformer så har vi gjort bedömningen att man kan göra en mindre justering just på den särskilda löneskatten för äldre, säger Magdalena Andersson enligt Veckans Affärer.


Det var under ett tal i Stockholm i mitten av augusti som den dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt (M) erkände att asylinvandringen nu har nått en sådan massiv nivå att Sverige inte längre har råd att finansiera några nya satsningar på välfärden. Han uppmanade därför de svenska skattebetalarna att "öppna sina hjärtan".


– Det kommer att kosta pengar, vi kommer inte ha råd med så mycket annat, men det är verkligen människor som flyr för sina liv, sade Reinfeldt.



http://www.friatider.se/h-jd-skatt-f-r-pension-rer-f-r-att-klara-invandringen

ANNONS
Av Stig Olsson - 7 oktober 2014 08:13

Det kan knappast vara meningen att vi i Sverige skall tvinga personer med svåra och oftast medfödda funktionshinder till livslångt behov av socialbidrag, finare kallat försörjningsstöd. Men det finns inget som är fint i detta utan det är ovärdigt vårt välmående land!


FUB har tagit fram rapporten ”Fångad i fattigdom” som mycket väl beskriver det underskott som varje månad drabbar många personer som tillhör LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Vi har här på sajten förtydligat problemen i ett flertal inlägg och dessutom föreslagit omedelbara åtgärder som med lite god vilja skulle kunna genomföras direkt.


Men det verkar tyvärr som våra politiker är för unga och oerfarna eller för gamla och lomhörda? Skämt (?) åsido så är det kanske värre än så, som jag själv skrivit i ett annat inlägg, de är ointresserade av vår grupp (LSS)!


Vi har goda lagar som tyvärr våra politiker låter tjänstemän missbruka, dvs. som man inte behöver följa eller kan strunta i?


Som vi skrev i inlägget ”Onödig fattigdom”, beror denna i huvudsak på för dyra hyror i gruppbostäder, för lågt tak i bostadstillägget och för hög skatt jämfört ålderspensionärer.


I ett annat inlägg skrev jag ”Kommunerna är ansvariga för de höga hyrorna i gruppbostad LSS” och att de räknar in kostnader, som enligt hur jag tolkar lagen, är lagvidriga. I Samma inlägg angriper jag kommunernas sätt att tolka 19§ i LSS ” Kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov”. I SoL (Socialtjänstlagen) finns med motsvarande skrivning ett förbehållsbelopp på 5500 sek som en enskild ”yngre” funktionshindrad skall ha kvar efter det att hyran är betald. I LSS finns inget förbehållsbelopp förtydligat trots skrivningen i 19§ ovan. Kommunerna (och SKL) har då struntat i att räkna! I SoL finns krav på ”Skälig levnadsnivå” mot ”Goda levnadsvillkor” i LSS. Jag vet inte exakt vad detta skulle innebära för ”tillräckliga medel kvar” med uppskattningsvis inte lägre än 6000 sek kvar efter avdragen hyra!


Jag har nu pekat ut 4 grupper politiker som ansvariga för vår grupps onödiga och lagvidriga fattigdom:

  1. Kommunernas för de höga hyrorna mm, samt för att undvika att räkna ”förbehållsbelopp”
  2. SKL för att alltid skylla på staten trots att de själva tagit fram rapporten om att LSS leder till socialhjälp.
  3. Försäkringskassan (eller regeringen) för ett ihåligt och gammalmodigt sätt att räkna bostadstillägg.
  4. Riksdagen för att inte justera LSS så att de stoppar missbruk/feltolkningar som görs i kommunerna och för att våra ”förtidspensionärer” inte fått motsvarande skattejusteringar som ålderspensionärer.

Det kan väl inte skrivas mer tydligt för er politiker?

 

http://reclaimlss.org/2014/09/handikapp-leder-till-socialbidrag/

ANNONS
Av Stig Olsson - 6 oktober 2014 20:43

Stockholm vägrar låta Michael flytta hem


 


Michael Mistenius, 25, är autistisk och vill flytta hem till Stockholm där hela hans familj bor. Men staden säger nej.

– De tycker att han kan bo kvar på sitt LSS-boende utanför Södertälje, säger Jana Mistenius, faster och god man.

  

Nu är det inte i centrala Södertälje som Michael bor sedan några år. Hans LSS-boende ligger i skogen, åtta kilometer från Mölnbo i Sörmland. Dit flyttades Michael från Stockholm för att gå på särskole­gymnasium i Helgestastiftelsens regi som ägs av antroposoferna. Efter gymnasiet har han bott kvar i stiftelsens LSS-boende ytterligare fem år och gått på aktivitet några kilometer bort.

