Inlägg publicerade under kategorin Fattigdom

Av Stig Olsson - 2 april 2015 14:09

Staten, regeringen, politikerna, alla medier etc har under denna tidsperiod hela tiden ensidigt påstått att invandringen är rena rama guldgruvan för landet Sverige. Det är en investering av världsklass och utan motstycke. 

Varför stämmer det inte då?


Ja jag vet inte varför DN publicerade denna artikel, de kanske fick kalla fötter efter att så enkelspårigt, under så lång tid, hävdat ovanstående att de till slut valde att gräva fram sanningen!? Jag vet inte, men så här skrev dom i alla fall:

 


15 740 personer är i dag folkbokförda i Sverige och

i arbetsför ålder, av de totalt 24 567 personer som

fick  permanent uppehållstillstånd år 2004.

 

 
 

○ Flyktingar har stora problem att komma in på den svenska arbetsmarknaden, visar en unik kartläggning som DN gjort.

○ Vi har granskat hur det gått för samtliga personer som fick permanent uppehållstillstånd 2004.

○ Tio år senare har inte ens varannan flykting en inkomst över 13.000 kronor i månaden. Minst tre av tio får ekonomiskt bistånd från kommunen.

  

Ett av de övergripande målen med svensk integrationspolitik har under lång tid varit att så snabbt som möjligt få in människor på arbetsmarknaden. Dagens Nyheter kan i dag presentera en unik genomgång som visar att flyktingar har stora svårigheter att klara en egen försörjning.


För drygt tio år sedan – år 2004 – fick 24.567 personer permanent uppehållstillstånd i Sverige. Med hjälp av datakörningar har DN granskat hur det har gått för samtliga av dem att etablera sig i Sverige. I dag är 15.740 personer folkbokförda i landet och i arbetsför ålder, 20 till 64 år.

 

Av dem kom 3.928 individer hit som flyktingar och andra asylliknande skäl. I flera fall kommer de från väpnade konflikter, förtryck och tortyr. Ansökningarna om uppe- hållstillstånd från den här tiden kom till stor del från personer med medborgarskap i Iran, Somalia, Irak, Afghanistan, Ryssland (Tjetjenien) och Balkanländerna.


Tio år senare är inkomsterna mycket låga i förhållande till befolkningen i övrigt.

 

Det finns ingen officiell definition eller gräns i Sverige för vad som är en ”rimlig inkomstnivå”. Men för att ge ett exempel från DN:s datakörning har inte ens hälften – 46 procent – av flyktingarna i dag en inkomst över 13.000 kronor i månaden. Alla siffror i kartläggningen bygger på inkomstuppgifter för 2013 och för dem som då var i arbetsför ålder, 20 till 64 år.


Medianinkomsten för flyktingarna är 11.100 kronor i månaden. Det kan jämföras med 23.700 kronor i månaden som är medianinkomsten för hela befolkningen i Sverige. Jämförelsen är dock inte helt rättvisande, bland annat eftersom den svenskfödda befolkningen varit etablerad på arbetsmarknaden under längre tid.


För att göra DN:s undersökning tydligare har vi delat in alla som fick uppehållstillstånd 2004 i olika grupper, varav flyktingar är en av dessa.


En annan kategori är anhöriginvandrare som består av 3.771 individer. Det handlar om personer som flyttat till Sverige på grund av att de har en anhörig som har uppehållstillstånd i Sverige eller är svensk medborgare. Det kan till exempel vara anhöriga till flyktingar som efter en tid återförenas med familjen. Majoriteten av anhöriginvandringen beror däremot på andra skäl, till exempel att en svenskfödd person finner kärlek i andra delar av världen.

 

Medianinkomsten är särskilt låg för dem som kom som anhöriginvandrare till flyktingar – 4.500 kronor i månaden.


Olof Åslund, professor i nationalekonomi och generaldirektör för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), tycker att resultatet för flyktingar och flyktinganhöriginvandrare är problematiskt.

– Det är ju någon form av misslyckande när så många människor har svårt att komma i stabil sysselsättning och bli självförsörjande. Detta trots att de i många fall har goda kvalifikationer och stora ambitioner. Sedan är det svårt att säga hur ”ansvarskakan” ska fördelas – om det är politiken, arbetsmarknadens parter, vi som medborgare eller individerna själva, säger han.


Bäst har det gått för arbetskraftsinvandrare, men den gruppen var liten – bara 153 personer. Medianinkomsten i dag motsvarar 45.500 kronor i månaden.


Chanin från Afghanistan har varit arbetslös sedan hon kom till Sverige för tio år sedan. Samuel från Burma får snart sin masterexamen i nationalekonomi. Personerna som fick uppehållstillstånd 2004 har gått olika öden till mötes. Läs hela artikeln här.

 

Den största kategorin i datakörningen kallar vi för ”Övriga” – 7.888 individer. Den består nästan uteslutande av personer som tidigare har haft tidsbegränsade uppehållstillstånd men som år 2004 fick dessa omvandlade till permanenta. Det har inte gått att följa upp vilket år personerna ursprungligen kom till Sverige eller vilka skäl de haft för bosättning. En stor andel i gruppen ”Övriga” är sannolikt flyktingar som har bott i Sverige under flera år. Medianinkomsten är 16.800 kronor.


I december förra året publicerade Statistiska centralbyrån en rapport om invandrares etablering på arbetsmarknaden. Studien fick stor uppmärksamhet och fokuserade på personer som kom under åren 1997 till 1999. Resultatet visade att två av tre flyktingar var i arbete efter tio år. DN:s genomgång visar dock att måttet som används, ”andel förvärvsarbetande”, är generöst. Metoden är förvisso etablerad och används även internationellt, men för att räknas som förvärvsarbetande räcker det med att personerna arbetar i genomsnitt en timme i veckan under november månad.


