Inlägg publicerade under kategorin Media

Av Stig Olsson - 7 april 2015 15:19

Vad kan vara bättre än att veta hur maktens män gör för att lura och bedra oss, folket? Jag känner själv flera nära och kära vänner som ofta säger att de själva föredrar att inte veta eller känna till hur elak människor är mot varandra, men då svarar jag att det är just kunskapen som gör det möjligt för oss andra att skydda oss mot mängder av livsfarlig ondska, i form av t ex manipulation av våra olika sinnen!!!

 

Därför blev jag så glad över att läsa en väns blogg där hon klippt in en annan av mina vänners texter som handlar om just detta med bedrägeri mot folket, oss... Och bara av den anledningen att jag också vill sprida kunskaper så klipper även jag in denna mycket genomtänkta och sanna text... Jag ber dig, läs tills du inser allvaret!

 

Tror du mig inte så läs då sista stycket där Gösta Boman citeras från en intervju!!!

 


En annan budlista över 10 strategier som används dagligen av eliten för att manipulera oss. Baserat på arbete av den amerikanska lingvisten Noam Chomsky.

 

1. Distraheringsstrategin


Den viktigaste faktorn för social kontroll är distraherings strategin. Genom översvämning av obetydlig information och kontinuerliga störningar avleder man allmänhetens uppmärksamhet från viktiga frågor och förändringar som beslutas av den politiska och ekonomiska eliten. Distraheringsstrategin är också viktig för att hålla allmänheten intresserad av grundläggande kunskaper i naturvetenskap, ekonomi, psykologi, neurobiologi och cybernetik. ”Håll allmänhetens uppmärksamhet distraherad från verkliga sociala problem. Fängsla dem med frågor utan verklig mening. Håll allmänheten upptagen, upptagen, upptagen, ingen tid att tänka, tillbaka till gården och andra djur. ” (Citat ur texten ‘Silent Weapons-for-Quiet Wars’.)

 

2. Skapa problem och erbjud lösning


Denna metod kallas också ”Problem-Reaktion-Lösning.” Ett problem skapas med intention att orsaka en viss reaktion från allmänheten för att sedan vara hjärnan bakom de åtgärder som accepteras. Till exempel: låt våldet utvecklas i städerna, eller arrangera blodiga attacker så att allmänheten accepterar viktiga säkerhetslagstiftningar och politiska agendor på bekostnad av friheten (*upproret i Tottenham). Eller skapa en ekonomisk kris så att tillbakagång av sociala rättigheter och nedmontering av offentliga tjänster accepteras som ett nödvändigt ont (*händer just nu).

 

3. Strategi degradering


För att få dem att acceptera degradering tillförs förändringar gradvis år efter år under en längre tid. Det var på detta sätt radikalt nya socioekonomiska förhållanden (nyliberalismen) infördes under 1980-talet och 1990-talet: den minimala staten, privatisering, otrygghet, flexibilitet, massarbetslöshet, löner som inte längre garanterar en anständig inkomst – förändringar som hade orsakat en revolution om de tillämpats på en gång.

 

4. Strategin för beviljande


Ett annat sätt att göra ett impopulär beslut acceptabelt är att presentera det som ”nödvändigt ont”. Få allmänhetens acceptans en längre tid innan förändringen implementeras. Det är lättare att acceptera en framtida uppoffring än en omedelbar. För det första eftersom inga omedelbara ansträngningar krävs. För det andra har allmänheten, de stora massorna, alltid en tendens att naivt förvänta sig att ”allt kommer att bli bättre i morgon” och att uppoffringen som krävs kan undvikas. Detta ger allmänheten mer tid att vänja sig vid tanken på förändring och accepterar den motvilligt när det är dags.

 

5. Tala till folket som om de vore barn


Den mesta reklamen som riktar sig till allmänheten använder argument, tecken och ton passande för barn eller mentalt funktionshindrade. Ju mer betraktaren ska föras bakom ljuset, desto mer antas en barnlik ton. Varför? ”Om du tilltalar en person som om han vore 12 år eller yngre, kommer det med viss sannolikhet ett svar eller en reaktion med den kritiska kapaciteten motsvarande en 12-åring eller yngre.” (Citat ur ”Silent weapons for quiet wars”.)

 

6. Attackera genom känslan


Att utnyttja den känslomässiga aspekten är en klassisk teknik för att orsaka en kortslutning av rationell analys som i sin tur eliminerar individens kritiska förmåga. Dessutom kan användningen av det känslomässiga registret öppna dörren till det omedvetna för att där distribuera idéer, önskningar, rädslor, tvång, eller framkalla beteenden. (*Massvaccinationen mot Svininfluensan bland annat.)

 

7. Håll allmänheten okunnig


Se till att allmänheten inte förstår tekniker och metoder för hur de kontrolleras och förslavas. ”Kvaliteten i utbildningen som ges till de lägre sociala klasserna ska vara så dålig och medioker som möjligt så att kunskapen hos den övre samhällsklassen är och förblir ouppnåelig.” (Citat ur ”Silent weapons for quiet wars.”)

