Inlägg publicerade under kategorin Makt, pengar, korruption

Av Stig Olsson - 12 april 2015 16:26

I veckan pratade jag med en journalist om min livssituation igen. Jag pratade om att jag sitter i husarrest en dag i veckan, att jag inte längre kan arbeta som skådespelare och att jag dessutom inte längre kan jobba heltid. Jag pratade om att hela mitt liv ligger i händerna på handläggarna på min stadsdelsförvaltning. Att nya beslut tas minst en gång per år, så att jag inte kan leva med någon framförhållning, men att jag inte heller vågar flytta, av rädsla för att få ett ännu värre beslut. Jag pratade helt enkelt om mitt nya liv, där jag sedan ett och ett halvt år har assistans med kommunen som huvudman istället för försäkringskassan. Ett liv som i praktiken dikteras av idén om det kommunala självstyret.


Jag försöker alltid ställa upp när journalister vill prata med mig om detta, även om jag ofta känner mig som en urvriden disktrasa efteråt. Att prata om hur hela ens liv bestäms av tiden som en tillbringar i badrummet blir ju lite privat, hur man än bär sig åt. Men det är viktigt att prata om detta för att flytta diskussionen från kostnader, fusk och skumma företag, till vad det egentligen handlar om; självbestämmande, jämlikhet och frihet.

Hela kostnadsdiskussionen är egentligen en chimär, trots att många verkar oroa sig. Expressens ledarsida har till exempel bara den senaste veckan i två olika krönikor oroat sig för kostnaden för personlig assistans. Denna oro är en del av en kampanjjournalistik som Expressens ledarredaktion har bedrivit i flera år. Metoden är att måla upp ett scenario om att vi snart befinner oss i en situation som liknar Greklands. Vilket naturligtvis bara är trams. Hade det varit sant, så hade ju Expressens ledarsida enkelt kunnat driva igång en kampanj för att snabbt höja skatterna igen.


Det kommer inte att ske. När det gäller assistansen så behöver det heller inte vara nödvändigt.


Vi har en arbetslöshet på mellan 7 och 8 procent idag. Arbetslösheten finns framförallt hos personer med lite utbildning, personer som är nya på arbetsmarknaden och personer som av olika skäl blir diskriminerade i tider när det är hög konkurrens om jobben. Men denna arbetslöshet är bara början. I en mycket uppmärksammad rapport från Stiftelsen för strategisk forskning, som kom förra året, slås det fast att om tjugo år har vartannat jobb försvunnit, på grund av den tilltagande robotiseringen och automatiseringen av vårt samhälle. Det handlar om över två miljoner jobb. Tanken svindlar.


Den personliga assistansen är idag ett självgående system. Över 80 % av den förhållandevis låga schablonersättningen går till löner, vilket ger ett betydligt bättre utslag när det gäller sysselsättningen än både ROT, RUT, sänkta arbetsgivaravgifter för unga och sänkt krogmoms. Vi assistansanvändare anställer runt 90 000 personliga assistenter idag, vilket gör att vi tillsammans är en av landets största arbetsgivare. Vi anställer dessutom väldigt många av just de personer som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Om vi därtill tar in det faktumet att många som arbetar som personliga assistenter inte kan ersättas av robotar, på grund av att många behöver och vill ha den mänskliga interaktionen, så ser vi att den personliga assistansen kommer att vara essentiell för framtidens arbetsmarknad. En av få räddningsplankor för ett politiskt system som är uppbyggt kring idén om arbetet som samhällets fundament. I detta politiska landskap går vi från att tillhöra en resurssvag grupp till att bli en reell maktfaktor. Det innebär i sin tur att vi också måste ta ett ökat ansvar för hela samhällsutvecklingen.


Men vad är det då som ligger bakom detta ständiga tjat om kostnader? Som jag ser det handlar det om en kamp mellan olika politiska idéer och ideologier. Det handlar om vilka idéer som styr vilket samhälle vi vill leva i. När det gäller den personliga assistansen så finns det ett antal politiska idéer som snurrar runt samtidigt och tillsammans utgör vårt motstånd.


Först så kan vi konstatera att det fortfarande finns stora tankerester kvar från inlåsningarnas och osynliggörandets århundrade, det som härskade från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Ideologin där vi ska låsas in eller tas bort. Drömmen om den perfekta människan (synliggjord i vår tids selektiva aborter) lever alltjämt, liksom tanken om den goda institutionen som vi drömmer mardrömmar om, men som är en verklig mardröm för många av våra bröder och systrar runt om i världen. Tankeresterna återkommer också i vår tids exotifierande behovsbedömningar där våra toalettbesök studeras som om vi vore några slags djur.


På sjuttiotalet kom kompensationspolitiken efter det hänsynslösa århundradet igång på allvar. Man skulle kunna kalla det för det-dåliga-samvetets-politik. Idén om den goda staten som tar hand om sina svagaste. In trädde en ny slags expert. Inte en expert som studerade oss i vit rock, utan en expert som skulle fungera som en resurs till oss. Men det var fortfarande en expert som visste bäst hur vi skulle leva våra liv. Det byggdes resursbostäder under namn som boendeservice, där vi kunde bo, men vi kunde fortfarande inte bo var vi ville. Vi skulle få god omvårdnad och trygghet, men vi var inte fullvärdiga medborgare. Tron på expertsamhället och idéerna om den goda omsorgen är i allra högsta grad levande än idag, numera seglar de ofta under kvalitetsbegreppets flagg.


