Inlägg publicerade under kategorin Jobb - arbete - kneg

Av Stig Olsson - 8 april 2015 15:54


Guy Lööv

Den planerade utredningen om personlig assistans kommer troligen att starta i början på nästa år, 2016. Den kommer isåfall att innebära en översyn av hela LSS-lagstiftningen enligt Guy Lööv på Socialdepartementet.

 

– Om förändringar av § 9a i LSS behöver göras bör det vara utifrån en bred majoritet i riksdagen.

 

Brukarrörelsen ska vara med


Den planerade utredningen kommer enligt Guy Lööv, sakkunnig hos


Barn, Äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér, att få ett brett uppdrag att se över hela LSS.
– Syftet är att se hur de som får LSS-insatser ska få ett så bra stöd som möjligt utifrån de resurser som finns. Det formella beslutet om utredningen är inte taget ännu och direktiven är inte klara. 

 

När kan direktiven vara klara?
– Det kan jag inte svara på nu. 

 

Hur lång blir utredningen?
– Svårt att säga, men vill helst ha färdiga förslag innan valet september 2018.

 

Blir det en parlamentarisk utredning?
– Det kan jag inte heller svara på nu, det kan även bli en enmansutredning med parlamentariskt utsedda referensgrupper. Det är viktigt att förslagen får brett parlamentariskt stöd, så att de håller oavsett vilket block som bildar regering. 

 

Ska brukarrörelsen vara delaktig?
– Deras kompetens behövs i arbetet och förslagen från utredningen behöver ha förankring hos brukarrörelsen.

 

Stefan Nilsson från er regeringspartner Miljöpartiet vill se en förändring av § 9a, personkrets tre och en ny modell för schablonbeloppet…
– Så detaljrik törs jag inte vara, men lagstiftingen ska beröras och där ingår § 9a om hur de grundläggande behov som ligger till grund för bedömningen av assistansersättning ska definieras. 


Hur assistansen finansieras planeras också att tas upp. Guy Lööv vill att anordnare som ger assistans med hög kvalitet gynnas och anordnare som i första hand är ute efter pengar missgynnas. 
– Kvaliteten måste vara bärande för hur ersättningen utformas. Dagens schablon gör att en utförare utan kvalitetsambitioner kan göra en stor vinst medan de som satsar på kvalitet knappt får det att gå runt.

 

Många frågor kan tas upp i utredningen


Om utredningen ser över hela LSS-lagstiftingen kan allt i lagstiftningen tas upp enligt Guy Lööv, tex tvåårsomprövningarna.
– De kan ses över i utredningen, de nämns i lagstiftningen. 

 

Hur är det med minuträkningen av grundläggande behov, många tycker det är integritetskränkande att

 

toabesöket tidsbestäms…
– Jag kan förstå att det är känns kränkande att ta tid när man duschar. Det kan också diskuteras i utredningen.

 

Vad är alternativet till minuträkning?
– Det kan vara schablontid för varje enskilt moment eller för längre tidsperioder. 


LSS-kommitten som verkade mellan 2004 och 2008 föreslog ett förstatligande av assistansen så att kommunerna inte längre är huvudman, detta genomfördes inte men kan nu komma upp igen säger Guy Lööv. Lars U Granberg som tidigare var Socialdemokratisk talesperson för socialpolitiska frågorsade tidigare på Assistanskoll att Försäkringskassan borde ha hand även om den assistans som kommunerna beviljar idag. 
– Den frågan är inte aktuell

 

Kan utökad rätt till assistans vid assistansberättigads sjukhusvistelse tas upp? 
– Ja det är viktigt att det fungerar för den enskilde. 

 

Kan kontrollåtgärder som hembesök och anordnares rapporteringsskyldighet om sina kunder tas upp?
– Jag hoppas inte att utredningen ska handla om mer kontroll. Vi har accepterat den kontroll som finns, men kommer att se över om den fortfarande är nödvändig.

 

Kritik mot assistansbedömningarna orsak till utredningen


Utredningen planeras delvis på grund av den starka kritiken mot bedömningarna av assistansersättning, säger Guy Lööv. 
– Vi måste se till att assistansen fungerar bra, att rätt målgrupp får den och att man inte förlorar den och får sämre alternativ. 