DN har med hjälp av Socialstyrelsen också tagit reda på hur stor andel av invandrarna från år 2004 som i dag får ekonomiskt bistånd från kommunen – i huvudsak försörjningsstöd.


Statistiken bygger på inrapportering och ett bekymmer är att några kommuner – till exempel Botkyrka – inte har skickat in data. Det innebär att antalet biståndstagare är högre i verkligheten.


Minst 31 procent av flyktingarna i arbetsför ålder bodde år 2013 i ett hushåll som någon gång fick bistånd. Särskilt hög var andelen bland anhöriginvandrare till flyktingar – minst 41 procent.


Motsvarande andel för hela befolkningen är 4 procent, men siffrorna är inte direkt jämförbara. Statistiken för hela befolkningen var ursprungligen lägre (på grund av bortfallet från vissa kommuner) och har därför justerats upp något.

 

Eskil Wadensjö, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, tycker att situationen är besvärlig när en förhållandevis hög andel personer inte lyckas få en egen inkomst efter tio år.

– Man skulle förstås vilja att resultatet var bättre. Därför finns det anledningar att hitta bättre lösningar. Ett stort problem i Sverige är att det finns svårigheter i att ta fasta på vilken utbildning man har och validera den. Där finns möjligheter till förbättringar, säger han.


Studier om integration är inte helt okomplicerade. Några personer kan ha inkomster från verksamheter utomlands som inte går att spåra. Det går heller inte att spåra eventuella ”svarta” inkomster.


I DN:s statistik ingår endast de som fortfarande är folkbokförda i Sverige, men en felkälla som ändå kan påverka resultatet är personer som har flyttat utomlands och missat att registrera detta hos Skatteverket. Det ser då ut som att personerna bor i Sverige och saknar inkomst. DN har därför gjort stickprov på 40 flyktingar som har noll kronor i årsinkomst. Vi har gjort ingående granskningar, men inte hittat några indikationer som talar för att personerna har flyttat permanent utomlands (se faktaruta).

 

DN har även granskat förekomsten av skulder och brottsdomar, eftersom sådan belastning kan försvåra etableringen på arbetsmarknaden. 14,8 procent av flyktingarna har eller har haft skulder registrerade hos Kronofogden.


Minst 15,5 procent av flyktingarna har dömts för brott, fått strafföreläggande (böter) eller åtalsunderlåtelse (”prick” i belastningsregistret). För gruppen arbetskraftsinvandrare är andelen minst 2,6 procent. Vi har exkluderat mindre trafikförseelser som till exempel hastighetsöverträdelser och brott mot bälteslagen.


Siffrorna är sannolikt något högre eftersom det finns visst bortfall i DN:s underlag.


Någon jämförande statistik för hela befolkningen finns inte.


Orsaken till att invandrare förekommer ofta i brottsstatistiken beror framför allt på att de är fattigare och lever under sämre socio- ekonomiska förhållanden än infödda svenskar, enligt forskning från Stockholms universitet.

– Brottsdomar och skuldsättning är förstås en belastning om man ska komma ut på arbetsmarknaden. Det kan uppfattas som att man till exempel inte kan sköta sin ekonomi. Sedan kan det vara svårt att studera orsakssambanden när det gäller brott, skulder och arbetslöshet, säger Jan Ekberg, professor emeritus i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.


http://www.dn.se/nyheter/sverige/tio-ar-senare-har-varannan-mindre-an-13-000-i-manaden-1/

 
ANNONS
Av Stig Olsson - 2 april 2015 05:59

Svider det inte ända in i din själ när du om och om igen ser att t o m dina lokalpolitiker slösar bort dina skattepengar på ren skit!? Jag blir ofta förbannad över hur dom på ett direkt brottsligt sätt bränner av hundratals miljoner på saker som ingen vill ha eller behöver över huvud taget. Samtidigt finns det inte pengar till våra barn sjuka och gamla!?!?


Därför blev jag så glad när jag fick tips om denna dokumentärfilm bara för att den på ett humoristiskt sätt visar upp hur galet våra pengar används... och samtidigt får man ju också förmoda att de stoppat sina fickor fulla med ännu mer skattepengar... TJYVJÄVLAR!


Se filmen här:


ANNONS
Av Stig Olsson - 30 mars 2015 11:19

Indspilning i fuld skærm 29-03-2015 002631

Av Julia Caesar

Copyright Julia Caesar och Snaphanen. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!

Drömmer du om en egen bostad? Har du stått i bostadskön i 15-20 år och tycker att det snart borde vara din tur? Är du pensionär och vill byta till en mindre lägenhet för att få lägre hyra? Eller är ni en trångbodd barnfamilj som behöver större?


Glöm det. Nästa offer som svenska folket tvingas till i den heliga massinvandringens namn är rätten till en bostad.


Politikerna har till sin oerhörda överraskning upptäckt att det inte finns bostäder till de mer än 100 000 utlänningar som släpps in i Sverige varje år.

 

Behovet dubbelt så stort som tillgången


Under förra året invandrade 126 966 personer. Samtidigt påbörjades byggandet av 38 500 nya lägenheter.  Siffrorna går inte ihop. Men det är inte antalet bostäder som är huvudproblemet. Det är det importerade behovet av bostäder som följer med massinvandringen som har skapat en kris som blivit alltmer akut.


Det är inte byggtakten som är för låg. Det är efterfrågan på lägenheter som är för hög” skriver Markus Jonsson i en ledare på Samtiden.