 

Men förra året gick boendet i Husesta i konkurs och drivs av konkursförvaltare. Michael började van­trivas och ville flytta hem till Stockholm igen där hela hans familj bor. I januari i år ansökte han om flytt till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning där han tidigare bodde.

 

Men där tog flyttplanerna stopp. Förvaltningen ansåg att Michael redan hade sina levnadsbehov tillfredsställda på LSS-boendet i Södertälje.

 

Enligt lagen ska alla som söker LSS-boende behandlas lika oavsett vilken kommun man kommer ifrån. Men stadsdelsförvaltningen tar fasta på en regeringsrättsdom om att man i undantagsfall kan anse behovet uppfyllt genom insatser i en närbelägen kommun. Enligt förvaltningen ligger Södertälje bara 2,8 mil från Stockholm och eftersom kommunikationerna är goda kan han besöka sin familj varje helg.

– Det är helt felaktigt. Det är 7,5 mil till Husesta. Boendet ligger mitt ute i skogen och det går i bästa fall en buss om dagen dit. Han har rätt till färdtjänst på helger men i veckorna är han ensam där, säger Jana Mistenius, faster och god man.

 

I avslaget skriver förvaltningen också att han saknar anknytning till Stockholm i form av dagliga aktiviteter.

– Det är ju i Stockholm hela hans familj, hans mamma, pappa, syskon och hela släkten bor. Det är ju här han kommer ifrån, till Södertälje har han ingen anknytning alls, säger hon.


Vi träffar Michael hemma hos fastern på Södermalm dit han åker varje söndag för att hälsa på. Hon är hans gode man efter att föräldrarna skilde sig och i dag ska de gå på kondis och fika.

– Jag vill flytta till Stockholm. Jag vill inte bo i Husesta, säger Michael med eftertryck.

 

Han har svårt att förklara närmare vad det är som gör att han inte vill bo kvar på LSS-boendet i Husesta. Men i ett utlåtande från hans logoped i januari står det klart att Michael känner orolig och vantrivs på hemmet. Enskede-Årsta-Vantör menar i sitt avslag att man inte kan ta hänsyn till om det nuvarande boendet inte fungerar, det är Södertälje kommuns sak att åtgärda.

 

Michael Mistenius överklagade beslutet men i höst kom domen från förvaltningsrätten som går på förvaltningens linje.

I domen står att Stockholms stad har ont om LSS-boenden och ibland ändå måste placera funktionshindrade ute länet, även i Södertälje. Därför måste han bo kvar.

– Jag kan inte kommentera det enskilda ärendet men generellt anses i vissa ärenden av denna karaktär att behovet är tillgodosett om den enskilde bor så pass nära. Det finns även en dom i Regeringsrätten som anger att förhandsbesked kan avslås om behovet är tillgodosett i en närliggande kommun, säger Marianne Wikander, enhetschef på Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.

 

Stadsdelsförvaltningen har betalat 350 000 kronor i vite i år för att man inte verkställt beslut i tid och riskerar fler böter.

 

Är det för att undvika viten som ni avslår förhandsbesked?

– Nej, det är inte så vi fattar beslut. Vi har fått vite för att vi inte verkställt beslut i tid, men vi överklagar också därför att vi inte tycker att det är rimligt att vi ska betala viten för att det inte finns några boenden i Stockholm och för att tiden för verkställighet är väldigt kort med tanke på bostadsbristen, säger Marianne Wikander.

Nu är det inte så att alla som bor i grannkommuner inte kan söka boende i Stockholm. I intressekön för LSS-boende finns många som bor utanför och stadsdelarna gör ibland olika bedömningar. På Södermalm ser man inga problem att ställa personer som bor utanför kommunen i kö.

– Vi hade en Södermalmstjej som först fick boende i Södertälje, men sedan ville flytta till Stockholm. Då anmälde vi henne till intressekön och nu har hon lyckats få bostad här på Södermalm, men vi gör alltid en behovsbedömning, säger Sara Svalander, biträdande enhetschef på Södermalms förvaltning.

 

Enligt lagen ska stadsdelarna göra samma bedömning men i själva verket är det inte ovanligt att man bedömer olika.

– Vi har tyvärr sett att stadsdelarna gör olika bedömningar trots att alla ska följa samma riktlinjer, säger Riitta-Leena Karlsson, funktionshindersombudsman i Stockholm.

Hon menar att även förvaltningsrätten gör olika bedömningar.

– En person med omfattande funktionsnedsättning ska ju inte vara i kommunarrest om man vill flytta, men det är inte heller bara fritt fram att flytta. Det görs en behovsutredning på samma sätt som för de som bor i kommunen. En flytt från en grannkommun prövas tufft i domstolen. Vissa får flytta men också många som anses ha goda levnadsförhållanden och möjlighet att träffa sina anhöriga där de bor.