 

8. Uppmuntra medelmåtta


Få allmänheten att tro att det är fashionabelt att vara dum, vulgär och obildad.

 

9. Stimulera automatisk egen skuld


Få individen att tro att han ensam bär skulden för sin egen olycka på grund av brister i hans intelligens, hans förmågor, eller hans ansträngningar. I stället för uppror mot det ekonomiska systemet, känner sig individen hjälplös och skuldsätter sig själv. Detta leder till ett depressivt tillstånd där en av effekterna är hämmad handlingskraft. Och utan handling – ingen revolution!

10. Vet bättre än individen själv


Under de senaste 50 åren har snabba framsteg gjorts inom vetenskapen. Framsteg som genererat växande klyftor mellan den offentliga kunskapen och den som ägs och används av den härskande eliten. Tack vare biologi, neurobiologi och tillämpad psykologi, har ”systemet” haft en avancerad kunskap om människan både fysiskt och psykiskt. Systemet känner den vanliga människan bättre än han känner sig själv. Detta innebär att i de flesta fall har kontrollsystemet en högre och större makt över individen än individen själv.


Gunilla Thorgren gjorde en intervju för Pockettidningen R (nr 5 1984) med Gösta Bohman.

I denna intervju sa Bohman:

 

– Ett regeringspartis uppgift är att sitta kvar vid makten så länge som möjligt. Ett oppositionspartis uppgift är att komma till makten så fort som möjligt. När man har okunniga väljare, vilket vi har i Sverige, så tvingas man förenkla sitt budskap så till den milda grad. Detta gör att vi tvingas föra ett resonemang som ibland överskrider sanningens gräns.Hade vi haft kunniga väljare, som visste vad det var frågan om,  skulle vi aldrig kunna hålla på som vi gör.

 

Internet referens: carlnorberg.wordpress.com

ANNONS
Av Stig Olsson - 5 april 2015 19:29

 

MATS EDMAN
CHEFREDAKTÖR DAGENS SAMHÄLLE

 

 

 

 

 

Om proportionerna mellan flyktinginvandring och anhöriginvandring, det som gällt de tio senaste åren, består kan Sverige under perioden 2014-2018 bli en fristad för uppemot 600 000 flyktingar och anhöriginvandrare. Då talar vi 120 000 personer om året, vilket är nästan tre gånger mer än vi tagit emot tidigare, skriver Mats Edman, chefredaktör för Dagens Samhälle.

 

Sveriges största utmaning för framtiden är den demografiska utvecklingen. Antalet äldre ökar snabbt och det innebär bl a att försörjningsbördan ökar för de som arbetar. Mot den bakgrunden finns det sedan länge en undanträngd debatt om hur välfärdens framtida finansiering ska klaras. 


Av något skäl vill politikerna inte prata så mycket om detta. Anledningen är att det blir svårt att matcha förväntningarna på ökad välfärdskvalitet för äldre utan drakoniska skattehöjningar, ännu fler privata inslag eller höga egenavgifter i vård och omsorg. Vi kan även tvingas att arbeta till 70 års ålder eller mer om våra välfärdskrav inte modifieras.


Nästa megafaktor som påverkar demografin på ett djupgående sätt är den avsevärda flyktinginvandringen som redan sätter djupa spår i samhället. Effekterna märks i arbetslösheten, sysselsättningsgraden, bostadsbristen, skolresultaten, inkomstklyftorna, utanförskapet och den uppenbara fattigdomen. Sambanden framträder när man detaljgranskar komponenterna som bygger upp SCB-statistiken. Utrikes födda är starkt överrepresenterade på förlorarsidan.


Sverige följer internationella flyktingkonventioner, vi öppnar hjärtan och skattebetalarnas plånböcker. Men vem analyserar och tar ansvar för konsekvenserna för det som vi stolt kallar ”den svenska modellen”? Ute i kommunerna – som har huvudansvaret för offentlig välfärd – råder det i dag på sina håll panik. Socialt och kulturellt kan det heller inte gå spårlöst förbi att människor från fundamentalt annorlunda miljöer flyr till oss och förändrar gatubilden. 


Och på Migrationsverket måste man anställa tusentals nya medarbetare för att klara av Sveriges internationella åtagande. Fast vilka invandringstal är det egentligen som gäller? Migrationsverkets senaste asylprognoser pekar starkt uppåt, men verkets omfattande statistik berättar ännu lite mer om de tuffa utmaningarna framöver. 

2004-2013 gav Sverige 465 000 flyktingar och anhöriginvandrare uppehållstillstånd. Dessa fördelade sig på 152 000 flyktingar och 313 000 anhöriginvandrare. Det gick alltså i snitt 2,1 anhöriginvandrare per flykting som beviljats uppehållstillstånd. Anhöriginvandring är nu ett brett begrepp som omfattar fler än anhöriga till just flyktingar.