I år behövs 23 100 platser ute i kommunerna för nyanlända migranter. Fram till slutet av nästa år kommer det att behövas cirka 14 100 bostäder. Men det finns bara cirka 11 700 platser i kommunerna. Behovet är alltså dubbelt så stort som tillgången.

 

Asylsystemet har totalhavererat


Indspilning i fuld skærm 28-03-2015 234845


Asylsystemet har totalhavererat. Bloggskribenter och invandringskritiker har varnat i flera år, för döva öron. Onsdagens SVT Uppdrag granskning vittnar om haveriet. Samir, 25 år, från Syrien sitter liksom tusentals andra migranter fast i ett ekorrhjul där man måste ha bostad för att få delta i etablering. Men för att få bostad måste man ha en inkomst. Och för att få en inkomst måste man ha en bostad.


I februari satt 9 313 personer med beviljade uppehållstillstånd fast på asylförläggningar för att de inte kan ta sig vidare till en egen bostad. Minst 6 500 bostäder behövs för att akut lösa den jättepropp som de 9 313 personerna bildar i mottagningssystemet. Då har inte den svenska befolkningens behov av bostäder räknats in över huvud taget.

 

Vill inte bo på landsbygden

 

Det finns lediga bostäder, men de ligger ofta i glesbygdskommuner som Ånge och Bräcke, med bristfälliga kommunikationer till hälso- och sjukvård, sfi eller praktikplatser, konstaterar Boverket i en färsk rapportsom är rena sprängladdningen men har smugit förbi ganska obemärkt i media. Men på landsbygden vill invandrare inte bo. Eller som Boverket formulerar det:

Nyanlända som blir anvisade en kommunplats i glesbygdskommuner tenderar att avstå från att flytta dit.

Det handlar med andra ord inte om någon absolut nöd – utan om preferenser. Invandrare vill bo i städer, med släkt och vänner från sina gamla hemländer.

Nu råder fullt panikläge


Nu råder fullt panikläge i landet där politikerna är så berusade av sin illusoriska godhet att de vägrar förhålla sig till realiteter. Genom att i decennier föra en ansvarslös massinvandringspolitik har beslutsfattarna kört rakt in i bergväggen och tagit hela Sveriges befolkning med sig i kraschen. De överlåter på oss att sopa upp resterna och försöka reda upp en situation som de kallar “utmaning” – men i själva verket är en katastrof.


Var ska man göra av alla tiotusentals människor som har importerats i syfte att putsa på den humanitära stormaktens gloria? Var ska de bo? Vilka jobb ska de ha? Det skulle politikerna ha tänkt på innan de öppnade såväl sina hjärtan som våra plånböcker och Sveriges gränser för i princip fri invandring. Men de var så upptagna med att skänka bort landet att tanken inte slog dem. Antagligen är det rasistiskt att ens ställa frågan.

 

“Är det ingen som har tänkt?”


Samir, 25, lyssnar på Uppdrag gransknings reporter Lina Makboul när hon berättar att det inte finns några bostäder. (Tidskod 48:10.) Han sitter på det före detta mentalsjukhuset Restad i Vänersborg, som är ombyggt till

asylförläggning. Han förstår ingenting.


“Jag hör nyheter om att de vill ta emot 50 000 eller 100 000 flyktingar i år. Har de inte tänkt?” frågar han med uppriktig förvåning.

De som sa att vi ska ta emot så här många flyktingar, kände de inte till bostadsbristen? Pratar de inte med varandra? Är det ingen som har tänkt?

En ihoprafsad panikprodukt


Boverkets rapport är en panikprodukt beställd av desperata politiker och ihoprafsad på kortast möjliga tid (tio veckor, inklusive julhelgen). Med de förutsättningarna skapas inga genomarbetade förslag. Hafset som norm sprider sig från regeringskansliet.


Det uppskattade totala behovet för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd av olika skäl (inklusive inresta anhöriga) uppgår till cirka 38 500 bostäder om året i år och 2016 – om hushållsstorleken för de nyanlända är densamma som för befolkningen i övrigt (vilket den inte är, invandrare har större familjer, min anmärkning) skriver Boverket.


Alltså exakt lika många bostäder som började byggas under förra året. Alla går åt till nyanlända migranter, det blir inte en enda lägenhet kvar till den svenska befolkningen. Totalt behövs 77 000 bostäder i år och nästa år, enbart till invandrare.

 

“Bygger om hela fastigheten till simhall”


“Migga_X”, en av de tjänstemän som arbetar på migrationsverket och debatterar anonymt på nätet, skriver på Twitter:

“Om man har en stor vattenläcka är lösningen inte att i panik bygga om hela fastigheten till simhall. “

Men det är just det Stefan Löfvens socialdemokratiska-miljöpartiregering är i full färd med att göra. Hela Sverige ska bli en simhall där vattnet flödar okontrollerat och landet dränks. Den sista gnuttan förnuft kastades över bord för mycket länge sedan. Nu kastas också den sista resten av rudimentär respekt för den infödda befolkningens behov och rättigheter. Allt för att vidmakthålla en utopisk och havererad invandringspolitik.


Metoder som skulle ha glatt Josef Stalin

 

evgeny lebedev - stalin



För att kunna köra över befolkningen så att det visslar och ge invandrare en gräddfil till egen bostad föreslår Boverket vad de kallar “aktiv bostadsförmedling”. Nu ska metoder som skulle ha glatt Josef Stalin användas för att lösa den omöjliga situation som politikerna har försatt sig och sin befolkning i.


Bostäderna ska ges med förtur till nyanlända migranter. Kommuner med mer än 10 000 invånare måste inrätta en bostadsförmedling, och både allmännyttan och privata hyresvärdar ska vara förpliktade att rapportera in samtliga lediga hyresrätter till förmedlingen. Att anmäla lediga lägenheter blir “ett grundkrav”. Bostäderna ska alltså inte längre fördelas efter kötid i bostadskön. De som har stått i kön i många år kommer att bli akterseglade av nyanlända invandrare.