Michael och Jana Mistenius överväger nu att överklaga domen eller att börja om processen om sex månader och söka till en annan stadsdel.

– Jag tycker att det är krasst och ovärdigt. Michael kan ju inte söka bostad på Blocket. Han får rösta, men han får inte bestämma var han ska bo, säger Jana Mistenius.


http://www.dn.se/sthlm/stockholm-vagrar-lata-michael-flytta-hem/

Av Stig Olsson - 2 oktober 2014 08:11

Niklas Altermark

Valrörelsen inför riksdagsvalet har som vanligt präglats av ett ointresse för funktionshinderfrågor enligt Niklas Altermark, doktorand på statsvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet. 
– Minuträkningen hade kunnat bli en valfråga, men ingen vill slå på den trumman.

 

Ointresse för funktionshinderfrågor

Funktionshinderfrågorna står inte högt på den politiska agendan enligt Niklas Altermark som säger att Assistanskoll är de första som ringer honom i anslutning till riksdagsvalet.
– Detta trots att jag står som sakkunnig för funktionshinderfrågor på Lunds universitet. 

 

Brukar det vara så här?


– Ja, så här har det alltid varit för mig, jag tror inte det finns ingen golden age när det gäller funktionshinder. 

 

Ser du olika politiska inriktningar i synen på LSS och assistans idag?


– Nej egentligen inte, Assistanskolls jämförelse inför riksdagsvalet har förstärkt bilden av ett förhållandevis stort konsensus och samstämmighet mellan partierna, området präglas inte av några stora stridigheter. Vilket för övrigt är typiskt för politiska frågor som är bortprioriterade. 

 

Några partier vill ju se förbättringar i personlig assistans tex Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Folkpartiet, hur ser du på det?


– När det gäller Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan det tolkas som kritik mot sittande regering. I Folkpartiets fall ska det nog tolkas som att man förvaltar arvet från Bengt Westerberg som var drivande i att införa LSS-lagstiftningen i början på nittiotalet, och att partiet av tradition och hävd är engagerat.

Talar om kostnader trots rättighetslagstiftning

Något som speglar det konsensus som råder tycker Niklas Altermark är att alla svarar nej på frågan om det finns det en gräns för hur mycket landets kostnader för personlig assistans får öka om behoven ökar?. Här finns det dock en dubbelhet säger Niklas Altermark, för trots denna enighet har politikerna nästan hela tiden sett det som politiskt relevant att hitta åtgärder mot de ökande kostnaderna, LSS-kommitten som satt mellan 2004-2008 hade tex i uppdrag att dämpa kostnadsutvecklingen. Detta menar han är problematiskt.
– LSS är en rättighetslag som utgår från de mänskliga rättigheterna för personer med funktionshinder. Jag upplever att när man börjar tala om kostnader sker en förskjutning där vi tänker mindre på rättigheter och mer på prioriteringar mellan den här gruppen och andra. 

 

Vissa av partierna är öppna för att någon gång i framtiden ändra 65-årsgränsen. Tror du att personlig assistans kan beviljas personer över 65 år i framtiden?


– 65-årsgränsen är godtycklig och diskriminerande men en tolkning är att den finns där för att spara pengar eftersom, SoL-insatserna generellt är billigare. Jag tror inte på en förändring eftersom det skulle kosta mycket pengar, det kommer i varje fall inte att ske i en lågkonjunktur.

Minuträkning hade kunnat tas upp i valrörelsen

På frågan om minuträkning bör användas av behov som berättigar till personlig assistans tar alla utom Socialdemokraterna och Moderaterna avstånd från minuträkning. Niklas Altermark anser att svaren från S och M är pragmatiska och realpolitiska, de har ambitionen att vara statsbärande partier som står för ordning och reda i finanserna och säga att man ibland måste göra saker man inte riktigt vill. Andra partier hade dock kunnat ta upp frågan i valrörelsen menar han.
– Vänsterpartiet tex, hade kunnat ta upp frågan om minuträkning och driva att det är integritetskränkande, men de väljer att inte slå på den trumman.

 

Varför tar man inte upp frågan?


– Det är strategiska överväganden, man bedömer att folk inte är tillräckligt intresserade av den här frågan.

Förändrade bedömningar hänger på regeringsbildning och attityder

På frågan om det ska göras en lagändring i LSS §9a om att hela det grundläggande behovet ska räknas och inte delas upp i integritetskänsliga och icke-integritetskänsliga delar? är de flesta partier positiva utom Socialdemokraterna och Centern som säger nej, medan Moderaterna och Kristdemokraterna uttrycker sig positivt men vill avvakta en utredning från ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, som i oktober i år ska visa vad som hänt med de som förlorat sin assistansersättning. Niklas Altermark är osäker på om ISF-rapporten verkligen kommer att leda till några förändringar.
– Den måste isåfall visa att bedömningarna gett negativa konsekvenser. Vad som händer beror även på regeringsbildningen, om Folkpartiet skulle bli en del av en mittenregering eller få inflytande via en S-regering kan det kanske finnas en politisk uppslutning för att göra någonting, men detta är mycket osäkert.