Mot slutet av åttiotalet blev idén om det kommunala självstyret Sveriges överideologi. Avståndet mellan stat och individ skulle kompenseras genom att lokalsamhällets makt stärktes. Långsamt förvandlades Sverige till ett slags Sveriges Förenta Stater, där våra livschanser avgörs av vilken kommun vi lever i. Politikernas prioriteringar och den kommunala budgeten avgör idag hur skolan är och vilken service du får. Eftersom vi som använder personlig assistans är kommuninvånare som alla andra, så har det alltid funnits starka krafter som har velat kommunalisera hela reformen och ställa oss alla under det godtyckliga kommunala självstyret. Idag är vi ca 4000 personer som har personlig assistans via kommunen. En siffra som hela tiden ökar, men vi är fortfarande – tack och lov – en minoritet


Slutligen har även Reinfeldts idé om den goda medborgaren börjat slå rot. En tanke som han beskrev i boken ”Det sovande folket”, redan i början av nittiotalet. Det generella skattesystemet och den expanderande staten har gjort medborgarna passiva och skapat en distans till våra medmänniskor menade han. Om staten inte tar ansvar så träder andra samhällsaktörer in, var hans teori och vision. Det civila samhället, anhörignätverk och församlingar skulle träda in som serviceaktörer och avståndet mellan människor skulle minska. Liksom i socialdemokratins idé om den goda staten, så används våra liv återigen i en större utopi, den här gången för att skapa den goda människan. Reinfeltds idéer stod olyckligt nära KD:s socialpolitik som härskade på socialdepartementet, därmed inleddes arbetet med att förvandla en av de största jämlikhets- och frihetsreformerna i Sveriges historia till en vård- och omsorgslagstiftning.


Först skedde det i retoriken, hjälpen i badrummet betonades även i socialdepartementets egna utspel, men eftersom en omsorgsinsats är mycket lättare att byta ut än en demokratireform, så var snart hela lagstiftningen i gungning.


Alla dessa idéer från höger till vänster, från dåtid till nutid, från utopi till budgetpolitik, samverkar i hotet mot assistansreformen. Mot den står idéerna om varje individs rätt till ett liv i frihet, makt över sitt liv, självbestämmande i sin vardag, jämlika livschanser – idéerna om individuella och mänskliga rättigheter. Dessa idéer var dominerande när assistanslagstiftningen kom till och utformades. Det är starka idéer, men det är idéer som ofta har varit tillbakaträngda. Men det är också oerhört viktiga idéer, därför att de till skillnad från det idéer jag har beskrivit ovan inte använder andras liv för att bygga något större. Den goda staten, den goda människan och det starka lokalsamhället är visioner, där människors liv ska inlemmas och omformas. Medan idéerna som utformade assistanslagstiftningen utgår från varje enskild individs möjlighet att leva ett bra liv. Något som kan sägas vara ett fundament för funktionsrörelsens kamp.


Därför ligger det också på vårt ansvar att se till att dessa idéer genomsyrar hela samhället. Idén om ett Medborgargolv som vi på STIL jobbar med är en del av detta arbete. Ett sätt att göra frågor som rör varje persons rätt till frihet och självbestämmande till själva fundamentet i samhället. Med det synsättet förvandlas den personliga assistansen från ett särintresse för en grupp till en trygghetsförsäkring för alla medborgare. En försäkring som innebär att oavsett vad som händer dig i ditt liv, så ska du fortfarande ha makten över det.


Rätten till att leva det liv du vill leva, det var det Erik Ljungberg kämpade för, både i Sverige och internationellt. Erik trodde mycket på att samla ihop vår rörelse till en modern medborgarrättsrörelse. Erik var mycket mer praktisk än jag. ”Hur gör vi detta konkret?” frågade han ofta, när jag snurrade runt i idévärlden. Jag hade inte samma tålamod att samla ihop folk, men vi var överens om att rörelser ska byggas kring samling runt just idéer. Organisationer och stadgar finns det redan tillräckligt av i funktionsrörelsen.


Nu gäller det att vi hittar självförtroendet att föra den offensiva kamp som krävs i den nya situation vi befinner oss i.


Det är inte längre bara vi som behöver samhället. Det är samhället som i lika hög grad behöver oss. Och när jag sitter här, en fredag, som så många andra i husarrest, så kan jag ändå känna glädje. För jag kan inte tänka mig ett bättre sätt att hedra Eriks minne än insikten om att jag är en del av en framväxande medborgarrättsrörelse som snart kommer att ge mig min frihet åter.


http://fulldelaktighet.nu/?p=3578

ANNONS
Av Stig Olsson - 11 april 2015 17:18

Ni som följt denna blogg vet att jag på senare år snöat in på klassisk musik. Rejält insnöad. Det är minst 3 timmar klassisk musik i mina öron per dag. Och jag gillar det. Min absoluta favorit är sedan länge Pjotr Tchaikovsky, men jag anser att Sergei Rachmaninoff är Tchaikovskys like.