“Så glöm köerna och skaffa ett bra tält. Det lär ju vara svårt att vräka folk som bor i parker och på andras tomt så…


Hur man än vrider och vänder på saken är våra politiker humanister, fast inte för dem som råkar vara födda här” skriver bloggen Iniskogen. 

 

Ingen kötid och noll inkomst ger förtur


Landets största bostadsförmedling i Stockholm fördelar hyresbostäder efter två kriterier: kötid och inkomst. Det spelar ingen roll hur många år du har stått i kö om din inkomst är lägre än hyresvärdens krav. Vanliga krav är att inkomsten ska vara tre eller fyra gånger högre än hyran. Krav på en årsinkomst på 400-500 000 kronor är inte ovanliga.


“Aktiv bostadsförmedling” ska fungera precis tvärtom: ingen kötid och noll inkomst ger förtur. Enda kriteriet för att få en bostad är att man är invandrare. Hyran betalas av de skattebetalare som invandraren går förbi i kön. Lockbetena för hyresvärdarna blir “en kombination av premier och statlig hyresgaranti”.


Jag kallar det här “aktiv bostadskonfiskation”. Det är ett betydligt mer rättvisande namn än “aktiv bostadsförmedling”.

 

Att neka en hyresgäst är diskriminering


Kommunerna ska fråntas möjligheten att kunna protestera mot att staten beslagtar deras bostadsbestånd genom att det kommunala självstyret begränsas, föreslår Boverket. Inför att tvinga en hyresvärd att hyra ut till invandrare tvekar verket en aning – “det är kanske inte rätt väg att gå”.


Men, skriver verket, “i det fall någon som är ny på bostadsmarknaden inte får hyra en viss anvisad lägenhet – utan att det finns någon egentlig grund för detta – kan omständigheterna vara sådana att hyresvärden gör sig skyldig till diskriminering i strid med 2 kap. 12 § diskrimineringslagen (2008:567).”


Möjligheten att påverka valet av hyresgäster sätts alltså ur spel för både privata hyresvärdar och allmännyttan.


Äganderätten till fastigheterna innebär inga rättigheter, bara skyldigheter. Stalins kollektivisering av bostäder och jordbruk under 1920-30-talen verkar ha inspirerat Boverket.

 

“Rapporten en social bomb”


Indspilning i fuld skærm 29-03-2015 000633

I en brasklapp som andas viss vånda över det obekväma uppdraget skriver verket:

“Man måste ha klart för sig att detta kan skapa konkurrerande intressen mellan svaga grupper.”

Vilken klarsyn.

Den socialdemokratiske bloggaren Johan Westerholm kallar rapporten “en social bomb som Boverket lagt i regeringens knä”.

“Får uppleva vad det innebär att gilla olika”

 

Bloggen fnordspotting förutser “högst kännbara negativa konsekvenser för allmänheten”.

“En intressant konsekvens av Boverkets förslag är emellertid att allmänheten inte längre kommer att kunna gömma sig bakom floskler. När invandringen inte längre förblir en angelägenhet för de miljonprogramsområden som etniska svenskar för länge sedan lämnat, utan tvärtom blir en angelägenhet även för de attraktiva stadsdelarna, kommer många för första gången uppleva vad det i praktiken innebär att gilla olika.

Det kommer innebära en rejäl överraskning för många som trodde att ta ställning var någonting man gjorde genom att gilla en sida på Facebook, skriver fnordspotting.

Baracker och bodar – nybyggd slum

3279861108

För att snabbt skapa bostäder för tiotusentals migranter räcker det inte med aktiv konfiskation av befintliga bostäder mitt framför näsan på den svenska befolkningen. Boverket föreslår så kallade modulhus (baracker och bodar) som kan smällas upp snabbt på lediga markplättar i kommunerna. På ett halvår ska uppåt 6 000 modulhus stå färdiga.


Om barackerna ska ha någon betydelse måste de byggas i storstäderna där jobben finns. Där är markkostnaderna höga och de kommunala planprocesserna ofta långdragna. Kostnaden för bodarna varierar beroende på utförande och ligger enligt Boverket på mellan 70 000 och 240 000 kronor per bod på cirka 24 kvadratmeter. Då saknar de enklaste bodarna ventilationssystem och VA-installation. Toaletter och dusch placeras i separata baracker.

 

12 miljarder per år för kåkstäder


En mer hållbar bostad kostar i Stockholmsområdet runt 40 000 kronor per kvadratmeter att producera i ett flerfamiljshus skriver s-bloggaren Johan Westerholm på ledarsidorna.se .

Om vi gör ett antagande, att dessa kåkstäder kommer byggas trots historiska och internationella erfarenheter om tilltagande social oro och kriminalitet till halva kostnaden, så kommer prislappen för 2015 knäcka alla tidigare kända kalkyler med råge.

Johan Westerholm beräknar kostnaden för baracker på 17 kvadratmeter åt 10 000 migranter, inklusive vatten, avlopp och el till runt 4 miljarder kronor.

För kåkstäder med en mycket begränsad livslängd och inte med en standard som kommer medge längre boendetider. Och än så länge har vi inte byggt vare sig vägar, skolor eller några vårdcentraler. Detta är bara siffran för 2015. Under åren 2016-18 kommer volymerna att tredubblas om vi räknar lågt. Vi landar då, exklusive vägar, skolor och vårdcentraler på 12 miljarder kronor per år utöver migrationsverkets och arbetsförmedlingens behov” skriver han.