Exempelvis, en utländsk kvinna som gift sig med en svensk man är också en anhöriginvandrare. Det tycks dock finnas en samvariation mellan de två kategorierna. 


Migrationsverket använder ett smalare begrepp i detta sammanhang, och det är nära anhöriga till de flyktingar som fått uppehållstillstånd. Migrationsverket räknar i sina kalkyler med att det går 0,3-0,5 nära anhöriga per uppehållstillstånd till flyktingar. Utifrån den modellen landar verkets senaste beräkningar i att Sverige bör ta höjd för nästan 300 000 nya flykting- och nära anhöriginvandrare under femårsperioden 2014-2018. 


Om man istället väljer att utgå från den historiska trenden – då kan siffran bli den dubbla. Anta att proportionen 1:2 mellan asylflyktingar och den breda anhöriginvandring som gällt de tio senaste åren består. Då kan det totala antalet människor som söker sig till Sverige 2014-2018 sluta på nästan 600 000. I runda tal blir det 120 000 personer per år, vilket är ungefär tre gånger fler än tidigare. 


600 000 personer motsvarar 40 svenska normalkommuner om 15 000 invånare. Tänk på vad som krävs i form av infrastruktur, offentliga jobb, bostäder, skolor, bussar, vårdcentraler och liknande som finansieras via skatterna för att driva varje kommun. Då anar man plötsligt magnituden av en så dramatisk samhällsförändring, i synnerhet om man betänker att mediantiden från ankomst till egen försörjning ligger på åtta år. 


Eftersom det är krig som driver människor på flykt så talar vi om invandring från i första hand Mellanöstern och Afrika. Läs Syrien, Irak, Afghanistan, Eritrea och Somalia där religion och klankultur kommer före staten och myndigheternas påbud. I skrivande stund rullar Putins stridsvagnar in i Ukraina. Vad skulle hända om den ryska chauvinismen plötsligt skapar flyktingsströmmar även från Sveriges geografiska närområden?


Oavsett om 300 000 eller 600 000 flyktingar och anhöriginvandrare kommer till Sverige fram till valåret 2018 går det inte att ducka för konsekvenserna. Med femtio miljoner människor på flykt är efterfrågan på humanism och solidaritet omättlig. Sverige är ett land som hittills haft världens bästa utbud av trygghet som efterfrågas av nödställda. Hur öppna våra hjärtan än är, hur moraliskt och etiskt rätt det än är att sträcka ut en hjälpande hand, så kan politikerna inte längre låta bli att spela med öppna kort.


Tänk på Amerikautvandringen. Mellan 1850 och 1930 tog sig 1,5 miljoner svenskar över Atlanten. En viktig orsak till emigrationen, som pågick i hela 80 år, var den kraftiga befolkningstillväxten, vilken ledde till att antalet egendomslösa och fattiga ökade. Bristen på arbete och bostäder var skriande samtidigt som de nordamerikanska transportföretagen hårdsålde båtresor till det förlovade landet i väster. Svenskar sålde allt och köpte biljetter för sina sista pengar. 


På samma vis ser flyktingsmugglarnas marknadsföring ut. Sverige beskrivs som ett paradis och desperata människor skuldsätter sig för att komma hit. Vi är för dem vad Amerika var för oss; fred, frihet, försörjning. Fast det tar inte längre 80 år för 1-1,5 miljoner att fly till oss. Med dagens transportmetoder tar en sådan folkförflyttning, trots Europas barriärer och stängda gränser, inte mer än 10-15 år. Skillnaden är att Den Nya Världen i Sverige inte flödar av tillgängliga arbeten och billiga bostäder, tvärtom. 


Sverige är generöst. Inget land i EU slår oss. Ekonomiskt talar Migrationsverket om kostnader närmare 50 skattemiljarder 2017. Sammantaget ser statens direkta kostnader för migration och integration 2014-2018 att hamna i intervallet 180-190 miljarder. Sen tillkommer kommunernas kostnader. Notan betalas alltid genom sysselsättningen och beskattning av de arbetande. Regeringen gick till val på löftet Europas lägsta arbetslöshet och bättre skola, vård och omsorg. Är detta ens teoretiskt möjligt längre? 


Slutligen, det partipolitiska intresset. Frågan om makten. 

I valet 2014 chockades vänstern och högern av att SD fick 13 procent och medierna började omedelbart trycka upp ”vi gillar olika”-knappar och basunera att ”87 procent” röstade inte på SD. Nej, men betydligt fler än på V, MP, C, FP, KD och FI.