 

Hur anser regeringen att bedömningarna fungerar idag?
– Vi kan inte säga om Försäkringskassan gör fel eller rätt. Vi kan däremot säga att frågan behöver ses över.


Europarådets fd människorättskommissarie Thomas Hammarberg säger i en intervju att de förändrade bedömningarna av assistansersättning är ett brott mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, eftersom han menar att konventionen inte tillåter försämringar. Guy Lööv vill inte uttala sig om det.
– Det är hans tolkning, han kan ha rätt, vi kommer att titta på detta nu. 

 

Många upplever att det tillsätts en massa utredningar bara för att skjuta en förändring av bedömningarna på

framtiden…

– Jag förstår det, jag beklagar att det varit många utredningar med dåligt förankrade förslag. 

 

Är detta den slutliga utredningen?
– Jag hoppas det, vår ambition är att inte utreda gång på gång. Nu gör vi en helhetsutredning av hela LSS.


Under många år sade många politiker att ISF: s rapport om assistansbedömningarna skulle svara på om det behövs förändringar av tex § 9a i LSS. Guy Lööv säger att den gav vissa svar men inte tillräckligt.
– Den gav information om att de flesta behåller sin assistans och att de flesta som förlorat den får nya insatser från kommunen. Men den kunde inte visa tex storleken på kommunernas insatser. Därför har vi gett Socialstyrelsen i uppdrag att titta på detta fram till september i år.

 

Vilka partier behövs för att förändra § 9a?


Bengt Eliasson säger att Folkpartiet vill förändra assistansbedömningarna genom att ändra § 9a i LSS. Samma sak säger Maj Karlsson i Vänsterpartiet och Stefan Nilsson i Miljöpartiet.

 

Hur ser regeringen på det? 
– Vi planerar att se över lagstiftningen i utredningen, det är möjligt att § 9a behöver ändras liksom andra paragrafer.

 

Om regeringen skulle vilja se en förändring av tex § 9a skulle då en majoritet av S+MP+V+FP räcka för en förändring, eller behövs det fler partier?
– Ju bredare majoritet desto bättre, om vi föreslår förändringar vill vi ha så många som möjligt för att få en bestående förändring.

 

Räcker ett borgerligt parti då?
– Om vår majoritet håller efter nästa val och blir ännu större räcker det med FP. Om vi däremot förlorar makten är det tveksamt om det räcker. 

 

Hur mycket kan ni kompromissa för att få med fler allianspartier?
– Om vi måste kompromissa bort kvalitet och viktiga principer får vi driva på själva, men om vi kan komma överens om en hög kvalitetsnivå är det bra att få med så många som möjligt.

 

Även Sverigedemokraternas Vice Ordförande Carina Herrstedt har krävt ändrade bedömningar, hur ser du på det?
– Vi kommer inte att kontakta dem, vi vill hålla de utanför, men om de väljer att rösta med oss får de förstås göra det.

 

Hur förändrades kassans bedömningar?


Både Maj Karlsson i Vänsterpartiet och Stefan Nilsson i Miljöpartiet tror att talet om kostnadsdämpande åtgärder i LSS-kommitten kan har verkat som en signal till Försäkringskassan att införa förändrade bedömningar 2007/2008. Guy Lööv säger att det inte ska kunna fungera på det sättet.
– Försäkringskassan ska följa lagar, förordningar och förvaltningsrättsdomar, inte påverkas av allmänna uttalanden i en utredning.

 

Men kan det ha skett i alla fall?
– Jag kan tänka mig att handläggare ibland kan påverkas av det som diskuteras i samhället runtomkring, men en myndighet ska inte påverkas av detta. Man ska akta sig för att påstå sådana här saker lite svepande, då ska man ha belägg för det. Det är så lätt att slå på en myndighet, politiker kan ändra lagen, då får de verka för det.

 

Finns det en gräns för kostnaderna?

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har sagt att lagstiftaren bör utreda hur ambitionen om delaktighet och ökad kostnadsutveckling ska balanseras i förhållande till varandra.

 

Hur ser regeringen på det uttalandet? 
– Det är egentligen omöjligt att föra ett resonemang om att balansera kostnader och rättigheter. 