Den slum som man ägnat decennier åt att utrota


Regeringen står alltså beredd med uppkavlade ärmar att skapa en ny slum. Just det som regeringens största parti, socialdemokraterna, ägnade decennier från 1932 och framåt åt att utrota. Nu återinför man slummen på importbasis och diskriminerar med berått mod den inhemska befolkningen på bostadsmarknaden.


Orsak: politikerna gör precis vad som helst för att kunna fortsätta vad både regering och den självkastrerade så kallade “oppositionen” anser vara överordnat allt annat; att behålla och helst öka massinsläppet av människor från dysfunktionella u-länder. De skyr inga medel.

 

Monteringsbara skjul i platta paket

 

ikea_flyktingtalt


Vi ska inte bli förvånade om regeringen Löfven med den islamistiske bostadsministern Mehmet Kaplan (mp)  nappar på Ikeas monteringsbara flyktingskjul,“Better shelter”som levereras i platta paket och som flyktingarna själva ska kunna sätta ihop på plats utan särskilda verktyg.


Det tar bara fyra timmar att montera ett skjul. Boytan är 17,5 kvadratmeter, vilket beräknas vara tillräckligt för att kunna hysa upp till fem personer. Husen beräknas hålla i tre år. (Bilden: “Better Shelter”-tält i Kawergosk, Irak.)

 

En typisk svensk maktkupp utan att folk förstår

 

Det som sker är en typisk svensk maktkupp som genomförs utan att svenska folket är tillfrågat eller ens förstår vad som sker – “åtminstone inte förrän det är för sent att backa utvecklingen” skriver fnordspotting.

En sådan revolution genomförs av naturliga skäl inte med buller och brak, en sådan revolution genomförs inte med plakatbudskap, tal och parader. En sådan revolution genomförs i små smygande steg. En sådan revolution genomförs i det tysta, genom rapporter, utredningar, betänkanden och riksdagsbeslut i vilka verkligheten döljs i knastertorra eufemismer inbäddade i ett strikt, akademiskt och lågmält språkbruk. Boverkets rapport är ett typexempel på detta, det revolutionära budskapet till trots har den knappt gjort något avtryck alls i debatten än så länge.”

En bostadsmarknad på kokpunkten

 

Bloggaren Göran Fröjdh skriver om en bostadsmarknad som i storstäderna ligger på kokpunkten, där efterfrågan på bostäder är 30 procent större än utbudet, och var femte bostadsrättslägenhet säljs före visning. I februari låg slutpriserna för lägenheter på Södermalm i Stockholm i snitt 17 procent över utrop, enligt Mitt i Stockholm. En liten 18-kvadratare i Finntorp, Nacka, gick nyligen för rekordpriset 1,5 miljoner – 84 000 kronor per kvadratmeter.

Och ändå är det bara början. För nu, när Finansinspektionen gett besked om hur det kommande amorteringskravet – som är tänkt att införas från den 1 augusti – ska se ut, pumpas bubblan upp till enorma proportioner. Unga i storstadsområden som vill flytta hemifrån, får nöja sig med att hyra i andra, tredje eller fjärde hand, om de inte har turen att ha välbeställda föräldrar med ett par miljoner på fickan som kan köpa dem en biljett förbi den stelfrusna bostadskön.

Hur mycket mer behövs?


Politikerna tar rätten till bostad från sin egen befolkning. Människor tvingas skuldsätta sig med miljontals kronor för att få någonstans att bo. Vuxna barn kan inte flytta hemifrån. “Valet” står mellan att skuldsätta sig ännu mer och köpa bostadsrätter åt dem (om man kan) eller köpa tält åt dem (om man har skral kassa).


Vi plundras på miljarder som går rakt ner i kriminella invandrares fickor.


Hur mycket mer behövs för att svenska folket ska vakna upp och revoltera mot politiker som behandlar oss som avskräde? Observera ett betalande avskräde, för det är vi som tvingas finansiera vansinnet.

“Nu kommer det. Ducka”

 

Johan Westerholm skriver på ledarsidorna.se: 

Kollapsen är här nu. 2015 kommer vara det år vi ser hur asyl- och migrationspolitiken kollapsar under trycket. Det enda jag egentligen undrar över är vad som händer först – ett större epidemiskt sjukdomsutbrott eller att någon faller offer för våld. Internt flyktingboendet eller genom en grannsamverkan som löpt amok. Vi kommer inte kunna skaka fram 15 000 sängar med dräglig standard under tak inom den tid vi har på oss, inte heller hinner vi dimensionera vare sig arbetsmarknad, skol- och utbildningsplatser, vård eller polisväsende för det som kommer. Vi har inte tiden längre. Den har vi förbrukat.
Vi är framme vid stationen nu. Nu kommer det. Ducka.”

Av Julia Caesar

Tidligere kronikker af samme forfatter

 

Nu ryker även fritidshusen

 


De cirka 565 000 fritidshusen är Sveriges största bostadsreserv. Självklart utgör de en oemotståndlig lockelse för desperata politiker på jakt efter kvadratmetrar där invandrare kan inhysas. Jag skrev redan 2012 om möjligheten för staten att konfiskera svenskarnas fritidshus. Krönikan “Egen härd är inte din”publicerades i repris inför valet 2014.


Staten har laglig rätt att “rekvirera” (= konfiskera) husen enligt den statliga Hot- och riskutredningen från början av 1990-talet (utredningens delbetänkande från 1993, SOU 1993:89). Den borgerliga alliansregeringen valde att inte använda sig av rätten att beslagta fritidshusen, trots att bostadsbristen blev alltmer prekär under dess åtta år vid makten. Antagligen förutsåg alliansen proteststormar och bedömde frågan som alltför politiskt känslig.