Riksdagspartierna hade ägnat valrörelsen åt symbolfrågor av populistisk natur men utan särskilt stor betydelse för samhällsekonomin, som exempelvis ”vinster i välfärden”. Ingen ville ta i-ordet i sin mun men alla ville demonisera Jimmie Åkesson och gav därmed SD ytterligare gratisreklam. I riksdagen och kommuner från norr till söder råder sedan 14 september politiskt kaos med sverigedemokraterna som vågmästare. SD har flyttat in i städerna och växer i medelklassen. Annars kan ett parti inte få ihop 800 000 röster i allmänna val. Så många ”unga, bittra, övergivna män” finns det faktiskt inte ute i de mindre kommunerna. 


En av många frågor som indignerade politiker och debattörer i dag bör ställa sig är måhända, givet Migrationsverkets prognoser och den historiska trenden, om Sverigedemokraterna kan bli landets största riksdagsparti 2018. Fördubblas partiet för fjärde valet på raken talar vi om 26 procent. I ett sådant scenario, som seriösa bedömare på allvar börjat diskutera, blir det inte så mycket kvar till Socialdemokraterna och Moderaterna i nästa val.


http://www.dagenssamhalle.se/kronika/taenk-om-jimmie-akesson-blir-statsminister-2018-11913

 

ANNONS
Av Stig Olsson - 4 april 2015 11:36

PR- och lobbybyråer tjänar i dag storkovan på myndigheter.

Det handlar om över fem miljoner kronor varje månad som betalas för allt från medieträning av tjänstemän till debattartiklar och krishantering.

– I den här branschen kan man ta mycket betalt för ett ganska mediokert arbete, säger en tidigare medarbetare på en känd pr-byrå.


Skattebetalarna står för stora delar av pr- och lobbyföretagens vinster. Aftonbladet har begärt in fakturorna från de 24 största byråerna till myndigheter och kommuner sedan sommaren 2013.


Totalt handlar det om 104 miljoner kronor som betalats för allt från medieträning av tjänstemän till debattartiklar och krishantering.


För två år sedan gjorde vi en liknande undersökning, då med siffror från Ekonomistyrningsverket som visade att staten de senaste fem åren spenderat i genomsnitt 47,8 miljoner per år på pr och lobbybyråernas tjänster.

Försäkringskassan betalar mest

Nu visar Aftonbladets undersökning att det handlar om drygt 62 miljoner kronor per år, men då är även kommunernas kostnader inräknade.


Försäkringskassan är i det här sammanhanget en myndighet som gör av med mest pengar. Det är en myndighet som har granskats hårt av medier och har bland annat satsat på att medieträna sina medarbetare. Under vår granskningsperiod har de köpt tjänster av pr-byrån Prime för över 27 miljoner kronor.


En hel del av Skattebetalarnas pengar har gått till rena partsinlagor som har beställts av myndigheter och kommuner.

Gjorde en folder

I Lunds Kommun har man köpt propaganda för spårvägar. Fakturorna på sammanlagt över en kvarts miljon gick till pr-byrån Aspekta. En stor del av kostnaden gällde en partsinlaga som argumenterade för spårvägarna.


Frågan har varit omtvistad och det finns flera grupper som helt motsätter sig bygget.

– Informationen om projektet hade inte nått ut till Lundaborna, och vi gjorde en enkel folder som berättade varför spårväg är en bra idé, säger Åsa Mårtensson, kommundirektörens sekreterare.


Lunds kommun betalade även drygt 15 000 kronor för ”framtagande av debattartikel för nationell media”. Lobbybyråns debattartikel publicerades i Sydsvenskan den 10 januari förra året och undertecknades av direktörerna för tre bolag som samarbetar och är kopplade till kommunen och Region Skåne.

5000 kr i timmen

Trafikverket betalade 84 000 kronor till lobby-byrån JKL, som har knutit till sig förre statsministern Göran Persson. Syftet var att träna argumentation och budskap om Norra Länken, den nya trafikleden i norra Stockholm.

Kursen pågick i fyra halvdagar, vilket ger en prislapp på drygt 5000 kronor per timme. Den hölls i JKL:s lokaler på Sveavägen i Stockholm. En av kursledarna var Göran Perssons förre pressekreterare Anna Helsén.

Kursdeltagare var projektledare som jobbat med Norra Länken, men också Åse Malm, som är informationsansvarig på Trafikverket.


Varför gick du den?

– Jag ska också känna mig trygg och bekväm i mina kontakter med allmänhet och media.

Men du jobbar ju som kommunikationsansvarig, förutsätter man inte då att du har de kunskaperna redan?

– Jae... det kanske inte alltid ingår i min grundutbildning, även en kommunikatör kan behöva tränas på sånt för att känna sig väl till mods.

Enligt Aftonbladets källa, som har jobbat inom pr och lobbybranschen, är medieträning en mycket lukrativ verksamhet. Han uppger att det oftast inte kräver några större arbetsinsatser eller förberedelser, utan det går mest på rutin.