 

Vilka politiska faktorer påverkar vad som händer på lång sikt?


– Det finns ett oändligt antal faktorer, men en nyckelfaktor är attityderna i samhället till funktionshindrade. Om de förändras positivt har partierna något att vinna på att ta upp de frågorna, då kommer kostnadsfrågan inte att vara lika aktuell.

Fuskdebatten har lett till minuträkningen

Minuträkningen har blivit mer och mer tydlig sedan behovsbedömningen för personlig assistans skärptes efter regeringsrättsdomen om grundläggande behov 2009. Det visar att man vill bedöma behovet mycket exakt och speglar enligt Niklas Altermark en misstro mot den enskilde. Han tror att fuskdebatten påverkat vad som skett här. 
– Vi har sett i media hur assistansberättigade som sitter i rullstol helt plötsligt börjar gå. När detta sker vrids debatten åt ett särskilt håll, som jag inte tror gagnar personer med funktionshinder. Det är rimligt att tro att fuskdebatten påverkar bedömningarna av assistanstimmar, även om jag inte sett empiriska bevis för det.

 

Överdrivs omfattningen av fusket?


– Jag kan inte svara på om det faktiskt är så men, man vi vet att riskerna med fusk med stöd från samhället generellt brukar överdrivas, forskningen brukar visa att det är mindre fusk än vad den offentliga debatten antyder. ”Fusket” används ofta som ett slagträ av politiska intressen som vill trimma kostnader. I sjukförsäkringsdebatten sades det tidigare att många fuskade och var lata, vilket då var viktigt för att kunna driva politiska krav för hårdare bedömningar på personer som är sjukskrivna.

Attityderna i samhället avgörande

Sedan personlig assistans infördes 1994 har synen på den assistansberättigades förmåga att ta ansvar och rätt till integritet förändrats kraftigt. Det ekonomiska ansvaret fördes till stor del över från den assistansberättigade till anordnaren vid lagändringen 1 juli 2008. Samtidigt har synen på de assistansberättigades integritet förändrats genom att assistansanordnare sedan 1 juli 2013 är skyldiga att anmäla förändrade levnadsförhållanden hos sina kunder och myndigheter kan göra mer hembesök.

 

Hur har synen på den assistansberättigades integritet och förmåga att ta ansvar kunnat ändras så mycket sedan 1994?


– Min forskning visar att många som är anställda inom LSS verkar skeptiska till värdeord som självbestämmande alltid fungerar som vägledning för arbetet. När jag intervjuar personal i olika LSS-insatser är det uppenbart att de inte alltid betraktar de människor de ska ge stöd och service till som fullvärdiga medborgare. Synen på LSS har gått från en mycket optimistisk syn i början till att idag handla om hur man ska kunna förverkliga tankarna i lagstiftningen. 

 

Var man naiv när assistansen infördes 1994?


– Nej, det farligt att säga så, då säger man samtidigt att det verkligen finns ett problem för funktionshindrade att kunna vara självständiga. Däremot var man nog naiv när det gällde hur smidigt det skulle gå att implementera en så genomgripande lagstiftning. Här är attityderna i samhället och särskilt hos personalen i LSS-verksamheterna central, säger Niklas Altermark.


Niklas Altermark, statsvetare, Lunds Universitet


http://assistanskoll.se/20140926-Niklas-Altermark-statsvetareAttityderna-avgor-reformer-mojliga.html

 

Av Stig Olsson - 28 september 2014 12:22

kristianstadsbladet.se: 

Repliker till Kristina Kamp, Pensionsmyndigheten (13/11) och till Tommy Carlsson (13/11). Kristina Kamp, du är tydligen felinformerad, när du skriver att äldreförsörjningsstödet inte är ett öronmärkt stöd för invandrare. Du påstår också att ”alla som bor i Sverige och har fyllt 65 kan bli beviljade äldreförsörjningsstöd”.


Men vid ett personligt besök hos Försäkringskassan blev jag upplyst om att jag inte är kvalificerad för det skattefria äldreförsörjningsstödet (ÄFS), trots att jag bott utanför Sverige i 20 år innan jag flyttade tillbaka.