Boverkets direktiv från regeringen handlar uppenbart om att nu inför trycket från massinvandringen slita fram varenda kvadratmeter som kan användas som bostad för invandrare. Om s-mp-regeringen följer verkets förslag kommer alla hänsyn till svenska folket att kastas över bord.

I Boverkets rapport står det på sidan 57:

“Boverket ser en möjlighet i att staten betalar en premie till de hyresvärdar som upplåter sin lägenhet till poolen. Boverket föreslår att såväl kommersiella som privata hyresvärdar (t.ex. ägare av småhus, fritidshus och bostadsrätter samt privatpersoner som har ett förstahandskontrakt på hyresrätt) kan erhålla premie för att överlåta sin bostad till den statliga lägenhetspoolen. Givetvis måste detta stämmas av mot EU:s statsstödsregler.”

Pengar är alltså medlet som ska få svenskarna att avstå från sina sommarstugor och upplåta dem till invandrare. S R Larson skriver i en kommentar till krönikan:

“Med hänvisningen till diskrimineringslagen innebär det kort sagt att alla svenska sommarstugeägare kommer att få ett erbjudande de inte kan tacka nej till: hyr ut till invandrare eller bli dömda för olaga diskriminering.”

Mitt val är enkelt. Jag tar straffet. Mitt fritidshus är min borg.


http://snaphanen.dk/2015/03/29/sondagskronika-aktiv-bostadskonfiskation/

Av Stig Olsson - 27 mars 2015 10:06

Tänk om staten bara en enda gång kunde inse hur mycket av våra skattepengar som 

används på fel sätt för oss, folket.


Rot står för drygt 14,1 miljarder kronor och rut för drygt 2,4 

Ta dessa tre små saker som exempel som kan försvinna till förmån för oss:


ROT-avdraget kostar staten drygt 14 miljarder per år
RUT-avdraget kostar staten nästan 2,5 miljarder per år

Barnbidraget kostar staten ca 25 miljarder per år


Bara detta blir ca 41,5 miljarder som staten i stället skulle kunna använda till att sänka skatten för de med lägst inkomst! 


Det i sin tur medför att fler klarar sig utan att tvingas gå på Socialen och fler av de som ändå måste gå dit kan då få mer konkret och bra hjälp!


Det här är bara ett enda litet exempel på hur staten skulle kunna agera, om dom bara ville...


Varför tvingar vi dom inte till att göra sitt bästa för oss, folket???

Av Stig Olsson - 27 mars 2015 08:33

Bara detta faktum att endast 1 (EN) procent av alla riksdagspolitiker faktiskt bor på samma ställe som alla asylsökande kulturberikare bevisar att inte ens de själva tror på sin egna invandringspolitik!


Jävla hycklare! Hoppas folket kör ut er ur era egna hem, ut på gatan och lev det liv ni försöker pressa oss, folket, till!

 

Eller gå på Bostadsförmedlingen och försök få en bostad utan att ni själva har joob och pengar, vilket gäller för många av oss, folket, inklusive alla unga studerande!


Måtte ni också drivas ut ur riksdagshuset, bli arbetslösa ock kedjas fast på Arbetsförmedlingen!


Måtte ni och era barn också drabbas av livslånga och plågsamma sjukdomar så att ni tvingas söka hjälp inom en icke existerande vård och sen hos Försäkringskassan, vilka endast kommer att göra som dom gör mot oss, det folk som ni är satta att skydda och hjälpa!

 

Måtte ni också dö på samma sätt som de flesta av våra äldsta i landet, ENSAM och övergiven!

 

Av Stig Olsson - 24 mars 2015 09:03

 

Lotta Johansson, 45, tog strid mot Försäkringskassan i 41 ­månader 

Bildspel: Klicka för att starta

och tre domstolar – och vann.

 

Domen kan leda till att fler får rätt till sjukersättning.

– Jag grät när beskedet kom, säger hon.

 

 

 

 

 

 

I går morse fick Lotta Johansson i Svenljunga höra om domen på ­radio. Hon förstod att hon vunnit sin långa strid och fått rätt mot Försäkringskassan.


Lotta Johansson lider av ­kroniska smärtor, fibromyalgi och utmattningssyndrom. Kampen började i maj 2010, när hon blev ­utförsäkrad.


Men trots hennes läkares intyg ansåg Försäkringskassan inte att det var styrkt att hon inte kunde arbeta.


Förvaltningsrätten gav henne rätt till ersättningen, men i kammarrätten blev det åter nej.


I veckan kom Högsta förvaltningsdomstolens dom - som ger Lotta slutgiltigt rätt till sjukersättning vid långvarig sjukdom, alltså förtidspension.

Har fått leva på sin man

– Jag blev så glad när beskedet kom att jag grät. Sedan kramade jag min bästa väninna, säger hon.


De senaste åren har hon helt fått leva på sin man. Nu betalas 41 ­månaders sjukersättning ut i efterskott. Hon räknar med att det handlar om runt 400 000 kronor före skatt.

– Det här ger mig en möjlighet att återhämta mig, säger hon.


Enligt Eva Nordqvist, rättschef på Försäkringskassan, kan domen leda till att personer som nekats rätt till sjukersättning nu kan få det.


Framför allt rör det sig om ­personer med lång sjukhistorik och lite otydligare diagnoser, som smärta och psykiska sjukdomar. Och som saknar möjlighet till ­rehabilitering.

– Det här betyder att vi nu ­kommer att fortsätta med de mer generösa bedömningar vi gjort under det senaste året, säger Eva Nordqvist.

 

Hur ska man göra om man ­tidigare fått avslag?

– Det sker en prövning i varje enskilt ärende. Alla som befinner sig i likartade situationer och tidigare fått nej bör söka sjukersättning på nytt.