En som spelar Rachmaninoff för hela slanten är den ukrainska kvinnliga pianistenValentina Lisitsa som turnerar världen runt med Rachmaninoffs pianokonsert i C-moll. Det som dock är utmärkande för henne i dessa dagar är att hon är kritisk till den nya väststyrda regimen i Kiev som har blivit ombedd av politiker och makthavare i EU och USA att återta kontrollen över utbrytarrepublikerna i Donbass och Luhansk. Och hennes kritik mot regimen är mycket vokal.


Valentina skulle nu ha spelat i Toronto med stadens symfoniorkester, och framfört Rachmaninoffs piano-tvåa. Det är alltså den som innehåller sekvensen  Adagio sostenuto som återanvändes långt senare av Eric Carmen till låten ”All by myself”. Rachmaninoff var trots sitt buttra utseende en man som skrev musik som kunde gå rakt in i hjärtat. Men något framförande blir det nu inte. Ledningen för symfoniorkestern har ”uppvaktats av många av stadens invånare” som upprörs över den kvinnliga pianistens aktiviteter på sociala medier, företrädesvis via sitt Twitterkonto NedoUkraïna. I klartet är det regimanhängare som påverkat orkesterns VD Jeff Melanson att fatta beslutet att avboka hennes medverkan.


Nu avslöjas också att den gratiskonsert som skulle hållas ikväll i Lawrence Park Community Church (som Valentina ville erbjuda sina fans – efter att ha hittat lokala sponsorer – som kompensation för de tidigare avbokade evememangen) också ställs in. Ledningen för kyrkan sade först att det var för tätt mellan andra redan bokade evememang, men nu träder kyrkoledningen fram och säger att man ”inte vill förknippas med de uttalanden som Valentina Lisitsa gjort”. Vilket bara gör henne mer intressant i mina ögon.


Det Valentina anklagas för är att via sina Twittermeddelanden uppvisa uttryck för ”intolerans”. Hon har bland annat varit sarkastisk:


New school year begins in Odessa with teachers forced to wear Ukrainian tribal dress, a truly European custom :)


Hon anklagas också för att vidarebefordra propaganda från Kreml, bl.a med dessa rader:


THE GODS OF MAIDAN ARE THIRSTY AND DEMAND NEW HUMAN SACRIFICES IN ORDER TO BE APPEASED.


Hon har till och med haft mage att jämföra Euromaidan-sidans massaker på obeväpnade motdemonstranter med den tyska invasionen under 2:a Världskriget, huga!


sb valentina ukraina


Valentina Lisitsa är också självkritisk. Hon anser att hon blundat för utvecklingen i världen. Till de som anser att hon reagerar felaktigt svarar hon: ” – You have no idea what’s going on. I believed the press on Iraq, I was a sucker for that ‘democracy’ message. Then I grew up.”


Valentina anser att det varit och är hennes plikt att som offentlig person deltaga i debatten om vad som pågår i hennes land, inte minst genom att belysa hur folket i östra Ukraina påverkats av det USA- och EU-stödda regimskiftet:


[I have] to get the other side of the story heard, the one you never see in the mainstream media — the plight of my people, the good and bad things that were happening in Ukraine.


Att stödja separatisternas sak och kritisera Kiev-regimen är känsligt även i Sverige. I rådande debattklimat tolkas kritik mot den nu sittande regimen som helhjärtat stöd för Vladimir Putin, vad än debattören använder för motargument.


https://peterharold.wordpress.com/2015/04/10/regimkritisk-ukrainsk-kvinnlig

ANNONS
Av Stig Olsson - 10 april 2015 22:06

VoF angriper ”felaktig” friskvård – Nils Öhman och Albin Grahn på DN Debatt kollade inte upp Larhammars jäviga bolagsengagemang


Industrifrontföreningen VoF är åter på krigsstigen. I de två senaste nästan desperata tillslagen angriper de kritik mot vaccin i debattartikeln ”Vaccinera – för barnens skull” den 2:a april i ETC respektive ”felaktig” friskvård den 5:e april i artikeln ”Pseudovetenskap ska inte accepteras som friskvård” på DN Debatt. Den stora gåtan är varför DN:s debattredaktörer Nils Öhman och Albin Grahn inte kontrollerade Dan Larhammars jäviga bolagsengagemang inom Big Pharma.

 

VoF har gjort sig allt mer kända för att kritisera alternativmedicin, men aldrig läkemedelsindustrin. För att få gehör för sina åsikter tar de i senaste debattartikeln hjälp från oväntat håll. Signerat har bla en kiropraktiker och en krögare.

Ingressen i debattartikeln på DN lyder:

Sätt stopp. Med dagens regler för friskvårdsbidrag omfattas sådant som hydroterapi, zonterapi och homeopati. Dessa ”behandlingar” saknar bevisad effekt. Staten måste sluta legitimera myter, magiskt tänkande och okunskap, skriver förbundet Vetenskap och Folkbildning tillsammans med arbetsgivare och specialister.

I skaran av signaturer återfinns Linda Strand Lundberg, ordförande i Vetenskap och Folkbildning (VoF). Hon är utbildningshandläggare på Karlstads Universitet. Gunilla Burell är filosofie doktor i psykologi. Dan Larhammar är professor i molekylär cellbiologi och styrelseledamot i läkemedelsmarknadsbolaget Larhammar Consulting AB. Anna Bergström är medicine doktor och forskare i global hälsa. Hanna Brus är en bloggande kiropraktor på Dagens Medicin. Kristina Claesson är legitimerad psykolog och expert inom arbetslivets psykologi.