Finns det en gräns för kostnaderna för personlig assistans?
– Ingen riksdag eller regering kan säga att resurserna är obegränsade. Någonstans finns det en gräns, men jag kan inte svara på var den ligger. Det måste vara en nivå där allmänheten kan förstå att vi måste ha de här kostnaderna. Men vi har inte talat om en absolut gräns här, vi sagt att de här behoven finns och att kostnaderna ska tillgodoses, oavsett vad det kostar. Den principen har varit viktig när vi byggt upp assistansen, säger Guy Lööv.


http://assistanskoll.se/20150407-Guy-Socialdepartementet

 

ANNONS
Av Stig Olsson - 8 april 2015 11:31

Stefan Löfvens morfar var nazist. Det berättar S-ledarens morbror i SvD-journalisterna Lena Hennels och Lova Olssons bok "Humlan som flyger". Ludvig Löfven var i många år tryckare på tre nazistiska tidningar.


Stefan Löfven.

Stefan Löfven. FOTO: SCANPIX 


 

För Socialdemokraternas partiledare kom det som en överraskning att hans morfar Ludvig Löfven, som han aldrig har träffat, hade nazistiska åsikter.


– Det visste jag inte, det har jag aldrig hört. Det är ju lika förkastligt vem som än har det, säger Stefan Löfven i boken "Humlan som flyger - berättelsen om Stefan Löfven", som publiceras på Norstedts förlag i augusti.

 

Morfadern tog intryck av nazismen redan på 1930-talet, berättar Stefan Löfvens morbror Bo Löfven. Ludvig Löfven arbetade som tryckare först på tidningen Den Svenske Nationalsocialisten och sedan på efterföljaren Den Svenske Folksocialisten, nazistledaren Sven Olov Lindholms båda partiorgan.


Under samma period var Ludvig Löfven också anställd på den pronazistiska Dagsposten. Han arbetade inom den nazistiska pressen ända fram till sin död 1953.

 

Det är Löfven själv som nu tar upp uppgifterna från boken – som ännu inte publicerats – i en intervju på partidningen Aktuellt i politiken.


Han säger i intervjun att livet som partiledare bland annat betytt att hans privatliv kommit i medialt strålkastarljus.

– Ett exempel är att jag fick reda på att min biologiska morfar som jag aldrig träffat sympatiserade med nazismen och till och med jobbade på ett tryckeri för en nazistisk tidning. Jag fick reda på det under en intervju inför en bok som skrivs om mig, säger Löfven och syftar på "Humlan som flyger" av SvD-journalisterna Lena Hennel och Lova Olsson.


Löfven säger att uppgiften känns "olustig" även om det handlat om en person han inte haft någon relation till. Han lärde känna sin biologiska mor först i 20-årsåldern och förstod från samtalen med modern att hennes relation till hennes far, Löfvens morfar, varit "mycket dåligt.


– När jag hör det här i efterhand kan jag förstå det, det är en pusselbit som kommer på plats. Det är frustrerande att få reda på detta när det är för sent att ställa frågor. Min biologiska mamma lever ju inte längre, säger han till Aktuellt i politiken.


http://www.svd.se/nyheter/inrikes/stefan-lofvens-morfar-var-aktiv-nazist_8235278.svd

ANNONS
Av Stig Olsson - 8 april 2015 11:09

DEBATT - av advokaterna Kerstin Vogel, Gertrud Zeijersborger och Peter Zeijersborger,delägare Advokatbyrå Zeijersborger & Co


Vem värnar klienternas rättssäkerhet när upp till en tredjedel av de jurister som förordnas av Sveriges domstolar och myndigheter står utanför Advokatsamfundets insyn, tillsyn och kontroll? Ingen.


Vilket ansvar tar staten för att brottsoffer, asylsökande och tvångsomhändertagna garanteras ett kompetent ombud när de befinner sig i ett utsatt läge? Inget.


Rättsvårdande myndigheters okunskap och ointresse inför lagens lotteri straffar samhällets svagaste.


Idag finns inga nationella riktlinjer för offentliga förordnanden, med undantag för offentligt försvar där den som förordnas måste vara advokat. Varje domstol och myndighet får sätta upp egna regler för hur förordnanden ska gå till och vem som kvalificerar för att tilldelas ärenden.