 

Hur många människor kan det handla om som nu kan ha rätt till sjukersättning?

– Det vet vi inte.

Drömmer om att jobba

Lotta Johansson är tacksam för det stöd hon hela tiden fått från sin läkare. Annars skulle hon ­aldrig ha orkat.

– Jag hoppas att mitt fall kan hjälpa andra att orka kämpa, säger hon.


Hon drömmer om att bli friskare och kunna arbeta med männi­skor. Men den närmaste ­tiden har hon andra planer.

– Mitt barnbarn fyller tio år snart. Nu kan jag äntligen köpa en fin present, säger hon.



http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17637535.ab

Av Stig Olsson - 18 mars 2015 07:54

Nu är det en ny artikel igen där man förfasar sig över att det är 225 000 gamlingar som "bara" har mindre än 11 000 kr per månad att leva på!? Va faan? Som tur är vet jag att svenska folket faktiskt skiter i dessa gnällspikar, för vi säger såhär "Vaddå 11 000, det är väl nog mycket till nån som ändå aldrig gör nåt"!?


Jag menar bara... HUR mycket behöver dom som ändå inte har nån glädje kvar, nä inte ens att leva!? Jag tycker de borde vara tacksamma som ändå har såpass mycket!


Förresten, allsång i kyrkan är väl ändå gratis, plus alla bingospel som PRO arrangerar... Nä jag fattar ingenting...


För dig som vill lära sig mer om vad dessa bortskämda gamlingar gnäller över kan ju bara läsa den här artikeln och se på videon:


Fattigpensionärer – en växande grupp



I dag lever nästan en kvarts miljon pensionärer i Sverige under EU:s fattigdomsgräns. Andelen fattiga äldre har ökat dramatiskt sedan 2006.

 

EU:s fattigdomsgräns är 60 procent av landets genomsnittliga (median) disponibla inkomst. I Sverige motsvarar det strax under 11.000 kronor i månaden. Nu slår Pensionärernas Riksorganisation, PRO, larm om att de fattiga pensionärerna i framtiden kommer att bli allt fler. Därför kräver de en utvärdering av hela pensionssystemet.

– Den gruppen riskerar att öka och det är ganska pinsamt att det ser ut på det här sättet, säger Bengt Sibbmark på PRO.


Många som invandrar till Sverige i vuxen ålder hinner aldrig jobba in en tillräcklig pension, eftersom systemet inte bara väger in den inkomst man haft under arbetslivet, utan också hur länge man bott i landet. Invandrare riskerar att bli fattigpensionärer, menar PRO, som också kräver akuta åtgärder för fattigpensionärerna.

Finanskris och jobbskatteavdrag

Enligt Pensionsmyndighetens prognos lever 225.000 pensionärer under fattigdomsgränsen idag. Antalet fattiga pensionärer har nästan fördubblats sedan 2006.


– Jobbskatteavdraget bidrog till att få upp den här andelen. När de som förvärvsarbetade blev rikare, då blev andelen fattiga pensionärer större, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.


Efter finanskrisen slog bromsen i pensionssystemet till och 2010 sänktes därför pensionerna. Detta gjorde att ännu fler hamnade under det relativa fattigdomsstrecket. Dessutom har grundnivån i pensionen inte ökat lika mycket som lönerna de senaste åren. Det har gjort att pensionärerna hamnat ännu mer på efterkälken. PRO menar att klyftan ökat mellan garantipensionärer och löntagare.


– Detta skulle man kunna använda som argument för att höja nivån på grundskyddet, men det finns också andra åtgärder. Man skulle kunna betala in mer pengar till pensionssystemet, eller höja pensionsåldern, säger Ole Settergren.

Kostar miljarder

Alla lyfta alla pensionärer över fattigdomsgränsen skulle kosta runt 4,5 miljard kronor varje år. Utslaget på varje pensionär rör det sig om ungefär 1.700 kronor i månaden, enligt Pensionsmyndighetens beräkningar.

– Man kan ha olika ingångsvärden i vad som är rättvisa. Det kan vara att alla har lika inkomster, eller att alla får en pension som står i relation till hur mycket man har betalat in till pensionssystemet, säger Ole Settergren.

FAKTA: FATTIGA PENSIONÄRER

Antal pensionärer under EU:s fattigdomsgräns per år, avrundat till närmsta 25.000-tal:

2014: 225.000 (2014) (prognos: Pensionsmyndigheten)

2013: 200 000

2012: 225 000

2011: 250 000

2010: 225 000

2009: 200 000

2008: 225 000

2007: 225 000

2006: 125 000;

2005: 125 000

2004: 125 000

2003: 125 000

2002: 150 000

2001: 175 000

2000: 150 000

1999: 125 000

1998: 100 000

1997: 50 000

1996: 75 000

1995: 75 000

Källa: Statistiska centralbyrån

 

Förutom relativ fattigdom, som baseras på medelinkomsten i landet finns också begreppet absolut fattigdom. Det betecknar de människor som lever under nivån för existensminimum som Socialstyrelsen räknat ut. Enligt Pensionsmyndigheten beräknas cirka 33.000 pensionärer leva i absolut fattigdom. Då kan man ha rätt till äldreförsörjningsstöd.

FAKTA: ALLMÄN PENSION

Garantipension: Finansieras av staten och ska fungera som grundskydd för dem med liten eller ingen pensionsgrundande inkomst under arbetslivet. Gäller från det att man fyllt 65 år. För att ha rätt till full grundpension måste man bott minst 40 år i Sverige. För den som bott kortare tid i landet minskas beloppet med 1/40 per år som saknas.