 

Vilka var då arbetsgivarna? [plural] Svaret är Take Aanstoot som är krögare. Någon annan arbetsgivare fanns inte representerad bland de som signerat.

 

Notera att ingen är läkare och hur en kiropraktor kunde komma med som signerande skribent är en gåta eftersom VoF generellt nedvärderar kiropraktiker och historiskt beskrivit metoden som pseudovetenskap, även om de tvingats att mjuka upp sin aviga inställning pga att Socialstyrelsen accepterat metoden. Krögaren tog VoF med eftersom Aanstoot är arbetsgivare. Fiffigt.

 

I debattartikeln på DN, som förmodligen är skriven av Dan Larhammar, ondgör sig undertecknarna för att svensk friskvård via Skattemyndigheten anses omfatta pseudovetenskapliga metoder, men inte bara det. Svensk friskvård kan ibland även omfatta magiskt tänkande, anser man, men allt detta kan botas med vetenskapliga undersökningar, enligt VoF.

 

Dan Larhammars ande svävar över VoFs debattartiklar

 

VoF ger nämligen ibland sken av att om bara den alternativa metoden i fråga kan bevisas vetenskapligt så accepterar VoF den, men alla som försökt föra dialog med voffare om vetenskapliga bevis vet att de alltid förkastar alla vetenskapliga bevis som visar att alternativa metoder fungerar. Det beror på att de har en given agenda, att utrota all alternativmedicin. De är bara att studera deras hemsida och forum. Det finns ingen acceptans av något alternativt överhuvudtaget – trots vetenskapliga bevis – och medan attackerna mot alternativen duggar in med en jämn ström via debattsidorna i svensk mainstream angriper de aldrig läkemedelsindustrin. Det är anmärkningsvärt.

 

Det kan bero på att den mest frekvent förekommande signatören i alla dessa debattartiklar är professor Dan Larhammar som förmodligen är lobbyist för läkemedelsindustrin. Om inte, så är han åtminstone involverad i Big Pharma via sitt styrelseuppdrag på Larhammar Consulting, ett bolag som hjälper läkemedelsbolag att snabbare introducera nya mediciner på marknaden.

 

Nils-Ohman-Albin-Grahn-DN-DebattDebattredaktörerna på DN Debatt Nils Öhmanoch/eller Albin Grahn som släppte igenom VoF:s debattartikel borde ställas till svars varför de inte uppgav Dan Larhammars bolagsengagemang i ingress eller genom en kommentar.



Alternativet är att Nils Öhman och/eller Albin Grahn kände till engagemanget, men lät det passera utan att redovisa jävet.





http://newsvoice.se/2015/04/05/vof-angriper-felaktig-friskvard-nils-ohman-och-albin-grahn-pa-dn-debatt-kollade-inte-upp-larhammars-javiga-bolagsengagemang/

Av Stig Olsson - 10 april 2015 19:43

Våra fyra storbanker sysslar ett systematiskt bedrägeri där de lurar kunderna att de faktiskt har pengar att låna ut. Ingenting kan vara mera fel. Bankerna har ingenting, inga sedlar i bankvalvet inget silver eller guld för den delen. Allt bygger på en stor bluff som är så finurlig och genomtänkt att få människor genomskådar bluffen.


Enligt Basel 1 o 2 som är EU:s regler för bankernas buffert = kapitaltäckningskravet = hur mycket pengar bankerna måste ha för att få låna ut – är denna 0,0028%. För att förtydliga: banken behöver bara ha ett egentligen värdelöst papper där det står att banken har 2800 kronor i tillgångar. Till exempel lite aktier i sin egen bank. Då får de genast låna ut 1 miljon kronor.


Så följ med nu: banken har inga pengar, de lurar dig/kunden att de har det, och det är detta som är det stora bedrägeriet. Banken har systematiskt byggt upp system där du vaggas i tron att de förvaltar dina pengar. Ditt lönekontos pengar använder bankerna till att spela på börsen, investera i kemikalieindustrin utomlands eller något annat som de kan tjäna pengar på. Sedan vill banken gärna att du ska ha flera betalkort och kreditkort för dem tjänar miljarder på kortbetalningarna och du får vackert betala för varje kort och konto.


Tillbaka till lån, när du lånar pengar på banken så skriver du på ett skuldbrev och banktjänstemannen som inte vet att han/hon just nu begår ett bedrägeri knappar nu in på datorn summan som du ville låna, utan att det fanns några pengar att låna ut.


Om man säljer en bil som man inte har och tar betalt av kunden kallas det bedrägeri, samma sak är det när banken lånar ut pengar till privatpersoner, företag, kommuner, landsting: de bluffar.


Banken har inga pengar utan lurar dig att skriva på skuldbrev och betala tillbaka = amortera – men dessutom får du betala ränta på någonting som banken aldrig haft. Detta blir det största bedrägeri världen skådat. Ett otroligt pyramidspel där kunderna längst ner i pyramiden blir de som får betala det mesta av kakan.