Skattefritt äldreförsörjningsstöd gäller nämligen inte för pensionärer med skandinavisk bakgrund, utan bara till dem som kommer från länder utanför Västeuropa. Som officiell representant för Pensionsmyndigheten borde du kanske läsa på läxan lite bättre? Låt mig därför bättra på dina kunskaper med ett direkt citat från riksdagens egen internetsida:


”Rapport från Riksdagen 2007/08:RFR15:


”ÄFS är avsett för personer som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom det allmänna pensionssystemet. Det kan bero på att personerna har mycket låg pension eller ingen pension alls på grund av att de vistats för få år i Sverige. Genom äldreförsörjningsstödet tillförsäkras den stödberättigade en skälig levnadsnivå och medel att täcka skäliga bostadskostnader. Stödet är skattefritt och administreras av Försäkringskassan”.


ÄFS tillkom i januari 2003, i stort sett predestinerat anhöriginvandrare av skäl som avsaknad av ATP-poäng.


Äldreförsörjningssystemet är skattebefriat jämfört med garantipensionärerna GRP, allt vad som framgår av riksdagens betänkande (2001/02:SFU4) Äldreförsörjningsstöd. Prop (2000/01:136).


Uppräkningen av pensionerna är i stort sett noll, och har så varit även under den socialdemokratiska eran. Däremot har de pensionärer som har den skattefria pensionsformen ÄFS för invandrare över 65 år fått en uppräkning med prisbasbeloppet. Dessutom flera gratisförmåner som många svenska pensionärer aldrig kommer i åtnjutande av.


Försök att nämna ett enda land dit man kan komma som 65-åring och få skattefri försörjning livet ut, betald av det landets skattebetalare? Tommy Carlsson insinuerar rakt ut, att jag med mitt inlägg om diskriminering av svenska pensionärer, driver någon sorts desinformationskampanj för Sverigedemokraterna. Det är allvarligt, och ett oerhört fräckt.


Jag har aldrig haft, eller har någon som helst anknytning till ett politiskt parti. Men jag kanske inte skulle vänta mig något bättre från en person som raljerar öppet med att vara kommunist. Du skriver dessutom att jag påstår att ÄFS bara gäller invandrare. Var hittar du detta i min text? Nej, just det, ingenstans! Jag har bara refererat till fakta om ÄFS från riksdagens egen internetsida, och ingenting annat.


Var ärlig och håll dig till fakta nästa gång du skriver dina öppna svar på inlägg i dagstidningar.


En annan bra artikel på svenska kan läsas på: www.rights.no
Man kan även läsa Jan Ekbergs svt.forsa.nu/[...]Ekberg.PDF
En annan läsbar artikel i ämnet www.wp-race.com



Read more: http://www.exponerat.net/nyhitkommen-invandrare-far-full-pension-efter-ett-ar-50-av-svenska-kvinnliga-pensionarer-ligger-under-gransen-for-fattigdom/#ixzz3EbXYv3pd

Av Stig Olsson - 28 september 2014 11:58

En lag som förutsätter att tillfrisknande sker efter tidtabell är inget annat än omänsklig. Vi möter ofta patienter som har hamnat i kläm i den nya sjukförsäkringsreformen. Utförsäkringarna måste stoppas nu, skriver 108 läkare.

 

En ung man med Aspergers syndrom fick avslag på ansökan om sjukersättning, och hamnade i ett så svårt tillstånd att han fick läggas in för elbehandling, skriver Läkartidningen. I radions P1 framträder en annan ung man vars tillfälliga sjukersättning efter en hjärnskada för fem år sedan gått ut. Han anses för frisk för sjukersättning, för sjuk för att jobba och får inte försörjningsstöd eftersom han bor i en bostadsrätt som hans mamma har betalat.


Förra året väckte det uppseende i massmedierna när en grupp onkologer beskrev hur Försäkringskassan tvingar deras patienter att avbryta cancerbehandling för att delta i arbetsträning. Från psykiatriska kliniker rapporteras om fall av självmord, där beskedet om utförsäkring blivit det slag som fått personen att definitivt tappa livsviljan.

 

Vi 108 undertecknande läkare vet att dessa humanitära tragedier bara är toppen på ett isberg. Vi möter ofta patienter som kommit i kläm i den nya sjukförsäkringsreformen, den ”reform” som infört benhårda tidsgränser för sjukpenning och avskaffat den tillfälliga sjukersättningen. Under det närmaste året kommer många tusen personer ytterligare att utförsäkras och den ansvarige ministern Ulf Kristersson planerar inga snabba åtgärder.


När vi klagar får vi ofta höra att det är vi läkare som skriver dåliga intyg. Och i vår frustration frestas vi att slå tillbaka och säga att Försäkringskassan är hård och hjärtlös.

 

Men låt det vara fullständigt klart – oavsett hur bra intyg vi läkare skriver, oavsett hur empatiska

Försäkringskassans handläggare är – att felet ligger i en lag


• ...som förutsätter att tillfrisknande även efter mycket svåra och långvariga sjukdomar sker efter tidtabell.