Inkomstpension: Fungerar som en inkomstgrundad pension och baseras på de pensionsrätter som betalats in under arbetslivet. Beloppet varierar beroende på hur mycket som betalats in under arbetslivet, samt inkomstutvecklingen i samhället.

Premiepension: Är inkomstgrundad och baseras på pensionsrätterna i premiepensionssystemet. Storleken på premiepensionen varieras beroende på hur mycket som investerats under arbetslivet och hur fonderna utvecklats. För den som väljer att inte göra aktiva val förvaltas pengarna av Sjunde AP–fonden.

Den allmänna pensionen är skattepliktig. Utöver den allmänna pensionen kan man vara berättigad till följande ersättningar.

Bostadstillägg: (behovsprövas, betalas ut efter 65 års ålder), äldreförsörjningsstöd, särskilt pensionstillägg, efterlevandestöd till barn.

Den som går i pension från 61 års ålder får endast ut inkomstpension och premiepension fram tills man fyller 65 år.

FAKTA: BROMSEN I PENSIONSSYSTEMET

Bromsen, som också kallas balanseringen handlar om att skulderna i pensionssystemet inte får bli större än tillgångarna.

Balanseringen är förhållandet mellan tillgångar och skulder. Bromsen slår tillnär de inbetalade avgifterna väntas bli för låga i förhållande till utbetalningarna. Detta för att inte värdet i pensionssystemet ska urholkas på sikt.

 
Av Stig Olsson - 17 mars 2015 08:05

Det är såna här människor jag tycker vi ska hjälpa, inte de som kommer hit och vill förstöra för oss! 


Ferit (Fero) vill gärna komma tillbaka till Sverige och arbeta. Har du något  tipshör av dig!

Ferit (Fero) vill gärna komma tillbaka till Sverige och arbeta. Har du något tips hör av dig!

Ferit Kllogjeri kom till Sverige för att söka uppehållstillstånd. Han blev placerad på Svanbacken i Delsbo. Hela processen tog två år och Ferit fick avslag. Han fick inte stanna i Sverige. Nu går han i Albanien och längtar tillbaka. Längtar till Sverige. Han trivdes så bra. Han känner sig snudd på som svensk. Han var i Sverige 2012 till 2014. Ferit är 50 år. Han är elektriker. Han är inte gift och har inga barn.

 Varifrån är du i Albanien?

Jag kommer från Elbasan. Det ligger mitt i Albanien. Två mil söder om huvudstaden Tirana.

Var du på Svanbacken hela tiden? Var det bra miljö på Svanbacken?

Det var inte så tråkigt att bo på asylhem, men det var tråkigt att gå och vänta hela tiden på svaret. Det var bra miljö på Svanbacken. God mat. Man fick träffa människor från andra länder. Intressant. Svenska folket är mycket bra.

Hur mycket fick ni i ersättning varje månad? Fick ni pengarna på ett Ica-kort?

Vi fick ersättning – fickpengar – 700 kronor varje månad. Ja, jag hade ett ICA-kort och brukade varje vecka gå till Delsbo och handla på Ica. Eller så tog jag ut kontanter och handlade på Hemköp som ligger mittemot.

Varför vill du komma tillbaka?

Det var svårt för mig i Albanien. Det är svårt att hitta ett jobb. Jag är kristen och muslimerna hjälper varandra. Inte mig. De säger till mig: Du är kristen. Alla älskar inte dig. Du är Quafir. De menar: Ute från Gud. Skratta inte nu men jag känner mig svensk. Tycker om svensk kultur. Svenska människor var mycket trevliga mot mig. Jag brukar gå på svenska kyrkan i Delsbo varje söndag.

Kan du söka uppehållstillstånd igen?

Ja, jag kan söka uppehållstillstand igen i Sverige. Situationen nu i Albanien är svår. Under kommunismen och diktatorns Enver Hoxha var det mycket tråkigt och svårt. Min familj var fattig som alla andra albaner. Vi kunde inte prata fritt. Kommunisterna styrde med järnhand.

Vad kan du jobba med? Kan du jobba som elektriker i Sverige? Kan du tänka dig att jobba med djur.

Jag kan jobba som elektriker men först måste jag gå en kurs i sex månader för elektriker och lära mig mer svenska och vad som gäller här. Jag kan jobba med djur också. Jag älskar djur känner och har vuxit upp med djur i min by. Jag kan bygga och måla. Jobba med vad som helst faktiskt.

Lärde du känna folk i bygden?

Ja, jag lärde känna flera människor i trakten. I kyrkan träffade jag många och så gick jag på Tingshuset. Där fanns det aktiviteter för asylsökande från Svanbacken. Där fick jag många nya vänner. Vissa håller jag kontakt med än via Facebook bl a. Skriver brev också. Det var mycket roligt i Sverige.

Var det svårt att lära sig svenska?

Det var svårt i början men jag lärde mig mer och mer och kan nu svenska ganska bra. Men jag ska lära mig mer. Tycker svenskan har en fin språkmelodi. Jag har lite svårt med uttalet men jag tycker mycket om det svenska språket.

Vilka språk kan du prata?

Jag kan prata engelska, franska och albanska förstås. Det skulle vara jättekul att komma tillbaka till Sverige och få ett jobb där. Om så bara över sommaren avslutar Ferit.

Ferit i bergen


https://parnassen.wordpress.com/2015/03/16/ett-asylfall

Presentation

Omröstning

Till dig som läser min blogg. Är du man eller kvinna?
 Man
 Kvinna
 Annat

Fråga mig

574 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Stigs Gästbok

MP3

Följ bloggen

Följ Jag KAN, TÖRS och VILL!!! med Blogkeen
Följ Jag KAN, TÖRS och VILL!!! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se