Vi måste stifta nya lagar och reglera bankerna samt att endast staten får skapa pengar genom riksbanken. Så är det inte i dag 97 procent av alla pengar är digitala och de vanliga bankerna får skapa i princip hur mycket pengar som helst genom skuldbrev. De skapar pengar ur luft.


Andreas Obenius


Miljöpartiet, Gävle


http://www.gd.se/opinion/debatt/bankerna-skapar-pengar-ur-luft

Av Stig Olsson - 9 april 2015 05:59

  • Farfar, Andra Världskriget, Anna Kinberg Batra,  Tysk agent

    Säpo har sammanlagt tio pärmar om Kinberg Batras farfar. 

Anna Kinberg Batra, som under tisdagen nominerades till att bli M:s nya partiledare, om uppgifterna att hennes farfar var tysk agent.

 

Moderaternas partiledarkandidat Anna Kinberg Batras farfar var tysk agent i Sverige under andra världskriget, skriver Aftonbladet.

 

Hilding Kinberg var agent i Stockholm för Tysklands militära underrättelsetjänst Abwehr och hjälpreda åt storspionen Karl Heinz Krämers.

 

Kartlagd av Säpo


Enligt dokument som Aftonbladet tagit del av blev farfar Kinberg kartlagd av Säpo under flera år – en kartläggning som resulterade i sammanlagt tio pärmar med information endast rörande honom.

 

LÄS MER: 7 saker du inte visste om Nya Moderaternas Anna Kinberg Batra 

 

"Man väljer inte släkten själv"


– Få släkter är perfekta och man väljer den inte själv. Det här är en person som jag har haft ytterst begränsad kontakt med, säger Anna Kinberg Batra själv i en skriftlig kommentar till Aftonbladet, och fortsätter:

 

– Han lämnade sin familj tidigt.

 

Opererade rån Stockholm


Enligt Aftonbladet ska Hilding Kinberg haft täta kontakter med tyske legationstjänstemannen Karl Heinz Krämer och opererat från Stockholm under andra världskriget.


– Men han var inte någon betydande agent, säger Tore Pryser, författare och professor i samtidshistoria vid Högskolan i Lillehammer i Norge, om Kinberg Batras farfar, till Aftonbladet.

 

http://nyheter24.se/maktkamp24/784938-kinberg-batras-farfar-tysk-agent

Av Stig Olsson - 9 april 2015 04:26

Normalt brukar jag inte vara så ogin och elak, men när det gäller Göran Persson ja då känner jag mig riktigt elak!

För i mina ögon var det han som i  stor skala började sälja ut landet Sverige och folkets välstånd, för sin egna egoistiska vinnings skull... och därför önskar jag honom och hans fru anitra Steen minst lika stora plågor som han orsakat det svenska folket!


Persson ville vräka – förlorade striden


Hyresgästerna får bo kvar på tomten

Kossorna får nöja sig med den betesmark de har i dag.

Nu är hyresstriden på godset över – Göran Persson och Anitra Steen för­lorade.

Hyresgästen Kaj Possler med familj slipper vräkning.

– Det känns som en seger, säger Kaj Possler.


Förre statsministern Göran Persson och hans hustru Anitra Steen har det senaste året fört en rättslig strid mot ett par som arrenderar på deras mark sedan 35 år.


Göran Persson och Anitra Steen har försökt säga upp avtalet om bostads­arrende till den 1 april och velat vräka hyresgästerna. Sommarstugan är vackert belägen på en udde några kilometer från Torps gård i Sörmland.

”Aldrig sett korna”


Persson och Steen har hävdat att de behöver mer betesmark till sina nöt­kreatur, de vill expandera sin nötköttsproduktion.


De har också haft synpunkter på sommar­stugans underhåll.


Och hävdat att tomten på 1 000 kvadrat­meter varit alltför ovårdad och att det har förfulat om­givningen.


Kaj Possler har ansett att behovet av mer betesmark varit ren nonsens.


– De vill bara komma åt tomten som ligger vackert vid en udde. Jag har aldrig sett deras kor stå och tråna efter våra tuvor, har han tidigare sagt.

Förlikningen revs


Av arrendenämndens beslut framgår att parterna förgäves försökt ingå en förlikning sedan i höstas.


Kaj Possler med familj godkände den.


– Vi var lite oense om bedömningen av förlikningen och såg på den på olika sätt. Det handlade om storleken på tomten, säger Kaj Possler.


Den gamla tomten ut­ökades 1994 med de förra jordägarna genom ett handslag, det skrevs inte in i kontraktet.


– Vi hade bra kontakt med den familjen, en del av förlikningen var att tomten skulle återgå till 1994 års storlek. Göran Persson ansåg att tomten skulle vara mindre. Därför revs förlikningen upp.

”Som vi ville ha det”


I arrendenämndens beslut framgår att Kaj Possler med familj slipper vräkning och får en förlängd arrendetid på fem år från och med den 1 april, med en höjd arrendeavgift det första året på 21 000 kronor. Paret Possler har enligt arrendenämnden haft ett för­hållandevis starkt besittningsskydd eftersom de nyttjat arrendetomten sedan 1980 och använt sommarstugan på fritiden med sina barn och barnbarn.


Persson och Steen har inte lyckats styrka att arrendeställets mark behövs som betesmark.