• ...vars hävdande att all arbetsförmåga ska tillvaratas bygger på en fiktiv arbetsmarknad.

I den verkliga svenska arbetsmarknaden har vi som arbetat länge i yrket sett hur möjligheterna att återkomma till arbetslivet krympt årtionde för årtionde.


• ...som brutalt tvingar läkare att rycka hoppet från sina patienter, när det är endast hoppet som ibland kan hjälpa patienten till rehabilitering, om inte ända till jobb så åtminstone till ett drägligare liv.


Vi tror inte att lösningen ligger i förslaget om att ta bort läkarnas roll i den särskilda arbetsförmågebedömningen.


Även om vår arbetsbörda skulle lindras, skulle vår oro för patienterna öka. Ett vårdteam med flera olika kompetenser kan i dialog med patienten, och givetvis med Försäkringskassan, bäst planera för en realistisk rehabilitering.

 

Vi kräver att statsmakterna omedelbart slutar att skada de långvarigt sjuka genom en omänsklig lag. Utförsäkringarna måste stoppas nu. Skrota förslaget att ta bort vårdpersonalen från den särskilda arbetsförmågebedömningen. Utred snarast om en mänskligare lag, och sätt snarast in nödvändiga resurser för att nå en verklig rehabilitering för dem som drabbats av sjukdom.

 

 

JENNY FJELL

leg läkare och initiativtagare till Nätverket Resurs, respekt för sjuka och utsattas rätt i samhället

BIRGITTA SÖDERFELDT

professor och överläkare i neurologi

MARGARETHA LÖÖF-JOHANSON

distriktsläkare

MONIKA KÖNIG

psykiater vid onkologklinik

LARS JERDÉN

specialist allmänmedicin

PETER KNUTSSON

specialist i kardiologi

SVEN ENGSTRÖM

distriktsläkare

JAN LIDBECK

specialist i smärtlindring

PER-ÅKE LINDESTAD

specialist i ÖNH sjukdomar

BJÖRN STRANDER

specialist i gynekologi

TORE LINDER

specialist i ortopedi

ANN-CATHRIN HELLSTRÖM

specialist i gynekologisk onkologi

MARITA BENGTSSON

specialist i invärtesmedicin

MARGARETA REIHS

specialist i geriatrik

ANDERS NEILAN

specialist i företagshälsovård och infektionssjukdomar

ANN SÖRBO

specialist i rehabiliteringsmedicin

GUNILLA HOLMSTRÖM

reumatolog

ROBERT IRESTIG

specialist i socialmedicin

MARIA WOLF

specialist i allmänmedicin

HANS PETER SÖNDERGAARD

specialist i psykiatri

MARCUS PERSSON

ST-läkare i psykiatri

ROBERT SVARTHOLM

specialist i allmänmedicin

SUSANNE BEJEROT

specialist i psykiatri

DAG KÖRLIN

specialist i allmän psykiatri

KRISTINA SELING

distriktsläkare

BENGT JÄRHULT

specialist i allmänmedicin

ANNA HILLERBERG

ST-läkare i psykiatri

DANIEL FRYDMAN

specialist i allmän psykiatri

SIGMUND SOBACK

specialist i psykiatri

NILS JONEBORG

specialist i psykiatri

BO WERNER

specialist i socialmedicin

SVEN-OLOF THORELL

specialist i allmänmedicin

BENGT ANNEBÄCK

specialist i psykiatri

ANNA DANIELSSON

distriktsläkare

TOMAS HAGSTRÖM

specialist i onkologi

LARS ARVIDSSON

specialist allmänmedicin

CAROLINE DE MAN LAPIDOTH

specialist i psykiatri

MARIANA DUCARU

specialist i allmänmedicin

BENGT MALMGREN

specialist i psykiatri

PATRICIA ROTH

specialist i psykiatri

CHRISTINA LERGIN

ST-läkare i allmänmedicin

ANDERS BERGSTEDT

specialist i psykiatri

CATHERINE UDÉN

specialist i psykiatri

HJÖRDIS FOHRMAN

specialist i allmänmedicin

JENS HALLDIN

ST-läkare i allmänmedicin

ANN GARDNER

specialist i allmänpsykiatri

MATS HUMBLE

specialist i psykiatri

BIRGITTA BRUNES

specialist i allmän medicin

KARIN BONDESSON

specialist i allmän psykiatri

HÅKAN AGNSÄTER

läkare inom psykiatri

LENA HAMBORG

specialist i psykiatri

ANNA HEDERUS

specialist i psykiatri

CHARLOTTE LEWIN

specialist i psykiatri

CHARLOTTE WIKTORSSON

specialist i allmänmedicin

MARIANA HULTÉN

underläkare inom psykiatrin.