– Såna här kurser som ordnas är en kassako. 84 000 för fyra halvdagar är mycket, men det finns många som tar mycket mer.


http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20566931.ab

Av Stig Olsson - 3 april 2015 15:48

Skolan, Pippi Långstrump och Malena Ernman

Skolan, Pippi Långstrump och Malena Ernman

 

De flesta svenskar inser de grava samhällsproblem som både borgerliga och socialdemokratiska regeringar har försatt oss i. Förortsproblematiken har funnits i mer än 20 år men ingen verkar vilja ta tag i situationen, än mindre prata om den. För då är man rasist.


Göteborg, där jag själv bor, närmare bestämt i invandrartäta Bergsjön, har under den senaste tiden varit i stort medialt fokus med anledning av skottlossningar, mord, misshandel och kriminella uppgörelser. I kölvattnet av den senaste skjutningen i Biskopsgården verkade gammelmedierna för en sekund göra ett undantag från sin slentrianmässiga rapportering och försökte sig på en mer mångbottnad analys.


Janne Josefsson i en nyhetssändning och några eldsjälar i SVT Debatt gav sin bild av verkligheten. Där höjdes tonläget och människor som bodde och verkade i förorterna gav sin bild och sina förslag till förändring. Eleverna på Sjumilaskolan i Biskopsgården intervjuades och följdes upp av Göteborgs-Posten.


Sedan blev det tyst.


Den enskilt viktigaste faktorn till varför det ser ut som det gör i förorterna, särskilt de som befolkas av nyanlända och första generationens invandrare, är att det helt saknas framtidshopp. Det finns inga jobb (läs arbeten utan krav på svensk utbildning), skolan saknar resurser, kommunerna går på knäna och polisen söker särskilt stöd uppifrån för att kunna handskas med samhällsutvecklingen. Många invandrare inser själva att de saknar grundläggande kunskaper i svenska och har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Bidragssystemen håller utsatta familjer vid liv, men är det en långsiktig lösning?


När jag var liten invandrarpojk hade vi en övervägande majoritet svenska elever i klassen i Bergsjön. Det fanns ingen som inte pratade korrekt svenska, ändå vill jag påstå att samtliga integrerades över förväntan. Det fanns ingen glorifiering av gangstrar, gängkriminalitet eller andra attribut som gjorde att man var bättre för att man hade en pappa som var gängledare. Tvärtom. De flesta – dock inte undertecknad – lever så vitt jag vet sina liv ostraffade och med inkomst av tjänst. Svensk militärtjänst, som jag gjorde med stolthet, och som är ett av de bästa integrationsverktygen som finns, avskaffades av Alliansen 2010.


I dag finns klasser nästan helt utan svenska elever. Det är inte ett ‘kulturtillskott’ utan en kulturmisär. Jämfört med min uppväxt har de barnen en minimal chans att integreras och anpassa sig till Sverige. Många elever i grundskolan fungerar i dag som tolkar åt sina egna familjer och när det är dags för kvartsamtal behövs en riktig tolk för att läraren ska ha någon möjlighet att kommunicera med elevernas föräldrar. Vad är det för fel på språkkrav? Mängder med länder, inklusive Norge, har krav på språkkunskap för medborgarskap. Hur ska människor lära sig svenska när hela området befolkas av landsmän som pratar deras eget språk, och alla är lika uppgivna? Det tas storslagna politiska beslut i godhetens namn och sedan får Migrationsverket sköta grovjobbet och bära hundhuvudet.


I stället för att diskutera konkreta frågor om hur vi borde ta hand om de invandrare som redan finns här, drygt en miljon, så befinner sig gammelmedierna på nivån om att Pippi Långstrumps pappa är ”negerkung” i böckerna.

Fruktansvärt kränkande. Eller? För vem, undrar jag, jag har aldrig hört talas om en enda mörkhyad person som tagit illa vid sig av det. Däremot finns det många mörkhyade som tar illa vid sig av att de blir marginaliserade, utlämnande åt sina öden, att samhället sviker dem i varenda instans från skola, socialtjänst, arbets- och bostadsmarknad. Är det inte det vi borde diskutera i stället för Pippi Långstrump eller namnet på en kaka?


Det finns en oerhörd majoritet människor som inser de grava samhällsproblem som både borgerliga och socialdemokratiska regeringar har försatt oss i. Förortsproblematiken har funnits i mer än 20 år och ingen verkar vilja ta tag i situationen, än mindre prata om den. Då är man rasist. Alla som inte är för en fullständigt okontrollerad och oreglerad massinvandring är rasister, enligt mediala företrädare, bloggare, kolumnister och allmänna tyckare, som exempelvis Björn Ranelid och Malena Ernman, som själva inte drar sig för offentliga personangrepp. Just den senare tänkte jag särskilt nämna på grund av hennes aggressiva hat mot SD i allmänhet och Jimmie Åkesson i synnerhet.