– Det känns som en seger, det viktiga var att vi fick behålla kontraktet. Jag är nöjd med beslutet, det är som vi ville ha det, säger Kaj Possler.


Avgiften på arrendet höjdes något men till en rimlig nivå, tycker han.


Makarna Persson och Steens advokat i målet, Fredrik Bonde, har ännu inte läst domen eller hunnit prata med sina huvudmän. Därför vill han inte kommentera arrendenämndens utslag.


Aftonbladet har sökt Göran­ Persson.


http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20591197.ab

Av Stig Olsson - 8 april 2015 17:28

sb jeffrey tucker


Bästa läsare!


Jag satt och lyssnade på ett samtal som Jeffrey A. Tucker deltog i. Det handlade om kläder och stil. Tuckers signum är att han klär sig i fluga. Men mest förtjänt av sin berömmelse är han för sina libertarianska och anarkistiska ideal.


Här bör man dock omedelbart påpeka att med anarkism menas inte det som våra röda vänner anser är ”det nödvändiga verktyget för att riva det borgerliga och kapitalistiska patriarkatet”, alltså på ren svenska skadegörelse, utan om något så enkelt som att det saknas en statsapparat som talar om för dig hur du skall leva ditt liv. Dessvärre har socialisterna förstört anarkismens innebörd, varför jag är noga med att understryka att Tucker icke har något med dessa ligister att göra. Fast han pratade inte bara om sina kläder.


Som grundare av Liberty.Me vill Jeffrey A Tucker uppmana folk att leva frihetligt. ” –Förbered dig på den framtid som skall förverkliga friheten”, mässade han och gav några exempel på hur man själv kan börja innan den nya frihetstiden är inne. Bl.a nämnde han att man kan t.ex lära sig ett annat yrke som man inte ”tillåts” att bedriva idag. Med detta menar han att många yrken är reglerade och begränsade enligt beslut av staten, som t.ex lärare, läkare och andra yrken som kräver av staten godkända certifikat. Gärna ett yrke som man har talang för och snabbt skulle kunna försörja sig på den dag regleringen upphävs.


När jag hörde Jeffrey nämna detta så slog det mig att vi redan har en kår av praktiserande libertarianer, nämligen i form av bloggosfären. Där finns ett yrke som praktiseras utan att det erkänns av samhället. Jag talar om medborgarjournalistiken.


Givetvis talar jag inte om etablerade journalister som skriver på privata bloggar/twittrar på sin fritid. Ni vet de där som journalisterna refererar till när ”det har skrivits på sociala medier”, när de i själva verket bara citerar sina egna kollegor för att få det att framstå som att folk i allmänhet håller med tyckareliten i Södermalm (sedan finns det ju ett gäng civila hang-arounds som delar allt som journalister twittrar, men det är ju bara folk som inte kan tänka egna tankar, och som älskar det digitala pöbelväldet för att man känner sig så god och kanske får en ”like” av en ”kändis”).


Nej, det jag tänker på är vanliga hederliga yrkesmänniskor som förtjänar sitt levebröd genom att torka rumpan på gamlingar eller barn, eller är poliser som fångar bovar, eller bankmänniskor som är intresserade av ekonomi eller kulturhistoria, men därtill sitter hemma efter jobbet och skriver på informativa texter som sällan eller aldrig skulle publiceras i en dagstidning eftersom vederbörande skribent har fel titel på sitt visitkort. I Sverige finns tusentals människor som gör mer än dagboksbloggar, och som lägger ner både tid och hjärta på att säga kloka saker. Om jag bara haft en egen förmögenhet hade jag startat en tidning med dylika alster från kunniga människor, och utmanat medieetablissemanget.


Nu vet jag att det givetvis reses invändningar mot mitt resonemang. Tar vi t.ex frågan om publicering så förstår jag att en och annan journalist kommer hävda att en vanlig medborgare knappast kan förväntas producera lika kvalitativt som en skribent som gått journalisthögskolan. Ok, jag utmanar vederbörande och plockar fram senaste Expressen och Aftonbladet. Case closed; mitt resonemang vann! Fyra valfria chimpanser på Skansen skulle med hjälp av var sin skrivmaskin inom en vecka kunna skapa någonting som passar för Aftonbladet Kultur. Inget ont om chimpanser, men vi måste trots allt vara lite realistiska här…


Hur är det med läkare? Törs man anlita en doktor som inte staten godkänt? Ok, seriöst. Det finns doktorer som jag aldrig skulle vilja gå till trots att de är godkända av staten. Jag har själv varit på läkarbesök i Landstingets vårdcentral där jag uppmanats att själv försöka ställa en diagnos på mina egna krämpor som jag sökt för, och lämnat stället med en panikartad känsla av otrygghet. Men om en person visar på ett medicinskt kunnande, och dessutom har haft klienter som blivit behandlade/botade, varför skulle jag inte kunna konsultera denne person fastän staten inte gett sitt samtycke? Den som haft en gammelmormor som ordnat en huskur mot förkylning vet vad jag talar om; går du till vårdcentralen får du bara en lapp som talar om att du är sjuk. Gammelmormor och hennes likar gör skillnad.