Kriterierna varierar från tingsmeritering och anställning på advokatbyrå, till kontorets geografiska placering, till att den som anmäler sig sätts upp på en lista och förordnas i turordning. I detta lotteri riskerar klienten i värsta fall en undermålig representation som inte går att klaga på och där juristen kan fortsätta sin utövning utan sanktioner.


Eftersom det saknas tillsynsmyndighet för jurister som inte är anställda på advokatbyrå, saknas det även möjlighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot dessa biträden.


I teorin kan vem som helst som talar svenska och ”med hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare verksamhet” kalla sig jurist, bedriva juridisk verksamhet och begära att få offentliga förordnanden.


Möjligheten att för viss tid eller tills vidare stänga av ett ombud som uppträtt olämpligt, är via praxis begränsad till att avse enstaka mål då det ”måste beaktas att mer generella förbud kan, beroende på omständigheterna, få förödande verkningar för en person som ägnar sig åt detta slag av juridisk verksamhet.”


Den enskildes rätt till ett kompetent ombud får således stryka på foten för ombudets rätt att kunna försörja sig.

Som delägare i en medelstor humanjuridisk advokatbyrå, noterar vi att antalet privata klienter som vänder sig till oss efter missnöje med tidigare biträde ökar. I vissa fall beror det på bristande kommunikation och personkemi men allt oftare kan vi se att klientens ärende har hanterats oskickligt till nackdel för klienten och den fortsatta handläggningen.


Tidigare biträdet är inte sällan en jurist utan anställning på advokatbyrå, vilket lämnar klienten utan möjlighet till anmälan och upprättelse.


I Finland infördes 1 januari 2013 ”Lag om rättegångsbiträden med tillstånd”. Lagen föregicks av ett arbetsgruppsbetänkande vars huvudsyfte var att ”genom en höjning av kvalitetsnivån på rättegångsombudens och rättegångsbiträdenas arbete förbättra förutsättningarna för parternas rättssäkerhet och en behörig rättsvård.”


Situationen vi upplever är med andra ord inte unik men till skillnad från svenska myndigheter har de finska agerat. På direkt fråga till JK, Justitiedepartementet och Domstolsverket är svaret att myndigheterna inte funderar alls i dessa banor, än mindre ser problemet. ”Tillsyn är till för advokater, för det är en finare titel” som en chefsperson på Justitiedepartementet uttryckte sig.


Vår uppfattning är att tillsyn ska utövas till gagn för klienternas intressen. Sverige måste modernisera sin lagstiftning så att skyddet för den enskilde får en central plats genom hela rättskedjan. Det är hög tid att införa tydliga riktlinjer för offentliga förordnanden, en myndighet med övergripande tillsynsansvar och garantera även de mest utsatta klienterna ett kompetent biträde.


http://www.dagensjuridik.se/2015/04/lotteri-infor-lagen

Av Stig Olsson - 7 april 2015 17:04

Enligt FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 19, så slår man fast att personlig assistans är en mänsklig rättighet.


I konventionen finns det inget skrivet om att åldern skall ha betydelse för rätten till personlig assistans men Sverige har själva bestämt att personlig assistans kan man bara få före 65 år fyllda.


Det här berör mig själv väldigt mycket. Jag tappade synen 2007 och hade ledsagarservice fram till 2010, men då kom kommunens nya handläggare fram till att jag inte längre skulle ha behov av ledsagarservice trots att jag då hade blivit försämrad av en gammalt ryggfel och blivit tvungen att efter 28 år åter krypa ner i rullstolen. Personlig assistans är jag enligt svenska bestämmelser nu för gammal för att ansöka om.


Detta förfaringsätt av Sverige är inget annat än ren åldersdiskriminering för det betyder att om du råkar ut för en olycka på 64-årsdagen så har du rätt till personlig assistans enligt den nuvarande lagskrivningen. Men om du råkar ut för samma olycka när du har fyllt 65 så har du inte rätt till personlig assistans. Efter 65 årsdagen så har man enligt dagens lagstiftning endast rätt till hemtjänst, som på inget sätt kan jämföras med just personlig assistans. Inom hemtjänsten så får man bara olika punktinsatser och det får den följden att om du exempelvis har behov av hjälp vid toalettbesök så får du inte gå på toaletten när behov föreligger utan du tvingas att bära blöjor.