Med intervjun i Skavlan i förra veckan i färskt minne, där en fortfarande sjukskriven politiker ställer upp för första gången på ett halvår från medieljuset och hatkampanjerna, väljer man att helt bortse från tidigare programetik, medmänsklighet och ‘mysfaktor’ till förmån för den politiskt korrekta hållning som samtliga medier och partier numera är överens om. Man pressar Åkesson, ställer honom personligen till svars för vad några partimedlemmar kan ha sagt på fyllan och villan för 13 år sedan. Han får inte tala till punkt, blir ständigt avbruten och konfronterad för vad man tycker är partiets ‘kultur’.


Detta anser företrädare för gammelmedierna vara helt i sin ordning. Vad man dock glömmer är att även andra partiföreträdare medverkat i programmet, exempelvis Anna Kinberg Batra, Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven, som givetvis fick ett helt annat bemötande trots att deras partier är de som egentligen bär ansvaret för att det ser ut som det gör i våra förorter. Inte en enda kritisk fråga. Jag skriver det en gång till för säkerhets skull; inte en enda kritisk fråga till dem.


Så med detta som bakgrund ställer jag mig frågan, var är den konkreta debatten, och hur kan det komma sig att det går så fel när så många vill så väl? Operabesökare har trots allt sällan gått på socialbidrag och Malena själv har en paradvåning på Kungsholms strand. Med det sagt kan jag bara konstatera att rasism och viljan att förbättra villkoren för de svagaste i samhället tydligen är samma sak. I så fall är jag en stolt rasist.


Acke Leijontoft

 

http://www.d-intl.com/2015/04/02/skolan-pippi-langstrump-och-malena-ernman/#comment-5366

Av Stig Olsson - 3 april 2015 05:43

Jag har i många år nu förvånats över hur media kan behålla en så vidrig typ som Göran Greider inom sitt skrå?!

Mannen är ju fullständigt galen i sina Stalininspererade åsikter och utfall t o m mot sina partivänner!

Läs artikeln här nedan och klicka på bilden så får du se Greider själv säga det som står så du slipper tvivla.



I Danmark har en S-kampanj om hårdare asylregler skapat debatt. I Aktuellt möttes två svenska socialdemokratiska debattörer med helt skiljda åsikter i frågan.

 
ider: De flirtar med rasistiska grupper Foto: SVT

I Danmark har en S-kampanj om hårdare asylregler skapat debatt. I Aktuellt möttes två svenska socialdemokratiska debattörer med helt skiljda åsikter i frågan.

”Kommer du till Danmark ska du arbeta!” Det är budskapet i de danska socialdemokraternas senaste kampanj där de betonar att de vill ha hårdare asylregler och fler krav på invandrare. Kampanjen har skapat debatt, även i Sverige, och S-debattörers åsikter går isär om huruvida den har rasistiska undertoner eller ej.

En som ratar kampanjen är Göran Greider, ledarskribent på socialdemokratiska Dala-Demokraten.

– Jag blir väldigt upprörd av deför att det känns som danska socialdemokratin försöker flirta med rasistiska rörelser. Maktcynism är vad det handlar om. Man pekar ut invandrare och säger att de ska jobba. En grupp där det ingår barn, och skadade. Man sänker sig lågt, säger Göran Greider, och fortsätter:

– Jag är själaglad över att den svenska socialdemokratin aldrig skulle ta det steget, och det är en stor seger för humanismen att det ser ut på det sättet.

”Snurrig verklighetsuppfattning”

Men det här håller inte en annan socialdemokratisk opinionsbildare med om, nämligen Widar Andersson, chefredaktör på tidningen Folkbladet i Norrköping. Han tycker att danska socialdemokraternas kampanj är i linje med en klassisk S-hållning.

– Göran har en snurrig verklighetsuppfattning. Det här är en klassisk socialdemokratisk hållning från långt tillbaka i tiden. Lagom invandring föder välstånd och integration, men för mycket invandring föder fattigdom och segregation, och det är det vi ser nu.


http://www.svt.se/nyheter/inrikes/greider-de-flirtar-med-rasistiska-grupper

Av Stig Olsson - 2 april 2015 14:09

Staten, regeringen, politikerna, alla medier etc har under denna tidsperiod hela tiden ensidigt påstått att invandringen är rena rama guldgruvan för landet Sverige. Det är en investering av världsklass och utan motstycke. 

Varför stämmer det inte då?


Ja jag vet inte varför DN publicerade denna artikel, de kanske fick kalla fötter efter att så enkelspårigt, under så lång tid, hävdat ovanstående att de till slut valde att gräva fram sanningen!? Jag vet inte, men så här skrev dom i alla fall:

 


15 740 personer är i dag folkbokförda i Sverige och

i arbetsför ålder, av de totalt 24 567 personer som

fick  permanent uppehållstillstånd år 2004.

 

 
 

○ Flyktingar har stora problem att komma in på den svenska arbetsmarknaden, visar en unik kartläggning som DN gjort.

○ Vi har granskat hur det gått för samtliga personer som fick permanent uppehållstillstånd 2004.

○ Tio år senare har inte ens varannan flykting en inkomst över 13.000 kronor i månaden. Minst tre av tio får ekonomiskt bistånd från kommunen.