Nu kan vi nog vara säkra på att även i ett libertarianskt samhälle kommer en kvalificerad läkare att vara noga med att hans eller hennes renomé är förstklassigt. Och den som går i god för denne läkare kommer förmodligen på ett bättre sätt än dagens offentliga sjukvård kontrollera att diplomet är någonting mer än ett tjockt papper med doktorns namn på. Sannolikt kommer dessutom försäkringsbolaget – som ju bekostar din vård istället för skattebetalarna – vara angelägen om att du blir frisk och slutar vara en börda för deras ekonomiavdelning. Jag vet, detta är ett hissnande perspektiv i skenet av en mer än en mansålder av socialdemokratisk indoktrinering. Men försök att föreställa dig världen utanför nanny-samhällets enväldiga box – en värld där frihet som ideal kan ge folk ett bättre liv utan att fråga politikerna om lov!


Sedan kanske inte alla bloggskribenter kommer bli libertarianer, men de har i vart fall smakat på friheten genom att ta sig rätten att säga det som de avlönade journalisterna förtiger eller förtränger. Det är en bra början.


Hälsar eder Peter Harold (som också använder fluga vid högtidliga tillfällen, som t.ex under söndagspromenaden)


https://peterharold.wordpress.com/2015/04/07/bloggskribenterna-ar-embryon-till-en-libertariansk-ny-era/

Av Stig Olsson - 8 april 2015 15:54


Guy Lööv

Den planerade utredningen om personlig assistans kommer troligen att starta i början på nästa år, 2016. Den kommer isåfall att innebära en översyn av hela LSS-lagstiftningen enligt Guy Lööv på Socialdepartementet.

 

– Om förändringar av § 9a i LSS behöver göras bör det vara utifrån en bred majoritet i riksdagen.

 

Brukarrörelsen ska vara med


Den planerade utredningen kommer enligt Guy Lööv, sakkunnig hos


Barn, Äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér, att få ett brett uppdrag att se över hela LSS.
– Syftet är att se hur de som får LSS-insatser ska få ett så bra stöd som möjligt utifrån de resurser som finns. Det formella beslutet om utredningen är inte taget ännu och direktiven är inte klara. 

 

När kan direktiven vara klara?
– Det kan jag inte svara på nu. 

 

Hur lång blir utredningen?
– Svårt att säga, men vill helst ha färdiga förslag innan valet september 2018.

 

Blir det en parlamentarisk utredning?
– Det kan jag inte heller svara på nu, det kan även bli en enmansutredning med parlamentariskt utsedda referensgrupper. Det är viktigt att förslagen får brett parlamentariskt stöd, så att de håller oavsett vilket block som bildar regering. 

 

Ska brukarrörelsen vara delaktig?
– Deras kompetens behövs i arbetet och förslagen från utredningen behöver ha förankring hos brukarrörelsen.

 

Stefan Nilsson från er regeringspartner Miljöpartiet vill se en förändring av § 9a, personkrets tre och en ny modell för schablonbeloppet…
– Så detaljrik törs jag inte vara, men lagstiftingen ska beröras och där ingår § 9a om hur de grundläggande behov som ligger till grund för bedömningen av assistansersättning ska definieras. 


Hur assistansen finansieras planeras också att tas upp. Guy Lööv vill att anordnare som ger assistans med hög kvalitet gynnas och anordnare som i första hand är ute efter pengar missgynnas. 
– Kvaliteten måste vara bärande för hur ersättningen utformas. Dagens schablon gör att en utförare utan kvalitetsambitioner kan göra en stor vinst medan de som satsar på kvalitet knappt får det att gå runt.

 

Många frågor kan tas upp i utredningen


Om utredningen ser över hela LSS-lagstiftingen kan allt i lagstiftningen tas upp enligt Guy Lööv, tex tvåårsomprövningarna.
– De kan ses över i utredningen, de nämns i lagstiftningen. 

 

Hur är det med minuträkningen av grundläggande behov, många tycker det är integritetskränkande att

 

toabesöket tidsbestäms…
– Jag kan förstå att det är känns kränkande att ta tid när man duschar. Det kan också diskuteras i utredningen.

 

Vad är alternativet till minuträkning?
– Det kan vara schablontid för varje enskilt moment eller för längre tidsperioder. 


LSS-kommitten som verkade mellan 2004 och 2008 föreslog ett förstatligande av assistansen så att kommunerna inte längre är huvudman, detta genomfördes inte men kan nu komma upp igen säger Guy Lööv. Lars U Granberg som tidigare var Socialdemokratisk talesperson för socialpolitiska frågorsade tidigare på Assistanskoll att Försäkringskassan borde ha hand även om den assistans som kommunerna beviljar idag. 
– Den frågan är inte aktuell

 

Kan utökad rätt till assistans vid assistansberättigads sjukhusvistelse tas upp? 
– Ja det är viktigt att det fungerar för den enskilde. 

 

Kan kontrollåtgärder som hembesök och anordnares rapporteringsskyldighet om sina kunder tas upp?
– Jag hoppas inte att utredningen ska handla om mer kontroll. Vi har accepterat den kontroll som finns, men kommer att se över om den fortfarande är nödvändig.

 

Kritik mot assistansbedömningarna orsak till utredningen


Utredningen planeras delvis på grund av den starka kritiken mot bedömningarna av assistansersättning, säger Guy Lööv. 
– Vi måste se till att assistansen fungerar bra, att rätt målgrupp får den och att man inte förlorar den och får sämre alternativ. 