Även när det gäller maten så kan du inte få hjälp att inhandla och tillaga den i ditt hem utan du tvingas till att äta vad andra bestämmer åt dig och det är i form av matlådor som skall värmas. Med hemtjänst så blir man helt låst i sin egen bostad eftersom man av hemtjänsten inte får hjälp när man skall lämna bostaden för att vara med på olika aktiviteter utanför sin egen bostad. Har man dessutom behov av hjälp vid samtliga förflyttningar så kan man glömma bort att få den hjälpen via hemtjänst, man tvingas till ett liv helt i passivitet vilket är en hälsofara.


Hemtjänst fungerar inte för den som har stora behov av assistans för att kunna fungera i livets alla skeenden. Sverige har fått mycket kraftig kritik av FN:s övervakningskommitté för att man inte lever upp till konventionen och då särskilt artikel 19 som det handlar om i detta fall.


Man skall dock vara medveten om att man ska läsa den engelska originaltexten i konventionen. Konventionens artikel 19 har på svenska rubriken ”Rätt att leva självständigt och att delta i samhället”. Enligt den svenska översättningen ska personer med funktionsnedsättning ha ”tillgång till olika former av samhällsservice både i hemmet och inom särskilt boende och till annan service, bland annat sådant personligt stöd som är nödvändigt för att stödja boende och deltagande i samhället och för att förhindra isolering och avskildhet från samhället.”


Men, i den engelska originaltexten står inte något om ”sådant personligt stöd som är nödvändigt”. Det står istället ”including personal assistance necessary”, alltså personlig assistans som är nödvändig. Vi kan alltså säkert konstatera att personlig assistans är en av de serviceformer som FN-konventionen beskriver som en rättighet.


Trots att det alltså finns inskrivet i konventionen som både Sverige och EU har ratificerat och därmed förbundit sig att följa till alla punkter så får vi inte den personliga assistans som konventionen föreskriver. Man låter Förvaltningsdomstolarna, Försäkringskassan och kommunerna strunta i denna konvention till samtliga punkter vilket bevisar att man från makthavarnas sida inte anser att det är nödvändigt att leva upp till det som världssamfundet gemensamt har kommit fram till.


Att inte bry sig om vår rätt till personlig assistans är ett hot mot den demokrati som man säger att vi har i detta land.


Funktionshindrade omfattas alltså inte av de demokratiska rättigheterna som alla andra medborgare i landet Sverige. När vi inte får den för oss absolut nödvändiga personliga assistansen så kan vi heller inte utnyttja våra grundlagsskyddade rättigheter så som att engagera oss i politiska sammanhang eller övriga föreningsaktiviteter eller i det kulturella livet. Man stänger oss helt ute från hela samhällsgemenskapen när man förvägrar oss våra mänskliga rättigheter.


Sverige kritiserar andra länder för brott mot deom mänskliga rättigheterna och säger att det är diktaturer som struntar i de mänskliga rättigheterna. Men när Sverige själva dagligen bryter mot allt vad mänskliga rättigheter står för så är det helt i sin ordning anser myndighetssverige och politikerna.


Efter alla överklaganden så ansökte jag 2011 om insatsen personlig assistans efter en rekommendation av en jurist. Jag fick givetvis avslag på min ansökan på grund av att Försäkringskassan inte godkände mina grundläggande behov i sin helhet och de kom fram till att jag hade grundläggande behov på bara 6 timmar i veckan trots intyg på närmare 50 timmar. Försäkringskassan tog inte heller hänsyn till att jag är både blind och rullstolsburen och på grund av detta alltid måste få hjälp när jag skall förflytta mig. Försäkringskassan har nämligen själva bestämt att förflyttning på grund av blindhet och rullstolsanvändning inte är ett grundläggande behov.