ULF EKLUND

specialist i allmänmedicin

DANIEL KVICK

ST-läkare psykiatri

ELISABET HJERPE

specialist i gynekologisk onkologi

KARIN SJÖSTRÖM

specialist i psykiatri

HANS BRANDSTRÖM

distriktsläkare

ULRIKA NYKVIST

företagsläkare

ERIK JESSEN

allmänläkare

MARIA SJÖDAHL

distriktsläkare

JESPER JOHANSSON

ST-läkare allmänmedicin

GILLIS NYGREN

specialist i allmänpsykiatri

RITVA HARA

specialist i allmänmedicin

AGNES MESTERTON

specialist i psykiatri

BO JONSSON

specialist i psykiatri

INGRID LINDGREN

specialist i psykiatri

HENRIK NYBÄCK

specialist i psykiatri

LIDIA MISKOVA

ST-läkare psykiatri

DANIEL HÅKANSSON

leg läk allmänmedicin

LARS WAHLSTRÖM

specialist i psykiatri

ANNEMARIE PETTERSSON

specialist i psykiatri

OLOF LARSSON

specialist i psykiatri

MARTIN OLSSON

specialist i psykiatri

INGEGERD WAHL

specialist i psykiatri

THOMAS ROSENLUND

specialist i psykiatri

SONJA HERMANRUD

specialist i psykiatri

HARRIET HÄGGBLOM

specialist i psykiatri och i allmänmedicin

GÖRAN DAHLBERG

specialist i allmänmedicin

HANNA KATAOKA

ST-läkare i psykiatri

LARS BÄCKLUND

specialist i allmänmedicin

ANNIKA DANIELSSON

ST-läkare i psykiatri

ANETTE RYRÅ

specialist i psykiatri

RAGNHILD BJÖRKLUND

specialist i rehabmedicin

PER ALSÉN

distriktsläkare

AGNETA BORGARE

specialist i allmänpsykiatri

MARKUS KALLIOINEN

specialist i allmänmedicin

KENT NILSSON

specialist i psykiatri

KERSTIN RÖNNBLOM

specialist allmänmedicin

MARIA SUNDVALL

specialist psykiatri

ANDREA TYBURSKI

ST-läkare allmänmedicin

KARIN DAHLBERG

specialist i psykiatri

MÅNS GERLE

ST-läkare psykiatri

SAM RUNEBERG

distriktsläkare

MONICA BACKMAN

distriktsläkare

JOHAN ALINDER

specialist i rehabiliteringsmedicin

MIKAEL BELLANDER

distriktsläkare

KARIN STARZMANN

distriktsläkare

NINA NYBLOM

specialist i psykiatri

SOLVEIG WANLAND

distriktsläkare

MATS FOLDEVI

specialist i allmänmedicin

ELISABET ABDO

specialist i allmänmedicin

AXEL GRÖNQVIST

AT-läkare

MARIA TRUEDSSON

distriktsläkare

LINDA NILSSON

vikarierande underläkare vårdcentral


http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sluta-straffa-vara-patienter_6050543.svd

 

Av Stig Olsson - 26 september 2014 19:41

Att alla riksdagspartier (Sverigedemokraterna undantagna) helhjärtat säger sig stödja LSS vet vi alla vid det här laget.  Enigheten är utåt total över att LSS är en mycket viktig frihets och demokratireform som ska värnas. Man ser det i olika intervjuer och enkäter som funkisrörelsens intresseorganisationer gör. Och jag har personligen hört samma budskap när jag deltagit i debattpaneler i riksdagen och Almedalen. I Almedalen var man också eniga om att minuträknandet/sekundräknandet vid behovsbedömningar måste bort.
 

Positivt är att man också nu talar om att LSS får kosta pengar, det är behoven som ska avgöra - vi har inte satt ett tak för hur mycket det får kosta. Trots detta fortsätter utvecklingen där det blir allt lättare att förlora sin assistans eller andra LSS insatser och inget konkret har hitills gjorts för att ändra på behovsbedömningarna som skärptes avsevärt efter domen i regeringsrätten 2009. Och då är det verkligen berättigat att ställa frågan: Hur genuint är verkligen intresset (Folkpartiet och Vänsterpartiet undantagna som jag tycker visar upp ett äkta engagemang) att bevara den personliga assistansen och andra LSS insatser?
 
I våras skrev jag om FN-s kontroll över hur Sverige lever upp till Handikappkonventionen. Och det var en hel del kritik, bland annat:
 
·  LSS tillämpas inte som det är tänkt
 
·  Arbetet att göra samhället tillgängligt för alla går för långsamt, den nya tillgänglighetslagen har också på tok för många undantag4
 
·  Det finns ingen ansvarig minister som hanterar frågor som rör diskriminering mot personer med funktionsnedsättningar.
 