  

Ett av de övergripande målen med svensk integrationspolitik har under lång tid varit att så snabbt som möjligt få in människor på arbetsmarknaden. Dagens Nyheter kan i dag presentera en unik genomgång som visar att flyktingar har stora svårigheter att klara en egen försörjning.


För drygt tio år sedan – år 2004 – fick 24.567 personer permanent uppehållstillstånd i Sverige. Med hjälp av datakörningar har DN granskat hur det har gått för samtliga av dem att etablera sig i Sverige. I dag är 15.740 personer folkbokförda i landet och i arbetsför ålder, 20 till 64 år.

 

Av dem kom 3.928 individer hit som flyktingar och andra asylliknande skäl. I flera fall kommer de från väpnade konflikter, förtryck och tortyr. Ansökningarna om uppe- hållstillstånd från den här tiden kom till stor del från personer med medborgarskap i Iran, Somalia, Irak, Afghanistan, Ryssland (Tjetjenien) och Balkanländerna.


Tio år senare är inkomsterna mycket låga i förhållande till befolkningen i övrigt.

 

Det finns ingen officiell definition eller gräns i Sverige för vad som är en ”rimlig inkomstnivå”. Men för att ge ett exempel från DN:s datakörning har inte ens hälften – 46 procent – av flyktingarna i dag en inkomst över 13.000 kronor i månaden. Alla siffror i kartläggningen bygger på inkomstuppgifter för 2013 och för dem som då var i arbetsför ålder, 20 till 64 år.


Medianinkomsten för flyktingarna är 11.100 kronor i månaden. Det kan jämföras med 23.700 kronor i månaden som är medianinkomsten för hela befolkningen i Sverige. Jämförelsen är dock inte helt rättvisande, bland annat eftersom den svenskfödda befolkningen varit etablerad på arbetsmarknaden under längre tid.


För att göra DN:s undersökning tydligare har vi delat in alla som fick uppehållstillstånd 2004 i olika grupper, varav flyktingar är en av dessa.


En annan kategori är anhöriginvandrare som består av 3.771 individer. Det handlar om personer som flyttat till Sverige på grund av att de har en anhörig som har uppehållstillstånd i Sverige eller är svensk medborgare. Det kan till exempel vara anhöriga till flyktingar som efter en tid återförenas med familjen. Majoriteten av anhöriginvandringen beror däremot på andra skäl, till exempel att en svenskfödd person finner kärlek i andra delar av världen.

 

Medianinkomsten är särskilt låg för dem som kom som anhöriginvandrare till flyktingar – 4.500 kronor i månaden.


Olof Åslund, professor i nationalekonomi och generaldirektör för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), tycker att resultatet för flyktingar och flyktinganhöriginvandrare är problematiskt.

– Det är ju någon form av misslyckande när så många människor har svårt att komma i stabil sysselsättning och bli självförsörjande. Detta trots att de i många fall har goda kvalifikationer och stora ambitioner. Sedan är det svårt att säga hur ”ansvarskakan” ska fördelas – om det är politiken, arbetsmarknadens parter, vi som medborgare eller individerna själva, säger han.


Bäst har det gått för arbetskraftsinvandrare, men den gruppen var liten – bara 153 personer. Medianinkomsten i dag motsvarar 45.500 kronor i månaden.


Chanin från Afghanistan har varit arbetslös sedan hon kom till Sverige för tio år sedan. Samuel från Burma får snart sin masterexamen i nationalekonomi. Personerna som fick uppehållstillstånd 2004 har gått olika öden till mötes. Läs hela artikeln här.

 

Den största kategorin i datakörningen kallar vi för ”Övriga” – 7.888 individer. Den består nästan uteslutande av personer som tidigare har haft tidsbegränsade uppehållstillstånd men som år 2004 fick dessa omvandlade till permanenta. Det har inte gått att följa upp vilket år personerna ursprungligen kom till Sverige eller vilka skäl de haft för bosättning. En stor andel i gruppen ”Övriga” är sannolikt flyktingar som har bott i Sverige under flera år. Medianinkomsten är 16.800 kronor.


I december förra året publicerade Statistiska centralbyrån en rapport om invandrares etablering på arbetsmarknaden. Studien fick stor uppmärksamhet och fokuserade på personer som kom under åren 1997 till 1999. Resultatet visade att två av tre flyktingar var i arbete efter tio år. DN:s genomgång visar dock att måttet som används, ”andel förvärvsarbetande”, är generöst. Metoden är förvisso etablerad och används även internationellt, men för att räknas som förvärvsarbetande räcker det med att personerna arbetar i genomsnitt en timme i veckan under november månad.


DN har med hjälp av Socialstyrelsen också tagit reda på hur stor andel av invandrarna från år 2004 som i dag får ekonomiskt bistånd från kommunen – i huvudsak försörjningsstöd.