Under tiden jag överklagade Försäkringskassans beslut sände jag in en ansökan även till Upplands-Bro kommun, men kommunen ansåg att jag inte tillhör lagens personkrets trots att det fanns ett domslut på att jag faktiskt tillhör LSS personkrets. Detta överklagades. Kommunen fick ge sig men då kom de fram till att jag bara hade 4 timmars grundläggande behov och även från kommunens sida struntade man i att jag är både blind och rullstolsburen. När jag så överklagade detta beslut så sänkte förvaltningsdomstolen mina grundläggande behov ytterligare och kom fram till enbart 1,5 timmars grundläggande behov.


Man kan konstatera att lagen om personlig assistans före 65-årsdagen inte gäller i praktiken och detta innebär att jag numera bara har rätt att förflytta mig 30 timmar i månaden och det skall räcka till alla förflyttningar som man normalt gör under en hel månad, det har Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast eftersom de vägrar att pröva förflyttningsbehoven när man är både blind och rullstolsburen.


http://fulldelaktighet.nu/?p=3530

Av Stig Olsson - 7 april 2015 13:34

Ibland blir jag uppriktigt avundsjuk, positivt alltså, på de som kan jobba så bra med sina händer och verktyg. Det här är ett sånt tillfälle... Mannen är en konstnär, artist... ja vad du vill.. För han har verkligen skapat något som ingen annan nånsin gjort! :)


Se videoklippet så förstår du vad jag menar :)



Ernie Adams is truly a talented old man who created not just cars but a masterpiece. He is the guy behind these amazing scaled down replicas of classic cars which is called the Dwarf cars. Take note that these cars cannot be found somewhere else simply because they are all hand built from scratch. Each metal car is hand-built from scratch and takes between 3,000 and 4,000 hours to complete. Interestingly, his first dwarf car was made from nine refrigerator bodies. Although it is a potential money maker business, Adams decided not to sell or reproduce his creations since he is only doing it for his own fun. In fact, he was even offered $450,000 for one of his cars but declined it. He is no longer producing any dwarf cars but all of his creations are now displayed in his very own Dwarf Car Museum in Maricopa, Arizona.

Av Stig Olsson - 6 april 2015 17:09

Jag har lite svårt för att bli imponerad numera... antagligen har jag sett för mycket som varit för bra för att jag ska smälta.

Men den här killen gör ett så bra jobb att jag bara måste sprida han sköna stil :)


Av Stig Olsson - 6 april 2015 13:40

Fortfarande år 2015 ser man en klar skillnad på argumenten när kostnaden för olika helt eller delvis skattefinansierade verksamheter debatteras. ROT (Reparation, Ombyggnad och Tillbyggnad) och RUT (Rengöring, Underhåll och Tvätt) -avdragen samt ränteavdragen för bostadslån kontra personlig assistans är tydliga (och tyvärr deprimerande) exempel på detta.


Jag tar inte ställning till om dessa olika avdrag ska vara kvar eller inte – det är inte funkisrörelsens uppgift. Däremot är det mycket intressant, högst relevant att granska hur argumenten skiljer sig åt när kostnaden debatteras jämfört med LSS i allmänhet och personlig assistans i synnerhet. Även att jämföra kostnaden (brutto) är intressant.


Om vi börjar med att jämföra bruttokostnaden för ROT, RUT och ränteavdragen och jämför det med personlig assistans betalade staten 2013 ut 32 miljarder kr till alla villaägare och bostadsrättsägare som gjorde så kallade ränteavdrag. Enligt tidningen Affärsvärlden kostade ROT OCH RUT tillsammans 20 miljarder kr brutto år 2011. Totalsumman överstiger därmed 50 miljarder kr/år. Som jämförelse betalade Försäkringskassan ut 22 miljarder kr i assistansersättning år 2013. Källa: Assistanskoll


Argumenten mot ROT och RUT handlar om att de anses vara skattefinansierad hjälp åt rika, att pengarna gör bättre nytta i sjukvården, skolan etcetera. Staten ska inte subventionera ”pigjobb” (RUT) eller med skattemedel stödja vissa sektorer (ROT). På andra sidan hävdar man att avdragen gör en svart sektor vit – de bidrar till både jobb och ökade skatteintäkter. Såväl ROT som RUT är därmed självfinansierade. Det stämmer säkert att det skapas många jobb och många nya företag. Fler arbetstillfällen ökar skatteintäkterna som finansierar välfärden.