 
Om regeringen verkligen menade allvar med att man värnar LSS och de andra hjärtefrågorna för handikapprörelsen hade man tagit denna kritik på stort allvar. Så har inte alls varit fallet - tvärtom avfärdade Maria Larsson kritiken och konstaterade hur kan en regering bryta mot handikappkonventionen som förra året satsade 27 miljarder kr bara på personlig assistans? Det är ett slag i ansiktet mot alla de som förlorar sin assistans,  alla FUB medlemmar som tvingas betala oskäliga hyror i gruppbostäder, alla de personer som kämpat för att få igenom en tillgänglighetslag som i sin "färdiga version" är full med stora undantag etcetera.
 
Tyvärr är det fortfarande så att när det kommer till kritan så är det oavsett vad man säger i debattpaneler ekonomin, inte behoven som får avgöra hur mycket LSS och andra insatser får kosta.
Om vi koncentrerar oss enbart på personlig assistans lyser denna syn igenom tydligast i de statliga utredningar som genomförts de senaste åren där fokus helt legat på dämpa kostnadsutvecklingen. Nu senast i Agneta Rönns utredning som i vintras föreslog en frysning eller t.o.m en sänkning av schablonbeloppet. Hon hävdade ju bland annat att schablonbeloppet år 2013 var 22 kr för högt. De går helt emot det man säger i debattpaneler - att det är behoven som ska styra. Få politiker har åtminstone i skrivande stund rakt ut sagt att en frysning eller t.o.m. sänkning inte är aktuell .
 
 
I samband med den debattpanel som anordnades vid seminariet i Göteborg 8 september framförde jag att vi som har  funktionsnedsättningar är den enda grupp (här bortser jag från SD-s inflammerade relation till invandring) som ständigt får stå ut med att höra att "vi kostar för mycket", LSS kostar för mycket, tillgänglighet kostar för mycket etcetera. En socialdemokratisk kommunpolitiker avfärdade detta med att det sparas visst på äldreomsorgen, skolan etcetera. Tyvärr fick jag ingen möjlighet att svara på det (fick dock medhåll från bland annat Anders Westgerd, nybildade Normaldemokraternas partiledare) men jag hade tänkt att svara ungefär så här:
 
Det är sant att det sparas inom alla sektorer i välfärden men det finns faktiskt några mycket viktiga punkter som skiljer besparingar i t.ex äldreomsorgen och funktionshinderomsorgen:
 
· Så vitt jag vet har man aldrig tillsatt någon utredning meddirektiv att  undersöka hur man ska dämpakostnadsutvecklingen i äldreomsorgen skolan, sjukvården etcetera.
 
·  Den debatt som förs både bland politiker och samhällsdebattörer handlar inte om kostnadsdämpningarutan hur man ska skaka fram pengar att finansiera dessa oerhört viktiga verksamheter i nutid och i framtiden.
 
 
·  Man ställer aldrig kostnaden för sjukvård, skola, äldrevård mot kostnaden för andra skattefinansierade verksamheter. 
 
 
I Göteborg 8 september
 
 
* Den borgerliga regeringen förlorade valet och kommer att efterträdas av en röd-grön regering med Stefan Löfven som statsminister. Vad kan vi förvänta oss där, kommer det att bli markanta förbättringar åren som kommer? Det är inte särskilt sannolikt . Den trista sanningen är att socialdemokraterna på riksnivå ända sedan LSS så trädde i kraft inte visat någon större entusiasm för reformen. Redan när LSS lagen bara var några år gammal kom klagomål från den socialdemokratiska  regeringen att personlig assistans kostar för mycket. Nu är det upp till bevis - kommer man att agera för att återupprätta LSS intentioner? Jag har förhoppningar men som vanligt är förväntningarna mycket låga. Man har blivit luttrad vid det här laget.
 

Av Stig Olsson - 25 september 2014 19:18

Alla som väljer att INTE se den här videon kan börja kalla sig själva för rasist, nazist, nekrofil, pedofil, mördare, rånare, ja t o m något så äckligt som sosse, moderat, vänsterpartist, feminist, folkpartist, miljöpartist, kristdemokrat eller varför inte kort o gott politiker, tjänsteman!?


Se videon och lär dig lite om vad det är jag så ofta skriver om och varför... eller vill du helt enkelt inte veta och förstå?


Presentation

Omröstning

Till dig som läser min blogg. Är du man eller kvinna?
 Man
 Kvinna
 Annat

Fråga mig

574 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Stigs Gästbok

MP3

Följ bloggen

Följ Jag KAN, TÖRS och VILL!!! med Blogkeen
Följ Jag KAN, TÖRS och VILL!!! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se