 

Hur anser regeringen att bedömningarna fungerar idag?
– Vi kan inte säga om Försäkringskassan gör fel eller rätt. Vi kan däremot säga att frågan behöver ses över.


Europarådets fd människorättskommissarie Thomas Hammarberg säger i en intervju att de förändrade bedömningarna av assistansersättning är ett brott mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, eftersom han menar att konventionen inte tillåter försämringar. Guy Lööv vill inte uttala sig om det.
– Det är hans tolkning, han kan ha rätt, vi kommer att titta på detta nu. 

 

Många upplever att det tillsätts en massa utredningar bara för att skjuta en förändring av bedömningarna på

framtiden…

– Jag förstår det, jag beklagar att det varit många utredningar med dåligt förankrade förslag. 

 

Är detta den slutliga utredningen?
– Jag hoppas det, vår ambition är att inte utreda gång på gång. Nu gör vi en helhetsutredning av hela LSS.


Under många år sade många politiker att ISF: s rapport om assistansbedömningarna skulle svara på om det behövs förändringar av tex § 9a i LSS. Guy Lööv säger att den gav vissa svar men inte tillräckligt.
– Den gav information om att de flesta behåller sin assistans och att de flesta som förlorat den får nya insatser från kommunen. Men den kunde inte visa tex storleken på kommunernas insatser. Därför har vi gett Socialstyrelsen i uppdrag att titta på detta fram till september i år.

 

Vilka partier behövs för att förändra § 9a?


Bengt Eliasson säger att Folkpartiet vill förändra assistansbedömningarna genom att ändra § 9a i LSS. Samma sak säger Maj Karlsson i Vänsterpartiet och Stefan Nilsson i Miljöpartiet.

 

Hur ser regeringen på det? 
– Vi planerar att se över lagstiftningen i utredningen, det är möjligt att § 9a behöver ändras liksom andra paragrafer.

 

Om regeringen skulle vilja se en förändring av tex § 9a skulle då en majoritet av S+MP+V+FP räcka för en förändring, eller behövs det fler partier?
– Ju bredare majoritet desto bättre, om vi föreslår förändringar vill vi ha så många som möjligt för att få en bestående förändring.

 

Räcker ett borgerligt parti då?
– Om vår majoritet håller efter nästa val och blir ännu större räcker det med FP. Om vi däremot förlorar makten är det tveksamt om det räcker. 

 

Hur mycket kan ni kompromissa för att få med fler allianspartier?
– Om vi måste kompromissa bort kvalitet och viktiga principer får vi driva på själva, men om vi kan komma överens om en hög kvalitetsnivå är det bra att få med så många som möjligt.

 

Även Sverigedemokraternas Vice Ordförande Carina Herrstedt har krävt ändrade bedömningar, hur ser du på det?
– Vi kommer inte att kontakta dem, vi vill hålla de utanför, men om de väljer att rösta med oss får de förstås göra det.

 

Hur förändrades kassans bedömningar?


Både Maj Karlsson i Vänsterpartiet och Stefan Nilsson i Miljöpartiet tror att talet om kostnadsdämpande åtgärder i LSS-kommitten kan har verkat som en signal till Försäkringskassan att införa förändrade bedömningar 2007/2008. Guy Lööv säger att det inte ska kunna fungera på det sättet.
– Försäkringskassan ska följa lagar, förordningar och förvaltningsrättsdomar, inte påverkas av allmänna uttalanden i en utredning.

 

Men kan det ha skett i alla fall?
– Jag kan tänka mig att handläggare ibland kan påverkas av det som diskuteras i samhället runtomkring, men en myndighet ska inte påverkas av detta. Man ska akta sig för att påstå sådana här saker lite svepande, då ska man ha belägg för det. Det är så lätt att slå på en myndighet, politiker kan ändra lagen, då får de verka för det.

 

Finns det en gräns för kostnaderna?

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har sagt att lagstiftaren bör utreda hur ambitionen om delaktighet och ökad kostnadsutveckling ska balanseras i förhållande till varandra.

 

Hur ser regeringen på det uttalandet? 
– Det är egentligen omöjligt att föra ett resonemang om att balansera kostnader och rättigheter. 


Finns det en gräns för kostnaderna för personlig assistans?
– Ingen riksdag eller regering kan säga att resurserna är obegränsade. Någonstans finns det en gräns, men jag kan inte svara på var den ligger. Det måste vara en nivå där allmänheten kan förstå att vi måste ha de här kostnaderna. Men vi har inte talat om en absolut gräns här, vi sagt att de här behoven finns och att kostnaderna ska tillgodoses, oavsett vad det kostar. Den principen har varit viktig när vi byggt upp assistansen, säger Guy Lööv.


http://assistanskoll.se/20150407-Guy-Socialdepartementet

 

Presentation

Omröstning

Till dig som läser min blogg. Är du man eller kvinna?
 Man
 Kvinna
 Annat

Fråga mig

574 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Stigs Gästbok

MP3

Följ bloggen

Följ Jag KAN, TÖRS och VILL!!! med Blogkeen
Följ Jag KAN, TÖRS och VILL!!! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se