Jämför då med hur det brukar låta när kostnaden för personlig assistans debatteras. Då talar man enbart om en ”kostnadsexplosion som måste hejdas”. Kriminaliteten sägs härja ostört och man talar alltid om bruttokostnaden, aldrig ett ord om att reformen skapat många arbetstillfällen och nya företag – totalt ca 90 000 personer jobbar som personliga assistenter och över 100 000 personer inom alla LSS verksamheter. Till det kommer alla demokratiska värden som inte går att mäta i kr men som förbigås med tystnad.


Grundsynen på assistansreformen är också tveksam hos många politiker. Man talar ofta om personlig assistans som ”en fin förmån som vi ska värna”, inte en rättighet att leva som andra. En rättighet som är inskriven i LSS, regeringens politiska mål och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Har man den grundsynen på en fantastisk- frihets och jämlikhetsreform är det kanske inte så konstigt att kostnadsfrågan får stor betydelse.


Så frågan blir:


Vad har vi egentligen för samhälle där det anses vara lönsamt för staten att betala ut skattepengar till personer som trots allt har det ganska bra ställt även utan dessa avdrag – samtidigt som man oroar sig över kostnaden för en reform som är direkt avgörande för om vi ska kunna leva ett självständigt liv med full delaktighet i samhället? Om staten har råd att betala ut totalt över 50 miljarder kr/år i dessa avdrag borde det vara självklart för alla att svenska staten har råd att betala knappt hälften så mycket för att vi ska ha rätt till självbestämmande.


http://fulldelaktighet.nu/?p=3519

Av Stig Olsson - 6 april 2015 13:12

Det huvudlösa anfallet på Irak för tolv år sedan har triggat en utveckling som världssamfundet är på väg att tappa kontrollen över. Avslöjandet av desinformationen om förmenta massförstörelsevapen som föregick anfallet, underminerade redan från början den moraliska grunden för USA:s agerande. Det amerikanska misslyckandet i Irak visade att det går att sätta käppar i hjulet för världens största militärapparat, precis som Viet Cong några decennier tidigare lyckades göra. Många insåg plötsligt att det var möjligt att störta de härskare som dittills haft utvecklingen i den här krutdurken under kontroll. Revolutionen i Iran tidigare, talibanrevolten i Afghanistan, anfallet på Irak och nu revolterna i Tunisien, Libyen, Egypten, Syrien och senast Jemen har satt eld på hela regionen.

Under ytan finns miljontals testosteronstinna, maktlösa och frustrerade unga män utan jobb som kan ge dem en vettig utkomst. I dessa samhällen där de bäst ställda kan hålla sig med fyra hustrur, har många av dessa unga fattiga män inte ens en chans att hitta en kvinna att dela livet med. Västvärldens och speciellt USA:s framfart i regionen till stöd för ländernas härskarklass, har skapat ett hat mot hela västvärlden och vårt sätt att leva. De här männen har hittat sin tröst hos islams mullor som skickligt utnyttjat frustrationen för att skjuta fram sina positioner. Det började i Iran redan år 1979 och har sedan rullat vidare.


Det muslimska prästerskapet har steg för steg skjutit fram sina maktpositioner. De har erbjudit de frustrerade unga männen en identitet och löften om ett paradis med massor av oskulder för de som dör för sin tro i det heliga kriget – jihad. Mullorna har förvridit huvudet på alla dessa unga män och fått dem att längta efter jihad-döden. Många av dem har utbildats i koranskolor och lever i en social miljö där det är helt ok att ta för sig av frigjorda kvinnor som exponerar sina kroppar. Länder där kvinnor börjat kunna frigöra sig, har plötsligt tvingats gömma sina kvinnor under tält igen.


Resultatet av hela den utveckling som skett i norra Afrika och hela Mellanöstern är en livsfarlig ansamling av hat och motsättningar. Precis som Europa på 15- och 16-hundratalet slets sönder av kampen mellan katoliker och protestanter, slits nu Mellanöstern sönder av kampen mellan Sunni och Shia. Skillnaden är att vapnen är effektivare och människorna fler, så blodbaden blir oerhörda.