Statistiken bygger på inrapportering och ett bekymmer är att några kommuner – till exempel Botkyrka – inte har skickat in data. Det innebär att antalet biståndstagare är högre i verkligheten.


Minst 31 procent av flyktingarna i arbetsför ålder bodde år 2013 i ett hushåll som någon gång fick bistånd. Särskilt hög var andelen bland anhöriginvandrare till flyktingar – minst 41 procent.


Motsvarande andel för hela befolkningen är 4 procent, men siffrorna är inte direkt jämförbara. Statistiken för hela befolkningen var ursprungligen lägre (på grund av bortfallet från vissa kommuner) och har därför justerats upp något.

 

Eskil Wadensjö, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, tycker att situationen är besvärlig när en förhållandevis hög andel personer inte lyckas få en egen inkomst efter tio år.

– Man skulle förstås vilja att resultatet var bättre. Därför finns det anledningar att hitta bättre lösningar. Ett stort problem i Sverige är att det finns svårigheter i att ta fasta på vilken utbildning man har och validera den. Där finns möjligheter till förbättringar, säger han.


Studier om integration är inte helt okomplicerade. Några personer kan ha inkomster från verksamheter utomlands som inte går att spåra. Det går heller inte att spåra eventuella ”svarta” inkomster.


I DN:s statistik ingår endast de som fortfarande är folkbokförda i Sverige, men en felkälla som ändå kan påverka resultatet är personer som har flyttat utomlands och missat att registrera detta hos Skatteverket. Det ser då ut som att personerna bor i Sverige och saknar inkomst. DN har därför gjort stickprov på 40 flyktingar som har noll kronor i årsinkomst. Vi har gjort ingående granskningar, men inte hittat några indikationer som talar för att personerna har flyttat permanent utomlands (se faktaruta).

 

DN har även granskat förekomsten av skulder och brottsdomar, eftersom sådan belastning kan försvåra etableringen på arbetsmarknaden. 14,8 procent av flyktingarna har eller har haft skulder registrerade hos Kronofogden.


Minst 15,5 procent av flyktingarna har dömts för brott, fått strafföreläggande (böter) eller åtalsunderlåtelse (”prick” i belastningsregistret). För gruppen arbetskraftsinvandrare är andelen minst 2,6 procent. Vi har exkluderat mindre trafikförseelser som till exempel hastighetsöverträdelser och brott mot bälteslagen.


Siffrorna är sannolikt något högre eftersom det finns visst bortfall i DN:s underlag.


Någon jämförande statistik för hela befolkningen finns inte.


Orsaken till att invandrare förekommer ofta i brottsstatistiken beror framför allt på att de är fattigare och lever under sämre socio- ekonomiska förhållanden än infödda svenskar, enligt forskning från Stockholms universitet.

– Brottsdomar och skuldsättning är förstås en belastning om man ska komma ut på arbetsmarknaden. Det kan uppfattas som att man till exempel inte kan sköta sin ekonomi. Sedan kan det vara svårt att studera orsakssambanden när det gäller brott, skulder och arbetslöshet, säger Jan Ekberg, professor emeritus i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.


http://www.dn.se/nyheter/sverige/tio-ar-senare-har-varannan-mindre-an-13-000-i-manaden-1/

 
Av Stig Olsson - 2 april 2015 05:59

Svider det inte ända in i din själ när du om och om igen ser att t o m dina lokalpolitiker slösar bort dina skattepengar på ren skit!? Jag blir ofta förbannad över hur dom på ett direkt brottsligt sätt bränner av hundratals miljoner på saker som ingen vill ha eller behöver över huvud taget. Samtidigt finns det inte pengar till våra barn sjuka och gamla!?!?


Därför blev jag så glad när jag fick tips om denna dokumentärfilm bara för att den på ett humoristiskt sätt visar upp hur galet våra pengar används... och samtidigt får man ju också förmoda att de stoppat sina fickor fulla med ännu mer skattepengar... TJYVJÄVLAR!


Se filmen här:


Av Stig Olsson - 1 april 2015 13:31

Jag gissar att det inte är så många eftersom vi matats fulla med lögnerna från våra korrumperade dagstidningar, SVT och SR... De är suå fulla av skit att jag spyr bara jag tänker på det. 


Därför blev jag jätteglad när jag hittade den här "dokumentären" där faktiskt Putin själv blir intervjuad och tillfrågad om den situation som uppkommit pga att USA gick in med mångmiljardstöd till Ukrainas banditer och dessutom bistått med vapen, terroristutbildning och nu även reguljära soldater... Allt i syfte att försöka få igång ett fullskaligt krig mot Ryssland.


Putin säger bl a så här:


Presentation

Omröstning

Till dig som läser min blogg. Är du man eller kvinna?
 Man
 Kvinna
 Annat

Fråga mig

574 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Stigs Gästbok

MP3

Följ bloggen

Följ Jag KAN, TÖRS och VILL!!! med Blogkeen
Följ Jag KAN, TÖRS och VILL!!! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se