Det faktum att det ekonomiskt dominerande landet i regionen – Saudiarabien nu börjat engagera sig millitärt i konflikten innebär en markant farlig upptrappning. Ryad kommer aldrig att acceptera att Jemen blir shiitiskt. Mycket tyder på att Saudierna under den nya kungen inte längre litar på att USA kan garantera stabiliteten i regionen. USA:s färska uppgörelse med Iran misstros säkert starkt i Ryad. Det muslimska inbördeskriget har blivit mycket farligare och det är bara en tidfråga innan någon detonerar en atombomb.


Mycket tyder även på ett närmande mellan Israel och Saudiarabien tillsammans med de sunnitiska oljestaterna, något som den obegåvade svenska regeringen inte fattat. Detta förklarar hur Löfven och Wallström kunde göra en så flagrant diplomatisk felbedömning, när de bröt med Israel. De trodde i sin enfald att Wallström skulle tas emot med öppna armar vid arabmötet. Det är beklämmande att man inte begriper att, när Saudiarabien inte kan lita på USA längre är Israel en lämplig bundsförvant. Israel är bitter fiende med Iran och det Iranstödda Hamas och det har en dokumenterad militär förmåga och kärnvapen. Israel hotar inte Saudierna, så i Ryad ses de sannolikt som en tillgång i regionen.


Problemet med den infekterade religionskonflikten mellan Sunni och Shia är att om hatet dem emellan är stort, så är hatet mot västvärldens lössläppta livsstil och kristendom större. Krigandet har skapat en enorm humanitär katastrof med milliontals familjer på flykt, varav många hamnar i det kristna Europa. Flest hamnar i det av godhetens högmod styrda lilla Sverige. Här växer deras söner upp i utanförskap och arbetslöshet. Deras enda chans att hitta en identitet och självaktning, går ofta genom deras muslimska religion. Det förstärker utanförskapet och omöjliggör många gånger en verklig assimileringen.


Hatet mot Europas samhällen växer. I det längsta har västvärldens politiska etablissemang inte velat se vad som händer. Det har dock deras väljare, vilket förklarar framväxten av en rad invandrarfientlig politiska partier i Europa. Ryssarna och Putin har länge sett faran och har varit tidiga med åtgärder för att skydda sig, vilket renderat dem kritik från västs naivare ledare.


Här är vi idag. De som försöker släta över hatiska terrordåd i kristna länder (nu senast i Paris och Kenya) med att det inte har med religioner att göra är naiva. Det som sker har sina rötter i den religiösa fostran som unga muslimska män fått i sina moskéer. Och vad värre är, den skoningslösa av religionen sanktionerade våldsmentaliteten smittar av sig på instabila identitetssökande etniska europeer. Många konverterar och ansluter till sunnitiska ISIS för att tillfredställa sitt behov av spänning genom att delta i det heliga kriget.


Risken för att det religiösa inbördeskriget mellan Sunni och Shia skall smitta av sig och bli ett flerfrontskrig även mot kristenheten är överhängande. De kristna ledarna har hittills inte velat fatta vad som sker och man har reagerat svagt på de folkmord som är riktat mot Mellanösterns och Afrikas kristna. I dagarna har dock påven börjat reagera på utvecklingen med stor oro.


Världen står på randen till en ny världskonflikt. USA som skulle kunna fylla en stabiliserande roll styrs av en svag narcissist som mest ägnar sig åt frågor som skall ge honom ett vackert eftermäle. Han kommer att få ett eftermäle, men som den odugliga president som likt Neville Chamberlaine släppte lös ondskans krafter med sin fåfänga och obeslutsamhet. EU saknar ett ledarskap värt namnet och vår egen regering lever i det förflutna och fattar inget.


Vi lever sannerligen i en mycket farlig tid. Det är tid för allvarlig eftertanke.


http://antropocene.se/2015/april/ser-vi-borjan-pa-ett-tredje-varldskrig.html

Presentation

Omröstning

Till dig som läser min blogg. Är du man eller kvinna?
 Man
 Kvinna
 Annat

Fråga mig

574 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Stigs Gästbok

MP3

Följ bloggen

Följ Jag KAN, TÖRS och VILL!!! med Blogkeen
Följ Jag KAN, TÖRS och VILL!!! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se